Om någon du känner har ätstörningar

Det kan kännas jobbigt om någon du tycker om har ätstörningar. Du kan bli rädd, ledsen eller arg av att se någon må dåligt och skada sin kropp. Du kan inte göra personen frisk, men det finns andra saker du kan göra som kan betyda mycket.

Två tjejer som sitter på en bänk. Den ena säger: Jag är orolig för dig.
Visa att du finns där för den som har problem. Försök att få personen att förstå att det är allvarligt och att hen behöver hjälp.

Du kan inte själv få någon att bli frisk från ätstörningar. Det behövs oftast hjälp från någon som jobbar med ätstörningar. Men det betyder mycket om du visar att du ser att personen har det jobbigt och att du bryr dig.

Du kan till exempel be din kompis att följa med och göra saker. Många med ätstörningar isolerar sig, och det mår de sämre av. Prata inte så mycket om mat, kalorier, ätande, vikt, träning och utseende när ni umgås. Det kan göra att hens ätstörning blir värre.

Ätstörningar påverkar humöret och beteendet

Den som har ätstörningar kan bete sig på ett sätt som påverkar relationerna med andra. Hen kan till exempel vara sur, irriterad eller förneka att hen har något problem. Det är också vanligt att hen undviker andra och håller sig för sig själv. Särskilt när hen ska äta.

Det är en del av sjukdomen att bete sig så. Försök att skilja på hur personen egentligen är och vad som beror på ätstörningen.

Lär dig mer om ätstörningar. Det kan bli lättare för dig att förstå hur du ska göra om du vet hur ätstörningar påverkar den som har problem med mat och ätande.

Våga prata om det

Du kanske är orolig för att personen ska bli arg eller ledsen om du försöker prata om hur hen mår. Men det viktigt att säga att du märker att något är fel och att du är orolig. Det är bättre än att inte göra något alls, även om det känns svårt.

Ett tips är att vara tydlig med vad du är orolig för, till exempel ”Jag är orolig för hur du mår. Och för att du inte kommer orka följa med och tågluffa i sommar för att du får för lite näring”.

Det är vanligt att både vilja och inte vilja ha kvar sin ätstörning. Så personen kanske blir irriterad eller säger att du inte behöver oroa dig när du försöker prata. Men det betyder inte att du har gjort fel. Hen kan i hemlighet vara tacksam att du ser problemen. Oroa dig inte för att du måste säga rätt sak eller undvika en jobbig reaktion. Personen kan tro att ingen bryr sig, om du inte säger något alls.

Ditt mod att våga prata om det kan vara det som hjälper personen att förstå att hen har en ätstörning. Och det kan kanske hjälpa hen att våga söka hjälp för att bli av med ätstörningen.

Be andra om hjälp

Ta stöd av någon annan, sånt här är svårt att hantera själv. Berätta till exempel för en gemensam kompis, någon i personens familj, någon i din familj eller någon annan du litar på.  

Du är ingen ”svikare” om du berättar för att försöka se till att personen får hjälp. Du gör något bra och viktigt, även om personen själv kanske inte förstår det just då.

Det finns ställen som ger råd och stöd om ätstörningar på telefon, chatt eller mejl, till exempel BRIS, Ätstörningslinjen eller Ätstörningszonen. Både du och den du är orolig för kan kontakta dem anonymt. Det finns också en särskild linje för dig som är nära någon med ätstörningar, Närståendelinjen, Frisk & Fri.

Det är viktigt att få hjälp av vården

Kom ihåg att den som har ätstörningar oftast behöver professionell hjälp för att bli bra.  Du kan ta reda på var man kan få hjälp där ni bor, och tipsa den som har ätstörningar. Du kan fråga om hen vill att du följer med, till exempel till en ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan

Du kan också kontakta de ställena själv om du mår dåligt av situationen eller behöver råd. Du kan känna dig orolig, arg, ledsen eller maktlöst över att någon du bryr dig om utsätter sig själv för fara. Du kan också kontakta Fråga UMO om du undrar hur du ska göra.

Du kan ringa telefonnummer 1177 för att få råd om var den som har ätstörningar ska söka vård om hen mår dåligt.

Ta hand om dig själv också

Tänk på dig själv också så du inte glömmer att ta hand om dig. Det är viktigt att du mår bra och gör saker som du tycker är roligt.

Det är jobbigt att se någon ha det svårt. Du kan känna dig ledsen, arg eller rädd. Men du kan inte sluta göra saker för din egen skull, även om någon du bryr dig om mår dåligt.

Vad tyckte du om den här texten?

Till toppen av sidan