Nedstämdhet

Alla känner sig ledsna, nedstämda eller oroliga ibland. Det är en del av livet och av att vara människa. Oftast går det över efter ett tag, men du kan få hjälp om du behöver. Det finns också saker du kan göra själv för att må bättre.

En person som är klädd i munkjacka med huva som tittar framför sig och ser ledsen ut, illustration.
Livet kan kännas svårt, tråkigt eller meningslöst om du är nedstämd. Det händer alla någon gång ibland.

Det finns många ord för nedstämdhet. Vissa säger till exempel att de känner sig nere, låga eller deppiga när de känner sig nedstämda.

Nedstämdhet kan påverka olika personer på olika sätt. En del känner sig ledsna, trötta eller saknar energi. Andra blir sura, irriterade, arga eller rastlösa. En del personer vill ha sällskap eller tröst när de är nedstämda, andra vill helst vara ifred.

Nedstämdhet kan bero på olika saker

Du kan känna dig ledsen eller nedstämd utan att veta varför. Eller så har det hänt något som gör dig nedstämd. En del personer känner sig mer nedstämda under vissa årstider.

Här är några exempel på sånt som kan göra att du blir ledsen och nedstämd:

  • Livet har förändrats, till exempel att du har flyttat, bytt skola eller blivit arbetslös.
  • Det är jobbigt i en relation, till exempel att du är osams med en kompis eller att det har tagit slut i ett förhållande.
  • Det är jobbigt hemma eller i skolan.
  • Du är stressad eller sover för lite.
  • Det har hänt något svårt i ditt liv.
  • Du oroar dig för något, till exempel hur framtiden ska bli, din sexualitet eller hur din kropp utvecklas.
  • Du ska snart få mens, många mår sämre dagarna innan den kommer.

Det är okej att må dåligt ibland

Du behöver inte vara rädd för att vara nedstämd.  Alla känner sig nere ibland så det är inget konstigt, även om det kan kännas jobbigt. Det är okej att gråta eller känna sig arg. Testa att låta känslorna komma i stället för att försöka få bort dem.

När man mår dåligt är det lätt att tro att det alltid kommer att vara så. Du kanske inte ens minns när du var glad sist. Då är det bra att veta att nedstämdhet brukar gå över av sig själv, även om det kan ta lite tid.

Vad kan jag göra för att må bättre?

Du kan själv påverka ganska mycket hur du mår. Här är några tips på saker som kan hjälpa om du är nedstämd:

  • Gör saker som brukar få dig att må bra. Det brukar hjälpa efter ett tag, även om det kanske inte känns roligt just nu.
  • Försök att äta bra mat och att sova lagom mycket. Det ger mer kraft att klara jobbiga saker, och det blir lättare att känna sig glad.
  • Ha kontakt med personer som får dig att må lite bättre.
  • Försök att vara utomhus mitt på dagen när det är ljust. Dagsljus är bra för både sömnen och humöret.
  • Gör något kreativt, till exempel måla, skriv dikter eller lyssna på musik. Det kan minska nedstämdhet.
  • Lyssna på en podd eller titta på en serie som du gillar. Det är bra för hjärnan att få en paus från negativa tankar ibland.
  • Försök att röra på dig, även om du inte har lust. Det är bra för både sömnen och humöret. Du kan till exempel ta en promenad, dansa för dig själv hemma eller träna.
  • Undvik alkohol och andra droger. Alkohol och droger brukar göra att man mår sämre, även om det kan kännas som att de hjälper för stunden.

Här kan du läsa vad andra gör när de vill må bättre.

Prata med någon du litar på

Berätta hur du har det för någon. Det kan kännas svårt, men det brukar kännas bättre efteråt. Och du slipper vara själv med det som är jobbigt. Du kan till exempel prata med en kompis, en förälder, en lärare eller någon annan du litar på.

Vet du inte vem du ska prata med? I texten Vem kan man prata med? hittar du flera förslag.

Två personer som sitter bredvid varandra på golvet. Illustration.
Det brukar vara lättare att klara jobbiga saker om man får stöd av någon.

Att berätta kan få andra att förstå att du behöver stöd. Personer omkring dig kanske inte vet hur du mår eller tror att du bara är sur över något. Det blir lättare för dem att stötta dig om de vet hur du mår.

Här kan du få hjälp och stöd

Du kan kontakta en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller elevhälsan på din skola om du känner dig nedstämd. Du som pluggar på universitet eller högskola kan kontakta studenthälsan. Där jobbar personer som är vana att hjälpa unga som mår dåligt. Den du träffar kan också hjälpa dig att få kontakt med till exempel en psykolog eller läkare om det behövs.

Det finns också ställen du kan få stöd av på chatt, mejl eller telefon. Då kan du vara anonym om du vill. Här finns en lista på ställen att kontakta om du mår dåligt.

Vad tyckte du om den här texten?

Till toppen av sidan