Panik - lämna sidan!
Könsdysfori

Vad hjälper mot könsdysfori?

Det är olika för olika personer vad som hjälper mot könsdysfori. Det finns saker du kan testa själv för att må bättre. Men många som har könsdysfori behöver få hjälp av vården.

Ung person som sitter i en fåtölj
Det finns inget rätt eller fel sätt att vara som tjej, kille eller något annat. Men ibland behöver man hjälp och stöd för att kunna vara den man är.

Att ha könsdysfori innebär att man mår dåligt för att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön man registrerades som när man föddes.

Vad kan jag göra för att må bättre?

Olika personer blir hjälpta av olika saker, beroende på vad som är viktigt för dem. Här är några exempel på sånt som kan minska könsdysfori eller göra den lättare att stå ut med:

  • Försök att prata med någon som kan stötta dig. Till exempel en kompis, en vuxen du litar på eller någon som jobbar på en ungdomsmottagning. Det kan vara svårt att våga börja berätta, men att prata om hur man mår brukar göra det lättare att hantera jobbiga känslor. 
  • Få stöd och information från personer som har liknande erfarenheter som du eller som är vana att stötta transpersoner. Du kan till exempel kontakta Transammans samtalsmottagning eller något av ställena på den här listan.
  • Testa olika kläder, frisyrer, smink eller andra sätt att uttrycka dig på för att se vad du mår bäst av.
  • Fråga någon som jobbar på en ungdomsmottagning om hur du kan använda olika hjälpmedel. Vissa som mår dåligt i sin kropp blir till exempel hjälpta av så kallade binders som plattar till bröstkorgen, eller underkläder som döljer andra kroppsformer. Läs instruktionerna noga så du använder dem på ett säkert sätt.
  • Be andra personer att använda det pronomen som passar dig. Till exempel han, hon, hen, den eller något annat.
  • Be andra personer att kalla dig ett annat förnamn. Om det får dig att må bättre kan du byta förnamn hos Skatteverket. Du behöver hjälp av dina föräldrar eller vårdnadshavare att byta namn hos Skatteverket om du är under 18 år.

För vissa personer känns det bra och tillräckligt att göra såna här saker. Men det är vanligt att behöva mer hjälp av vården.

  • Försök att göra saker som är bra för dig om du kan. Som att äta, sova, röra på dig, göra roliga saker och tänka på annat ibland. Det gör inte att könsdysforin försvinner, men kan hjälpa dig att må bättre.

Vilken hjälp kan jag få av vården?

Du kan få olika sorters stöd från vården. Till att börja med kan du behöva prata med någon för att förstå dig själv och ta reda på vad du behöver för att må bättre. Både när det gäller könsdysforin, och när det gäller annat i ditt liv. Det är viktigt  att du får den hjälp du behöver för att må och funka bättre om du har det jobbigt.

Det finns också behandlingar som ändrar på kroppen så att den stämmer bättre överens med din könsidentitet. Till exempel kan röstträning, hormoner eller operationer göra att du trivs bättre i din kropp. Det kallas för könsbekräftande behandling.

Man behöver oftast ha fyllt 18 år för att få könsbekräftande behandling. För vissa operationer ska man ha fyllt 23 år. Du kan läsa mer om könsbekräftande vård och behandling i 1177:s text om könsdysfori.

Det behövs en utredning före könsbekräftande behandling

Innan du kan få könsbekräftande behandling behöver du gå igenom en så kallad könsdysforiutredning. Utredningen görs av flera anledningar, här är några:

  • Du och vården behöver veta om du har könsdysfori.
  • Vården behöver ta reda på om du behöver hjälp med fler saker än könsdysfori.
  • Du och vården behöver bli så säkra som möjligt på att du får rätt behandling.
  • Du behöver få veta vilket resultat du kan förvänta dig av olika behandlingar.
  • Du ska få information om fördelar, nackdelar och risker med olika behandlingar.

Utredningen kan ta lång tid, ibland flera år. Det är för att du ska få rätt hjälp och det ska bli så bra som möjligt för dig.  Du kommer att träffa olika experter och få stöd under utredningen.

Ibland är det lång kö till mottagningarna och du kan få vänta länge på att få börja en utredning. Då är det viktigt att du får stöd att må så bra som möjligt under tiden. Sist i texten hittar du andra mottagningar som kan hjälpa dig med det medan du väntar. 

Utredningen behövs också om du vill byta juridiskt kön

En del personer med könsdysfori mår bättre av att byta juridiska kön, alltså det kön som står i folkbokföringen, pass och andra myndighetsdokument. För att kunna ändra det som står behöver en läkare intyga att man har könsdysfori, och att man behöver ändra det juridiska könet för att må bättre.

Du kan be om hjälp att byta juridiskt kön under utredningen om du vill. Du kan läsa mer hur det går till  att byta juridiskt kön hos Socialstyrelsen, som kallar det ”Fastställande av könstillhörighet”.

Hur gör jag för att få hjälp?

Du behöver inte veta om du har könsdysfori för att få stöd och hjälp. Du ska bli tagen på allvar och få stöd oavsett om du har könsdysfori eller inte, och oavsett hur gammal du är. Här är olika ställen du kan kontakta om du mår dåligt:

  • 1

    Ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan

    Kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan.
    De kan ge dig råd och stöd för att må bättre om du har funderingar om din könsidentitet eller mår dåligt av andra anledningar. De kan också hjälpa dig att komma till en könsdysforimottagning om ni kommer fram till att det behövs.

  • 2

    Bup eller en psykiatrisk mottagning för vuxna

    Kontakta Bup eller en psykiatrisk mottagning för vuxna.
    De kan hjälpa dig om du mår väldigt dåligt och behöver mer hjälp än du kan få på till exempel en ungdomsmottagning. De kan också hjälpa dig att komma till en könsdysforimottagning.

  • 3

    Könsdysforimottagning eller könsidentitetsmottagning

    Kontakta en könsdysforimottagning eller könsidentitetsmottagning.
    De gör könsdysforiutredningar. Fråga om du kan boka en tid själv eller om du behöver en remiss för att komma dit. Du kan du hitta mottagningar som gör utredningar på Transformering.se. Där kan du också se hur du gör för att komma till olika mottagningar och vilka åldersgränser de har.

Mer på UMO

Svara varandra

Hur gör ni andra transkillar när ni tränar och tävlar i er sport?

Jag tränar alpint och det är uppdelat så att man tävlar killar och tjejer för sig. Det gör så att jag inte är så nära med de flesta killar och många av dem är bättre än mig.

Artikel

Vad hjälper mot ångest?

Ångest är jobbigt och obehagligt, men det finns saker som hjälper.

Att må dåligt

Här hittar du innehåll om att må dåligt.

Artikel

Kropp och utseende

Vem bestämmer vad som är snyggt och hur påverkas du av olika utseendeideal?

Artikel innehåller video
Artikel

Film: Därför mår du bra av att träna och röra på dig

Vet du varför du blir gladare, lugnare och mer koncentrerad när du tränar och rör på dig?

Egna berättelser

Önskar att jag var tjej

Jag älskar att ha på mig bh o trosor, vill ha smink och önskar att jag kunde ha stora bröst. Men jag är osäker på om jag verkligen vill gå igenom en transition.

Till toppen av sidan