Egna berättelser

Hur som helst så har jag kommit fram till att jag är genderfaun, vilket betyder att min könsidentitet känns lite olika under vissa perioder. Ville bara dela med mig av detta eftersom jag är så sjukt glad! :D

Jag berättade efter ett halvår hur jag mådde genom att jag skrev ett meddelande som jag bad min mamma läsa, sen berättade hon för pappa. Jag mådde inte bättre direkt men ganska fort efter jag hade berättat mådde jag bra. Det gjorde mig ledsen att de aldrig frågade igen hur jag mådde, de tog mig inte på allvar men huvudsaken är att jag vågade berätta och det gjorde mig både starkare men även att jag kunde släppa på min ångest.

Min bästis som bor väldigt långt ifrån mig och jag hade en deal: när någon av oss fick mens då skulle vi berätta för varandra. Jag fick den först av oss. Jag skrev till henne att du vill inte ha mens hon bara ”bättre än att inte ha den :)”. Jag ville ha den senare men det ville inte min kropp.

Idag så är det mitt ända mensskydd! Jag älskar den! Det gör inte längre ont att sätta i och den är väldigt lätt att använda dessutom. Jag tömmer den 2-1 gånger om dagen vilket även gör den till något jag knapp behöver tänka på. Den är så lätt och smidig verkligen! Det bästa som hänt mig. Är så glad och tacksam för den, sparar pengar och miljö.

Vaknar på morgonen och känner mig blöt i trosan, då tror jag att jag hade kissat mig. Precis när jag ska lägga trosorna i tvättkorgen kommer mamma och undrar vad som hänt.

Jag låsas att jag är glad men jag är ganska deppig, jag går in på toan och gråter. Oftas ringer jag till mamma och gråter, henne är ju man kan prata med om mens. Det är 8 personer som har fått den i vår klass och 2 som har inte fått den, jag är en av dom som inte har fått mensen.

Jag har en diagnos som kallas Alopecia areata . Det är en hårsjukdom, det finns inte riktigt något ''botemedel'' mot det men nu har jag rakat mig för min mamma har gjort det förut och jag ser upp till henne för hon var också ledsen men ändå modig. Jag har skaffat en peruk nu.

Till en början var han supersnäll, trevlig, kanske lite blyg men jag fick fortsatt göra som jag ville. Cirka 7 månader in i vårt förhållande började han på olika sätt kränka mig.