Att må dåligt

Allt han tyckte var kul ville jag göra, dricka, röka, snusa mm. Jag sökte uppmärksamhet från killar, började röka, provade snus och dricka mig full.

Hur jobbigt det än känns är självmord inte ett alternativ. Det är en permanent lösning till ett temporärt problem, det kommer bli bättre och du skulle vara saknad.

Pappa höll i mig och farfar gick med till akuten. Då satt vi där en lång tid, många timmar. Sen kom en läkare och undersökte mig och han sa att jag var jättesjuk. Jag blev inlagd på sjukhuset.

Det var jag som gick till skolsköterskan och berättade vad som hade hänt, varför jag mår som jag mår och varför det har blivit så. Hon berättade att jag var stark, modig och förnuftig som gick själv och sökte hjälp.

ALLT löser sig med tiden, oavsett om det tar en vecka, 2 månader eller ett halvår. Det löser sig, det kommer gå över tillslut, även fast man i stunden tycker att känslan är en evighet så kommer du tillslut hitta glädjen. När du hittat glädjen igen kommer du tänka tillbaka på perioden som något häftigt, för du gjorde det. Du tog dig ur dig ur den mörka gropen, oavsett om du gjorde det själv eller utav hjälp så ska du vara stolt över dig själv. Jag är extremt stolt över mig själv, jag tror inte på att man blir starkare av att gå igenom jobbiga saker. Men jag tror att det kommer hjälpa dig till nästa gång något blir jobbigt i livet, för du kommer se tillbaka på den perioden och tänka att "oj jag klarade ju faktiskt det då kommer jag klara detta".