Panik - lämna sidan!
Nedstämdhet och ångest

Panikångest

Ångest som kommer plötsligt kan vara panikångest. Det kan kännas skrämmande men är inte farligt. Du kan lära dig att hantera panikångest så det inte påverkar ditt liv så mycket. Det finns också bra hjälp att få.

Person som ser orolig ut och håller händerna mot sidorna av huvudet.
Många tror att de är ensamma om att få panikångest. Men panikångest är vanligt.

Det finns olika sorter ångest. Ångest som kommer plötsligt, ökar snabbt och som känns tydligt i kroppen kan vara panikångest.

Är panikångest farligt?

Det kan vara obehagligt och skrämmande att få en panikattack. Men känslorna är inte farliga och ångesten går över av sig själv, även om det inte känns så.

En panikattack kan komma när du känner dig stressad eller har ångest. Den kan också komma när du inte är beredd på det. Till exempel när du slappnar av eller håller på att somna.

Hur länge håller en panikattack på?

En panikattack brukar oftast gå över inom tio minuter. Först kan det kännas som att ångesten blir starkare och starkare när du får en panikattack. Men efter en stund minskar ångesten och går över.

Det kan kännas som att det håller på mycket längre än vad det gör. Men kroppen orkar inte ha panik särskilt länge. Till slut tar energin slut och kroppen blir lugn igen.

Hur känns panikångest?

Här är några vanliga exempel på hur panikångest kan kännas:

  • Hjärtat slår hårt eller snabbt.
  • Det kan kännas svårt att andas.
  • Du får ont i magen eller mår illa.
  • Du blir torr i munnen eller tycker att det känns som att du har en klump i halsen.
  • Du svettas, får frossa eller känner dig yr.
  • Du darrar, skakar, känner dig svag eller får domningar.
  • Det känns som att du håller på att tappa kontrollen, bli galen eller dö.
  • Allt känns overkligt, som att du är i en bubbla.

Kroppen får extra energi när du får panikångest

Att en panikattack känns så tydligt i kroppen beror på att din kropp reagerar på liknande sätt när du får panik, som när du är mycket stressad eller anstränger dig fysiskt.

Ångest är egentligen till för att ge dig extra kraft om du behöver klara av en farlig situation. Till exempel genom att springa fort eller försvara dig. Men ibland tror hjärnan att en situation är farlig trots att den inte är det. Då får kroppen extra energi fast det inte behövs.

Det är lätt att tro att något är fel i kroppen, till exempel hjärtat eller hjärnan, om man inte vet att det man känner beror på panikångest.

Varför får man panikångest?

Panikångest kan bero på flera olika saker. Här är några exempel på sånt som kan göra att du får panikattacker:

  • Du har haft det stressigt eller har varit med om något jobbigt.
  • Du slappnar av efter att  ha haft det jobbigt eller stressigt en tid.
  • Du har ätit eller sovit dåligt en tid.
  • Du har fått panikattacker tidigare, och är rädd för att det ska hända igen. Rädslan för en ny attack gör att panikattacken kommer.

Du kan också få en panikattack utan att du vet varför. I den här texten om ångest finns fler exempel på vad som kan ge panikångest och annan ångest.

Kommer jag få en panikattack igen?

Många får bara panikångest någon eller några gånger i livet. Att du har fått det en gång betyder inte att det kommer hända igen.

Men ibland kan rädslan för att få en panikattack igen bli så stor att det påverkar dig. Du kanske börjar undvika att göra vissa saker som du tror kan ge dig ångest. Då kan du behöva få hjälp för något som kallas paniksyndrom.

Du kan läsa mer om paniksyndrom på 1177.se.

Försök att göra det du vill trots ångesten

Det är bra är om du kan fortsätta att leva som du vill och göra sånt som är viktigt för dig, även om det gör att du får ångest. Ångesten kan bli värre om du börjar undvika sånt du är rädd för.

Det finns bättre sätt att hantera panikångest och annan ångest, och du kan få hjälp om det behövs. Läs mer om vad som hjälper mot ångest

Be vården om hjälp om du har det jobbigt

Be om hjälp om du har det jobbigt, om ångesten hindrar dig från att göra sånt som är viktigt för dig, om du undrar om något är fel i kroppen eller om du behöver få prata med någon. Här är några ställen du kan kontakta:

Ring 112 om du har tankar på självmord eller på att skada dig själv. Du kan alltid ringa 1177 och få sjukvårdsrådgivning och råd om var du kan få hjälp.

Mer på UMO

Artikel

Vad tycker du hjälper mot ångest?

Ge andra tips på hur du hanterar ångest. Eller läs hur andra gör för att själv få stöd.

Artikel

Att prata om sin ångest på en ungdomsmottagning

Här får du se en film om hur det kan vara att prata om sin ångest med någon på en ungdomsmottagning.

Artikel innehåller video
Artikel

Film: Därför mår du bra av att träna och röra på dig

Vet du varför du blir gladare, lugnare och mer koncentrerad när du tränar och rör på dig?

Till toppen av sidan