Egna berättelser

Efter flera år av sökande och ifrågasättande visste jag vad min sexuella och romantiska läggning var och det har nu gått cirka ett år sedan jag kom ut som lesbisk och asexuell. Jag var öppen och stolt om att jag gillar tjejer. Men sedan hände det, jag började ifrågasätta min könsidentitet.

När jag onanerar så är det som att jag försvinner i min egna lilla värld och jag tappar bort tiden. När jag började onanera så kunde jag inte sluta (jag började för ca 1,5 år sedan) jag såg alltid fram emot de kvällar då mina föräldrar skulle jobba sent eller de dagarna då jag var "sjuk" och dem skulle till jobbet, för det var ju då jag var HELT ENSAM. Då kunde jag titta porr med hur hög volym som helst eller stöna hur högt jag ville/kunde.

När jag utforskade med mina fingrar lyckades jag aldrig komma in. Inte för att det var smärtsamt, utan för att jag verkligen inte kunde hitta vart jag skulle komma in. Jag försökte med tampong i timvis utan att komma någonvart.

Jag var tillsammans med en kille i 4 månader och för att vara ärlig så var vårat förhållande så dåligt, tills sista månaden för det var då vi slutade bråka. Jag var så kär i honom och ...

Till dig som mår dåligt och inte tror på dig själv så vill jag bara säga att jag finns här och jag vet att livet känns skit just nu. Men det kommer bli bra.

”Jag blir bara så jävla arg! Han gjorde slut med mig bara sådär, på sms. Hur kan man göra så!” Tänkte jag medans jag med bestämda steg gick ner för trappa ut på gården och bort mot parken. Hur är det, frågade T när jag satte mig på bänken bredvid henne. Inte bra, svarade jag och kände hur en tår rann ner för min ena kind och jag började gråta. Hon la mitt huvud mot hennes axel och tårarna hade inget stopp, nu bara rann de. Jag hulkade och snyftade flera gånger innan T tog mig i handen och sa ”kom, vi går hem till mig”.

Jag bestämde mig för att jag skulle till en pridefestival. Min mamma skulle med, men hon delade inte riktigt min hype, så jag ringde kompisen från fotbollen. Hon ville med till 100%.