Egna berättelser

Till en början var han supersnäll, trevlig, kanske lite blyg men jag fick fortsatt göra som jag ville. Cirka 7 månader in i vårt förhållande började han på olika sätt kränka mig.

Efter flera år av sökande och ifrågasättande visste jag vad min sexuella och romantiska läggning var och det har nu gått cirka ett år sedan jag kom ut som lesbisk och asexuell. Jag var öppen och stolt om att jag gillar tjejer. Men sedan hände det, jag började ifrågasätta min könsidentitet.

När jag onanerar så är det som att jag försvinner i min egna lilla värld och jag tappar bort tiden. När jag började onanera så kunde jag inte sluta (jag började för ca 1,5 år sedan) jag såg alltid fram emot de kvällar då mina föräldrar skulle jobba sent eller de dagarna då jag var "sjuk" och dem skulle till jobbet, för det var ju då jag var HELT ENSAM. Då kunde jag titta porr med hur hög volym som helst eller stöna hur högt jag ville/kunde.

När jag utforskade med mina fingrar lyckades jag aldrig komma in. Inte för att det var smärtsamt, utan för att jag verkligen inte kunde hitta vart jag skulle komma in. Jag försökte med tampong i timvis utan att komma någonvart.

Han tog av sig sina kläder och vi började strula. Jag tog av mig mina kläder (förutom bh och trosor). Han viskade i mitt öra "ska vi gå någon annanstans?". Jag gick med på det så vi gick ner till vardagsrummet och la oss i en soffa och började strula. Jag förde sakta ner min hand till hans kuk och började runka honom. Men innan han kom så tog han av mina trosor och vi hade sex.

Jag lever ett dubbelliv. Mina föräldrar skulle aldrig acceptera att jag hade en pojkvän på grund av deras religion och kultur. Flickor som umgås med killar är smutsiga och drar skam över släkten, anser dem.

Tex för en timma sen låg jag i min säng och letade efter min choklad, jag hittade den i andra sidan av rummet och började gråta i 5 minuter för att jag inte orkade gå upp för att hämta den.

Jag skakade. För att ni ska förstå har jag arbetat med en teatergrupp med barn som har nån form av hjärnskada eller liknande. Och jag har varit så arg när jag hörde vad A sa. Jag har varit så arg att jag började stor böla. Blev varm i kroppen och knöt näven. Tror nog aldrig jag har blivit så arg nån gång. Att säga så till nån är för mig lika fel som att mörda nån. Jag vände på huvudet och spände in mina ögon i hennes och höll kvar den där. - Vad säger du? Hur har du ens mage att uttala dig så? Sa jag. - Du, lägg dej inte i detta! Inte din sak att lägga dej i! svarade A.