Skyddad identitet

Ingen ska behöva vara rädd eller känna sig hotad. Du kan du få skyddad identitet om du är utsatt för hot. Det kallas också för skyddade personuppgifter. Då blir det svårare för andra att ta reda på var du bor. Det är Skatteverket som beslutar om du får skyddad identitet.

Det är ofta lätt för andra att ta reda på var du bor och hur de kan kontakta dig.

Du kan behöva skyddad identitet om du eller någon i din familj är utsatt för allvarliga hot och därför inte vill att andra ska veta var du bor. Då kan du och din familj få skyddad identitet, eller ”skyddade personuppgifter”, som det egentligen kallas. Det betyder att din adress och dina kontaktuppgifter blir hemliga.

Myndigheter måste vara försiktiga med information om dig om du har skyddad identitet. De får till exempel aldrig visa din bostadsadress för någon. Du finns inte heller med i adresslistor som företag kan köpa för att skicka reklam till dig.

Varför kan man behöva skyddad identitet?

Du kan till exempel behöva skyddad identitet om du är hotad av någon i din familj, av en partner, av ett kriminellt gäng, av någon som du har vittnat mot i en rättegång eller av någon du inte vet vem det är.

Det är kanske inte bara du som behöver skyddad identitet. Du kanske till exempel har en partner eller ett barn som också behöver det.

Skyddad identitet kan betyda olika saker. Det vanligaste är att Skatteverket gör det svårare för andra att hitta information om dig. Men vissa behöver också få ett påhittat namn, personnummer och livshistoria. Det kan polisen besluta om i speciella situationer. 

Hur får man skyddad identitet? 

Det är vanligast att den du söker hjälp hos berättar om skyddad identitet för dig. Till exempel polisen, socialtjänsten, en tjejjour eller en ungdomsmottagning. De kan också hjälpa dig att ansöka om skyddad identitet.

Efter det skickar Skatteverket en blankett till dig. Du behöver fylla i blanketten och skicka den till Skatteverket tillsammans med något som bevisar att du behöver skyddad identitet. Det kan vara ett dokument från någon på socialtjänsten, en brottsofferjour, din chef, en förening, skolan, vårdpersonal eller någon annan som kan bekräfta att du är utsatt för hot. Det kan också vara dokument från en rättegång, polisen eller sjukvården.

Du kan lita på dem som hjälper dig att få skyddad identitet. De måste bli godkända av polisen för att få göra det. Dessutom har de särskild utbildning och tystnadsplikt.

Att leva med skyddad identitet

Det kan kännas tryggare när du har fått skyddad identitet. Men det kan också göra vissa saker svårare.

Du kan behöva flytta, byta skola eller jobb om den eller de som du behöver skydda dig mot vet var du bor.

Det kan också bli svårare att teckna ett nytt mobilabonnemang eller att skaffa Mobilt BankID.

Dessutom behöver du själv vara försiktig med dina uppgifter och inte lämna ut dem till vem som helst eller lägga ut dem på nätet. Du behöver till exempel tänka på att du kan spåras via sociala medier. Skatteverket kan ge dig en lista med saker som är bra att tänka på för att skydda din identitet.

Till toppen av sidan