Panik - lämna sidan!
Nedstämdhet och ångest

Vad är ångest för dig?

Ångest kan kännas olika för olika personer. Hur är det för dig när du får ångest, och hur påverkar det ditt liv? Här kan du berätta hur det är för dig och läsa vad andra personer svarar.

Andras svar:

  • Torr i munnen, stressad. Ibland får jag till o med stressutslag. Men kom ihåg ni e inte ensam.
  • Ens tankar blir röriga, svårt för att tänka klart. En oro som kan dyka upp när som helst utan en riktig anledning. Du nedvärderar dig själv och blir frustrerad med dig själv. Pulsen ökar, svårt med andning samt oftast gråtfärdig.
    /20 år
  • När Ångesten kommer tror jag att skall dö. Hjärtat slår otroligt fort. Hela min kropp vibrerar. Vet inte vart jag ska ta vägen. Det känns som det står en stoppskylt väldigt nära mig. Det snurrar i huvudet. Till slut känns det som om någon drar isär hela min kropp. Oftast då tänker jag på dra hådare då. Så är allt slut.
    /C.h.
  • Det är som att min hjärna bara surrar hela tiden okontrollerat ibland för ingen anledning alls. Jag har också svårt med att vara själv, för då kan jag liksom inte ”distrahera” mig själv längre.
    /Anonym
  • För mig är det som att man får massa oro för sånt som kan hända i framtiden och jag gråter ibland och ibland inte, jag får tryck över bröstet och det är jobbigt att prata och jag får en klump i magen😔
    /Ångest😭
  • Folkmassor av folk som jag vet inte och havet.
    /J.T
  • Ångest för mig är något som finns där och skaver ofrivilligt och ibland vet man inte ens vad det beror på. Jag fastnar i mina egna tankar och vill bara försvinna i stunden.
    /17 år
  • Allting blir suddigt. De andras röster dämpas och deras ord flyter ihop till ett otydbart sorl. Antingen kan jag inte tänka alls eller så kommer det en miljon tankar samtidigt. Antingen håller jag andan ofrivilligt eller så andas jag snabbare än vanligt. Min kropp stelnar till. Jag blir plötsligt väldigt varm eller väldigt kall. 
    /Det är inte bara du
  • Ångest för mig är som en klump i magen och ett stort obehag i hjärtat. Känner mig nedstämd och tom.
    /20 år
  • En tung känsla i kroppen som påminner om ilamående. Andas ofrivilligt snabbare men käns ändå som om jag inte får någon luft. Klump i halsen. Det känns som att om jag försöker prata med någon så kommer jag börja gråta.
    /Kille 17 år
  • Gråt och få ont i bröstet.
    /Anonym
  • Jag blir ledsen, rädd och får en känsla att jag vill bli barn igen och att någon ska ta hand om mig. Jag mår illa, känner det i bröstet och vill ”skaka av mig” det.
    /Evelyn
  • Oro, tankar in i framtiden på saker som kan hända.
    /Kenth
  • Tryck över bröstet och  en jobbig känsla som inte går att få bort. Tankarna vandrar och jag tänker bara på dåliga och jobbiga saker även om jag försöker tänka på något annat. Ofta kan jag känna ett behov av att gråta för att ”få ut/ få bort” känslan men jag kan inte gråta, även fast jag inte har svårt för det annars. Det jobbigaste är när jag inte vet anledningen till att jag får ångest vilket jag inte vet i vissa fall.
    /17-årig tjej
  • Kan inte sluta gråta och har en klump i magen
    /10
  • Det är något som man mår dåligt av och känner att man inte vill leva med, men vill ändå säga det till någon.
    /jag har ångest själv
  • För mig är de olika hela tiden som tillexempel idag , när jag skulle sova så börja de komma massa dåliga tankar så jag ringde min kille och jag började störtböla och de gjorde jag i ungefär 1 timme non-stop och kunde inte andas . Ibland får jag ont i bröstet och de svartnar , andra gånger väldigt mycket skakande och hyperventilerar. Och ibland overklighets känslor som är värre än de man brukar ha.
  • Min ångest gör så att jag bland annat inte kan tänka klart, och det känns som att jag inte är som alla andra, jag känner mig udda. Alla andra i min klass till exempel är och träffar kompisar hela tiden, både på helger och efter skolan.

    Det enda jag gör efter skolan är att gå hem, lägga mig i sängen, koppla in mina Airpods och försöka sova för att fly från mina tankar. Den enda jag har sagt till är min kille, han stöttar mig i allt jag gör, men det känns som att jag måste säga till någon mer, till exempel min storasyster eller pappa. Men det tar emot, jag vågar inte.
    /En 16, snart 17 årig, tjej
  • Jag kan inte gråta, är arg 24/7, mitt huvud är tomt.
    /Anna
  • Kontrollförlust, illamående och obehag
    /linkan
  • Jag har inte ångest som ”panikångest” utan när min ångest kommer tänker jag på allt jag gör dåligt hela tiden. Jag spelar upp scener i mitt huvud när jag gör bort mig, jag tänker att jag alltid gör andra besvikna, att jag bara är ivägen eller att jag är jobbig. Det blir som en stor klump, jag vet inte ens var, det blir bara tungt. Klumpen gör mig trött gör så att jag tappar orken och känner mig hopplös.
    /13
  • Jag får ångest från ingenstans men den håller i sig så länge hela dagarna under längre tid och har alltid en kull i halsen känns det som jobbigt att andas känns som att man ska börja gråta illamående och svårt att svälja men jag hetsar upp mig mer av att det blir så jobbigt och det gör ångesten värre jag dommnar i händer fötter och ansikte och det känns som att jag ska dö även om jag vet att det inte är något farligt och att inget kan hända fast jag känner som att det inte är ångest att det är någon sjukdom men det är ångest och det måste jag intala min hjärna om.
    /16
  • När jag får ångest är det som att jag är en ballong. När min ångest kommer blir min ballongen större men när det blir för mycket tryck så spricker den (ångest/panikattack kommer). Jag får stöd från mina lärare men speciellt av två resurser. De gör det på olika sätt men båda gör det jättebra.

    Tänk på att ni behöver faktiskt inte någon som pratar ni kanske bara behöver någon som sitter bredvid er under svåra stunder, det behöver inte vara en person i verkligheten det kan vara en person som ni förställer er. Men mina personer i verkligheten är H och K, H sitter tyst bredvid och tar det lugnt medans K sitter bredvid mig och pratar så jag byter fokus men båda gör allt helt rätt.
    /anonym/ 12 år
  • Att sitta och skaka med typ mitt ben, hyperventilera och ibland känns de som jag nästan inte kan andas. Och som att man är på väg att börja gråta fast man liksom inte gör det. Ibland kan jag känna mig svag eller yr efter och blir väldigt varm
    // J
  • Ett symptom jag har är att jag inte riktigt känner mig närvarande längre. Det känns liksom som att jag iakttar mitt liv utifrån om någon förstår? Har googlat på det mycket och kommit fram till att det kallas DPDR (depersonalisation derealisation). Har haft det ett tag nu men inte vågat berätta för någon. Nu börjar det dock kännas riktigt jobbigt och jag funderar på att boka tid hos ungdomsmottagningen.
    /Tove
  • Hela kroppen känns darrig, olustkänsla, gråter ibland. Ledsen att jag snart ska dö. Får akuta yrselanfall med svimningskänsla, svartnar för ögonen, värmevallning. Klump i bröstet, hjärtklappning.
    /Christer
  • Jag har inte ångest men jag har pots. Pots är när nervsystemet inte funkar som det ska. Jag kan få panikattacker om jag inte sköter mig som jag ska och inte äter ordentligt. Det känns typ som om man blir helt kall och blodådrorna drar ihop sig och sen börjar ens hjärta att slå så fort så man inte får luft. Det är väldigt hemskt.
    /anonym
  • Ångest är att du kan bli stressad över hur ditt liv är, eller att du har ångest över va folk ska tycka om ditt utseende eller mående. Jag brukar få panik för det känns som att jag är ensam om mina händelser. Och jag brukar ha ångest för skolan.
    /Julia
  • Ångest för mig är att det blir tungt över bröstet, de blir svårt att andas o det känns som att jag ska börja gråta. Det kommer ofta när jag tänker på en massa dåliga saker o då så får jag ibland panik också. Det känns som att allt är tungt och jag kan inte göra något åt allt dåligt som händer i mitt liv och i världen. Då brukar jag lyssna på musik som jag gillar eller tänka på nåt som gör mig glad.
    /13 år
  • Jag fick idag ännu en panikångestattack i skolan. Jag började andas snabbare och sen grät jag. Jag ville att min kompis skulle komma. Jag sa att jag var yr och att jag grina. Jag kände hur jag började skaka jag hade så mycket tårar i ögonen så att det var grumligt att se vad jag skrev. Min kompis kom och jag kramade henne och och vi gick ut för att ta luft. Min kompis valde att ringa min mamma.

    Min mamma kom och vi gick in i personalrummet. Där inne satt min mentor. Hon pratade med mig och mamma. Hon hjälpte mig att försöka andas lungt och andas in med näsan och ut med munnen, jag hade både frossa, väldigt mycket skakningar och lite svårt att andas. Vi satt där ett bra tag tills jag lugnat ner mig hyfsat.

    Sen fick jag gå hem och och ta det lungt eftersom att man blir så nollställd och paniken tar all ens energi. Det är hur ångestattacker funkar för mig. Det ser typ likadant ut för alla jag fått.
    /Anonym
  • Ångest är en känsla som gör att allt känns tungt. Det kan bubbla ångest i kroppen under en hel dag som är orsaken till att man inte kan le och skratta genuint. En konstant känsla om att jag gör någonting fel och att det är fel på mig. Det känns som att det ända som skulle hjälpa hade varit att skrika allt jag kan, men i verkligheten hjälper inte ens det. Man får en olust att göra allt som en gång gjorde en glad.
    /Andrea

Mer på UMO

Nedstämdhet och ångest

Innehåll om nedstämdhet och ångest.

Stöd på telefon, chatt och mejl

Här finns listor med ställen du som ger stöd på telefon, chatt och mejl.

Att ta hjälp

Innehåll om att ta hjälp.

Artikel

Film: Därför mår du bra av att träna och röra på dig

Vet du varför du blir gladare, lugnare och mer koncentrerad när du tränar och rör på dig?

Stress

Innehåll om stress.

Till toppen av sidan