Jag mår dåligt, hur kan jag få hjälp?

Jag vet inte hur jag ska be om hjälp. Jag vill söka hjälp för mitt mående men jag kan inte prata med mina föräldrar om det och jag litar inte riktigt på psykologer, efter som att jag känner personer som har träffat psykologer och sen har de sagt allting till de personernas föräldrar.

Och jag har väldigt svårt för att prata om mina känslor. Mina föräldrar skulle inte förstå och de är en stor del av varför jag mår dåligt.
/en kille på 13 år

• Du kan annars prata med kompisar om dina känslor. Att skriva dagbok om dina känslor hade kanske hjälpt med tanke på att du har svårt att prata om dina känslor och det kommer säkert kännas skönt att få ut allt på papper. Du kan också prata istället med någon online och helt anonymt. Här på UMO:s hemsida finns det en sida som heter Stöd om du mår dåligt där du kan hitta en lista på ställen du kan kontakta online om du behöver prata med någon.
  /Anonym.
• Hej!! 👋 Det är lite svårt att hjälpa nån, eftersom jag inte riktigt förstår på vilket sätt du mår dåligt. Jag kan ju bara ge tips från min egen fördom. Jag har haft perioder då jag också mått dåligt, men jag pratade med mina föräldrar. Du är 13 år och går i 7:an? När du har utvecklingssamtal (om du har det) kan du prata med din lärare. Eller vid ett annat tillfälle eller med nån annan som du litar på👍⭐ Kämpa på och försök prata med nån!! ❤️
  /Tjej 11 år
• Vet inte vart du bor, men gå till en ungdomsmottagning eller till skol kuratorn/-sköterskan. På ungdomsmottagning är jag väldigt säker på att de har tystnadsplikt så om det inte är något som är ett direkt hot mot ditt liv får de inte prata med dina föräldrar, eller någon annan, utan din tillåtelse. Du kan också kolla eller fråga dem för säkerhetens skull.
  /25
  
• Eftersom du fyllt 13 så ska inte dina föräldrar längre riktigt ha rätt att få vet allt som rör dig, du ska kunna gå till vården och de får intet veta. Varför de inte kan läsa din journal längre eller få ut en läkemedelslista för dig på Apoteket. Går du utan dina föräldrars kännedom på ungdomsmottagningen (vilket visserligen kanske är lite svårt p.g.a. frånvarorapporteringen i skolan) så borde de intet få veta. Och går du till skolsköterskan borde det räcka med att du förklarar att du absolut inte vill att dina förädlar får veta något. Min skolsköterska frågade om det. Annars finns ju bl.a. Bris och Röda korsets jourhavande kompis m.m. i en länk nedan.
  /Kille 22
• Hej❣️Det finns typ vissa regler om tystnadsplikt för psykologer och kuratorer. Exempelvis om det som en person berättar kan leda till att den eller att någon annan skadas måste psykologen berätta det för föräldrarna, (gäller bara om man är under 18 tror jag). Om du är rädd att psykologen ska berätta för dina föräldrar kanske du kan utelämna vissa ämnen som kan tyda på att du blir skadad eller så.
  
  Även om du kanske inte berättar om det värsta (om det finns nånting) så kanske det kan hjälpa med ditt välmående ändå. Om du inte vill prata med en psykolog irl så finns det ju alltid kuratorer på nätet som man kan prata med online. Det är viktigt att prata med någon om man mår dåligt eftersom att hålla det inne bara kan göra det värre.
  
  Försök att kanske prata lite om det med någon av dina föräldrar någon gång under en konversation. Det behöver inte vara så djupgående men om du säger att du känner dig ledsen kanske du kan få tröst för stunden.
  /14 år
• Du kan alltid prata med någon du litar på. Det är bra om du tillexempel går till skolkuratorn.
  /Hej