Panik - lämna sidan!

Bup, barn- och ungdomspsykiatrin

Bup är till för att hjälpa dig som mår psykiskt dåligt. De som jobbar där kan ta reda på varför du mår dåligt, och vilken hjälp du behöver för att må och funka bättre.

Två fåtöljer på en mysig mottagning. Foto
På bup kan du till exempel få hjälp om du har stark ångest, skadar dig själv eller har en depression.

Bup är till för dig som är under 18 år och behöver mer hjälp än du kan få på en ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan. Du behöver inte betala något på bup.

Bup är en förkortning för barn- och ungdomspsykiatrin. De har specialistmottagningar för unga som mår psykiskt dåligt på många ställen i Sverige. Personalen du träffar på bup är till exempel psykologer, socionomer, läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter.

Du kan få hjälp med olika saker på bup

Här är några exempel på när bup kan hjälpa dig:

  • Du har stora problem med att få och behålla kompisar.
  • Du isolerar dig, alltså undviker andra personer och är nästan bara för dig själv.
  • Du har så svårt att koncentrera dig att skolan inte funkar.
  • Du har varit med om en allvarlig händelse.
  • Du har problem med ångest,  depression eller har självmordstankar.
  • Du skadar dig själv eller har en ätstörning.
  • Du behöver en utredning för att få veta om du har adhd eller autism.
  • Du uppfattar inte verkligheten som den är. Till exempel kanske du hör röster fast ingen säger något eller ser saker som inte finns. Då kan du behöva utredas för att få veta om du har fått en psykos. Du kan läsa mer om psykos på 1177 Vårdguiden.se.

Boka en tid för att komma till bup

Vissa bupmottagningar kan du boka tid hos genom att logga in på 1177 Vårdguiden. Du kan också ringa till en bupmottagning om det känns lättare. Här kan du hitta kontaktuppgifter till landets bupmottagningar på 1177 Vårdguiden.

Den som svarar bedömer om de tror att de kan hjälpa dig. Det kan vara lång väntetid för att få komma till bup. Så om du kan få snabbare eller bättre hjälp någon annanstans, kan bup säga att du ska kontakta till exempel en ungdomsmottagning, elevhälsan, en psykolog på en vårdcentral eller socialtjänsten. Hör av dig till bup igen om du inte får den hjälp du behöver på något av de ställena, eller om du väntar på en tid till bup och börjar må sämre.

Några bupmottagningar kräver att du har en remiss för att få boka tid. Alltså att någon som jobbar på till exempel en ungdomsmottagning eller vårdcentral skickar ett meddelande till bup att du behöver få komma dit.

Det första besöket på bup

Ni börjar med att prata om varför du vill få hjälp. Du berättar så mycket eller lite du vill. Samtalet brukar ta ungefär en timme, sen bestämmer ni om ni ska träffas fler gånger.

Det kan kännas jobbigt att prata om sig själv och sin familj. Men det kan också vara skönt att få berätta hur det är och att få hjälp.

Föräldrarna eller vårdnadshavarna brukar vara med under besöket, men du kan berätta för bup om du tycker att det är jobbigt om de följer med. Då blir det lättare för bup att göra besöket så bra som möjligt för dig. Det kan också vara så att det bara är de vuxna som träffas första gången.

Bup tar reda på vilken hjälp du behöver

Det finns ofta flera anledningar till att man mår dåligt eller har det svårt. Därför kan det behövas flera samtal för att bup ska förstå din situation och veta vilken hjälp du behöver först.

Du kan få berätta hur du mår och funkar i olika situationer och med olika personer. Du kan också få göra olika tester, till exempel lösa olika uppgifter. Det här brukar kallas utredning och bedömning. När de är gjorda planerar du, behandlaren och dina föräldrar eller andra vårdnadshavare vilken behandling du ska få.

Du har rätt att vara med och påverka din behandling. Fråga om du inte förstår. Be att få informationen skriftligt eller översatt om du vill kunna läsa senare.

Det är vanligt att familjen är med i behandlingen

Din familj och andra personer omkring dig kan vara ett stöd för att du ska må bättre. De kan också vara en del av problemen och behöva lära sig saker, eller ändra hur de beter sig.

Därför är det vanligt att föräldrar eller andra vuxna som har ansvar för dig är med i behandlingen.

Det ska kännas bra för dig

Besöken på bup är för din skull. För att behandlingen ska funka är det viktigt att du känner dig trygg.

Berätta för bup om du inte vill att din familj ska vara med i behandlingen.

Du kan också be att få träffa någon annan behandlare om det inte känns bra med den första personen du träffar. Du kan även söka hjälp på en annan bupmottagning om du vill.

Vilken hjälp kan jag få på bup?

Hjälpen du får på bup ser olika ut beroende på din situation och vad du behöver hjälp med.

Visade utredningen att du har en viss diagnos, till exempel ångest, adhd eller autism? Då får du och din familj lära er mer om den diagnosen. Ni får veta hur det brukar funka för andra personer med samma diagnos och vad som brukar göra livet lättare.

Den vanligaste behandlingen är olika sorters samtal. Här kan du läsa mer om samtalsstöd med professionella

En ung person som pratar med en vuxen som ser förstående ut. Illustration.
Behandlaren hjälper dig att våga prata om det som är svårt och jobbigt.

Du kan också få olika uppgifter mellan besöken på bup. Som att känna efter hur det känns i vissa situationer, öva på att stå ut med jobbiga känslor eller träna på att göra saker på nya sätt.

Du kan få medicin om det behövs, till exempel mot depression, sömnproblem, ångest eller adhd.

Du kan vara på en så kallad bupklinik ett tag om du behöver få hjälp dygnet runt. Då är du där både på dagarna och nätterna tills du mår bättre.

Ibland funkar behandling i grupp bättre

Många tycker att det hjälper bra att få behandling i en grupp med andra personer som har varit med om liknande saker. Det kan vara skönt att träffa andra som vet hur det är.

Ni kan prata om hur ni har det och lära er av varandra. Ni kan till exempel prata om vad som är svårt, och om vad som brukar funka bra eller hjälpa. En behandlare är alltid med och leder gruppsamtalen. Det kan vara olika på olika bupmottagningar vilka grupper som finns.

Det kan också finnas särskilda grupper för bara syskon eller bara föräldrar. De kan också behöva stöd och få lära sig mer för att förstå hur du har det och vad du behöver.

Vilka får veta att jag träffar bup?

Du får välja om du vill berätta för andra personer att du har kontakt med bup. Ibland bestämmer du det själv, ibland gör du det tillsammans med dina föräldrar eller andra vårdnadshavare. Det kan vara bra om till exempel någon som jobbar i din skola får veta, så de kan stötta dig.

Personalen på bup får inte berätta om dig eller dina besök på bup för vem som helst. Det är oftast bara personal som behandlar dig, och dina föräldrar eller andra vårdnadshavare som har rätt att få veta. Här kan du läsa mer om så kallad tystnadsplikt och sekretess i vården.

Träffar du bup utan dina föräldrar eller vårdnadshavare? De kanske vet att du får hjälp av bup, men de behöver inte få veta allt du berättar. Prata med behandlaren om vad som känns bäst för dig och hur ni ska göra.

Du kan kontakta bup:s frågelåda

Bup i Stockholm har en frågelåda dit du kan du skicka in frågor och få stöd om du mår psykiskt dåligt. Du kan du vara anonym om du vill och du behöver inte bo i Stockholm för att skicka in en fråga.

Vad tyckte du om den här texten?

Till toppen av sidan