Sekretess och tystnadsplikt

Det är viktigt att du vågar be vården om hjälp när du behöver det. Det är också viktigt att du vågar vara ärlig när du ska berätta hur du mår och hur du har det.

Därför finns det lagar som ska se till att information om dig hålls hemlig, det kallas för sekretess. Det betyder att personalen i vården inte får låta andra se vad som skrivs om dig på mottagningen. De får inte heller berätta saker om dig för vem som helst. Att de inte får prata om dig med andra kallas för tystnadsplikt.

Undrar du hur det funkar? Börja med att fråga om det när du kontaktar vården.

Det gäller all personal som jobbar i vården och på apotek

Personal i vården får oftast bara berätta saker om dig, om du säger att det är okej. Men det finns undantag som du kan läsa om längre ner.

All personal i vården och på apotek har tystnadsplikt, även receptionister och tolkar. Så dem du träffar på till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral, elevhälsan, studenthälsan eller på sjukhus har tystnadsplikt.

Även det som står i din journal är skyddat med sekretess. Oftast är det bara personal som är inblandade i din vård som får läsa din journal.

Det finns undantag från sekretess och tystnadsplikt

Det finns situationer när sekretessen och tystnadsplikten inte gäller. Här är några exempel:

• Personal som hjälper dig får prata med varandra om dig. Men bara om sånt de behöver veta för att ge dig bra hjälp.
• Om du är under 18 år kan personalen behöva berätta vissa saker för dina föräldrar eller andra vårdnadshavare. Dina vårdnadshavare kan också ha rätt att läsa din journal. Det är för att de ska kunna ta hand om dig på ett bra sätt.
• Om du är under 18 år måste personalen kontakta socialtjänsten om de tror att du är i fara på något sätt. Till exempel att du blir utsatt för våld, inte får mat hemma eller om du tar droger. Det är för att du ska få den hjälp du behöver. Det kallas för anmälningsplikt.
• Ibland kan vissa myndigheter ha rätt att få information om dig. Till exempel kan polisen be att få en kopia på din journal om du har utsatts för brott eller själv har gjort något brottsligt. Vårdpersonalen kan också göra en polisanmälan om det handlar om ett allvarligt brott. Däremot kontaktar vårdpersonalen inte polisen och berättar var du finns om du söker vård bara för att du saknar uppehållstillstånd.

Vad får mina föräldrar veta om jag är under 18 år?

Vilken information dina vårdnadshavare får beror bland annat på hur gammal du är, vad det handlar om och vilket ansvar du själv kan ta för din hälsa. Du kan till exempel ofta be om skydd mot graviditet, testa dig för könssjukdomar eller prata med någon om hur du mår utan att dina vårdnadshavare behöver få veta något.

Fråga personalen om du undrar hur det funkar. Du har rätt att få veta om personalen måste berätta något för dina föräldrar eller vårdnadshavare. Och du har rätt att få vara med och påverka när och hur de gör det. Berätta för personalen om du är orolig för att dina föräldrar eller vårdnadshavare ska få veta vissa saker. Då kan du och personalen tillsammans försöka hitta en lösning som känns bra för dig.

Vårdpersonalen ska inte berätta saker för dina vårdnadshavare om det kan göra att de kommer hota dig, straffa dig eller reagera på något annat sätt som kan göra att du hamnar i fara. Till exempel för att du har blivit gravid eller ska göra en abort 

Tror du att någon har brutit mot sekretessen?

Tror du att personalen har berättat något om dig som de inte fick säga? Eller har låtit någon se vad som står om dig i din journal? Då kan du kontakta den person som du tror har gjort det. Du kan också kontakta chefen för mottagningen om du inte vill prata med personen det handlar om.

Tycker du att det är jobbigt att kontakta dem själv? Då kan du be någon vuxen du litar på om hjälp. Du kan också få hjälp av petientnämnden. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har en lista med alla patientnämnder i Sverige. Där kan du hitta din patientnämnd. 

Personal som bryter mot lagarna om sekretess och tystnadsplikt kan bli dömda i domstol.