Att må dåligt

Jag har blivit väldigt sårad i flera år på grund av mitt funktionshinder. För det mesta av min familj.

Mina föräldrar skildes när jag var 6/7 år och jag har alltid tyckt att de varit jobbigt, för jag berättade inte för nån hur jag mådde och kände så de slutade med att jag fick många problem. Så jag uppmanar INGEN att ta samma väg som mig. Berätta för en lärare, kompis, förälder, tränare, nån du verkligen litar på så lovar jag att de blir bra.

Jag hade sjuk ångest över detta men fattade inte varför. Jag var ju med på det? Fick dock veta senare att han var 28, och att han varit nykter, plus att han visste min exakta ålder, 15. Jag tycker idag att detta är sjukt och skyller helt på honom över min ångest, JAG. VAR. ETT. BARN!!

Jag har hittat mitt esse som består av familjen, vänner, spel och festivaler. Jag känner mig som en stark person psykiskt, även om mitt liv kanske inte ser lika bra ut som alla andras. All mobbning, våldtäkten, sveken och händelser har gjort mig stark även om jag vissa nätter grät tills jag somnade eller de nätter jag faktiskt funderade på att ta mitt liv.

Det var jag som gick till skolsköterskan och berättade vad som hade hänt, varför jag mår som jag mår och varför det har blivit så. Hon berättade att jag var stark, modig och förnuftig som gick själv och sökte hjälp.

Jag började må dåligt på riktigt, tillslut hamnade jag i en depression. Jag tappade aptiten och gick ner i vikt. Jag drog mig undran från kompisar och fritidsaktiviteter, jag fick oftare migrän och magont. Jag hade även tankar "Vad är det för mening med livet om jag ändå ska må såhär?" Eller " Allt blir bättre om jag dör". Och jag skämdes över det. Jag skämdes något så fruktansvärt över mina tankar. Jag började även dra mig undan från familjen. Jag längtade tills kvällarna då jag kunde vara själv och ingen pratade med mig.

Jag försöker andas genom näsan, prata med mina föräldrar, och min pappa stryker mig över huvudet samtidigt som han berättar en historia från barndomen.

Jag började träna mig i meditation, som sagt, och märkte oerhörda effekter på mitt mående. Inte bara att jag märkte det, människor jag har pratat med säger att de upplever att jag har blivit en gladare och lugnare person.