Utsatt för brott

Vad som är ett brott står i lagen. Det kan till exempel vara att någon slår, hotar eller stjäl något från dig. Det spelar ingen roll om du känner den som har begått brottet, eller om det är en främmande person.

Det är vanligt med starka känslor efteråt

Det är vanligt att det känns jobbigt efter du blivit utsatt för ett brott. Någon har gjort något som är olagligt mot dig. Du har hamnat i en situation som du inte har valt själv.

Olika personer reagerar olika efter att ha blivit utsatta för ett brott. I början kanske du inte reagerar så starkt. Det är vanligt att inte riktigt inse vad det är du har varit med om.

Du kan känna dig chockad och skrämd av att någon kunde begå brottet. Du kan också känna flera känslor samtidigt, som rädsla, ilska, nedstämdhet, förvirring, ångest och otrygghet. Det finns inget rätt eller fel sätt att känna.

Du kan också själv känna dig skyldig. Du kan skämmas över att det kunde hända eller över hur du reagerade när det hände. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte är ditt fel att du blivit utsatt för ett brott.

Du kanske känner dig arg och tänker på att hämnas. Kom ihåg att det är viktigt att du inte själv begår ett brott. Då kan du bli anmäld och du kan hamna i en ännu jobbigare situation.

Det kan hända att du beter dig annorlunda en tid, om du har varit med om en kränkande eller obehaglig upplevelse. Du kanske glömmer att äta, eller äter hela tiden. Du kan få svårt att somna, eller så vill du sova hela tiden. Du kanske blir misstänksam mot andra eller oroar dig mycket för framtiden.

Det är bra att fortsätta med det du brukar göra, som att plugga eller jobba. Även om du i början inte orkar göra det är det bra att göra något. Till exempel ta en promenad eller träffa en kompis.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du mår dåligt.

Du kan få stöd efter ett brott

Du kan få stöd och hjälp efter att ha utsatts för ett brott. Det kan du få oavsett om du har polisanmält brottet eller inte.

Det brukar vara bra att prata om det som har hänt med någon. Då bearbetar du det som har hänt. Den du berättar för kan ge dig stöd och hjälpa dig med praktiska saker som till exempel att polisanmäla eller kontakta försäkringsbolag. Du kan prata med kompisar, familj, en vuxen i skolan eller någon annan du litar på. Du kan också prata med någon på en ungdomsmottagning eller ringa till BRIS.

Brottsofferjourer och stödcentrum för brottsoffer

Det finns så kallade brottsofferjourer och stödcentrum för unga brottsoffer på många platser i landet. Där jobbar de med att hjälpa dem som har utsatts för brott. Det kostar inget att få hjälp. Du kan få träffa någon att prata med ensam eller tillsammans med en vuxen eller kompis. Du kan också få prata med någon via telefon, chatt eller mejl om du hellre vill det.

Du kan även få hjälp med praktiska saker, som att göra en polisanmälan, fylla i blanketter samt kontakta myndigheter och försäkringsbolag. De som jobbar på en brottsofferjour eller ett stödcentrum kan också förklara hur det funkar med åtal, rättegång och dom.

Du hittar telefonnummer till en nationell jourtelefon på brottsofferjourens sajt. Där finns också kontaktuppgifter till de lokala brottsofferjourer som finns.

Kontakta din kommun för att få veta om det finns något stödcentrum för unga brottsoffer nära dig, eller vilket annat stöd kommunen erbjuder. Det finns en lista över alla kommuner på Sveriges kommuner och regioners sajt. Du kan också få information om brottsofferjourer och stödcentrum av polisen när du gör en polisanmälan.

Varför ska jag polisanmäla brott?

Det är bra att polisanmäla ett brott av flera skäl.

• De som har gjort brottet kan dömas.
• Du kan få tillbaka det som du eventuellt har blivit av med.
• Du kan få hjälp att ta kontakt med organisationer som hjälper brottsoffer.
• Du mår ofta bättre själv om du polisanmäler.
• Det blir enklare att få ekonomisk ersättning.

Det är bra att polisanmäla så snart som möjligt efter ett brott. Då brukar det vara lättare för polisen att lösa det.

Du kan anmäla ett brott även om det har gått flera år. Men då kan bevis ha förstörts och vittnen kan ha glömt vad som hände.

Ekonomisk ersättning

Du kan ha rätt att få pengar om du har blivit utsatt för ett brott. Det kan du ha rätt att få om brottet har påverkat dig på något av de här sätten:

• Du har fått skador på kroppen.
• Du har fått skador på något som du äger.
• Du har ångest.
• Du har sömnproblem.

För vissa typer av brott kan du också få ersättning för kränkning.

Pengarna kan betalas av den som har utsatt dig för brottet. Det kallas för skadestånd. Det är domstolen som bestämmer ifall du ska få skadestånd för brottet. Pengarna kan också betalas ut av ett försäkringsbolag eller av Brottsoffermyndigheten. Det kan de till exempel göra om polisen inte lyckas ta reda på vem som begått brottet.

Vad händer efter en polisanmälan?

Förundersökning

När du har gjort din anmälan bestämmer polisen om de ska inleda en så kallad förundersökning. Det är arbetet med att ta reda på vad som har hänt.

Förundersökningen leds av polis eller åklagare. En åklagare är en jurist som ansvarar för att utreda brott och bestämma om det ska bli rättegång.

Ibland kan förundersökningen ta lång tid. Förundersökningen kan också avbrytas av polisen. Det kallas för att förundersökningen läggs ner. Det kan bero på att de inte hittar någon misstänkt till brottet eller att de inte har tillräckligt med bevis. Det innebär inte att polisen inte tror på det du har berättat.

Du kan ha rätt att få ekonomisk ersättning även om förundersökningen läggs ner. En åklagare kan också besluta att polisen ska börja arbeta med en nedlagd förundersökning igen. Det kallas för att förundersökningen öppnas igen. Det kan den till exempel göra om det kommer fram nya bevis.

Åtal och rättegång

Åklagaren bestämmer om det finns tillräckligt med bevis mot en misstänkt för att det ska bli rättegång. Det kallas att personen åtalas. Åklagaren bestämmer också om det ska bli rättegång.

Att det blir rättegång betyder att fallet tas upp i domstol. Under rättegången kan du ha med dig en stödperson. Det kan vara någon du känner eller någon från en brottsofferjour, vilket är en organisation som jobbar med att ge stöd till personer som har blivit utsatta för brott.

Du kan också ha rätt till ett så kallat målsägandebiträde. Det är en jurist som hjälper dig under förundersökningen och rättegången. Du behöver inte betala något för det. Det är bra att säga att du vill ha ett målsägandebiträde redan vid polisanmälan.

Viktigt att berätta om du känner dig hotad

Det är viktigt att du berättar för polisen om du är rädd eller känner dig hotad av den som har begått brottet. Då bestämmer polisen om du behöver skydd.

Det är olagligt att försöka hindra någon från att anmäla ett brott. Det är också olagligt att försöka påverka vad du ska säga till polisen eller under rättegången. Det kallas för övergrepp i rättssak. Det är olagligt både om det sker när brottet begås, och om det sker efteråt.