Panik - lämna sidan!
Rättigheter och lagar

Anmälningsplikt

Du ska få hjälp om du inte har det bra eller om du mår dåligt. Därför ska vuxna som jobbar med unga anmäla till socialtjänsten om de tror att du behöver hjälp. Det står i Socialtjänstlagen och kallas för anmälningsplikt.

En vuxen håller armen på en ung persons axel. I en pratbubbla står det "Så här ska du inte behöva ha det.". Illustration
Det kan kännas både jobbigt och bra om någon anmäler hur du har det till soc. Anmälningsplikten finns för att hjälpa dig.

Du har rätt att känna dig trygg och må bra. Det är samhällets ansvar att se till att du får hjälp och skydd om du behöver det. Socialtjänsten är den myndighet som bestämmer vad som ska göras om du som är under 18 år inte har det bra. Socialtjänsten kallas ofta för soc.

Anmälningsplikten är till för att du ska få hjälp om du till exempel blir dåligt behandlad hemma, inte får tillräckligt med mat eller blir utsatt för övergrepp. Det kan också handla om att du skadar dig själv på något sätt, till exempel genom att använda droger eller alkohol. Det brukar kallas att du far illa.

Vissa vuxna måste anmäla till soc

Anmälningsplikten innebär att vuxna inom vissa yrken måste göra en så kallad orosanmälan till socialtjänsten om de tror att någon under 18 år far illa. Det gäller personal som jobbar inom till exempel skolan, sjukvården eller polisen.

Vuxna inom en frivillig verksamhet som till exempel en tränare i en idrottsförening eller i någon annan ideell verksamhet som en ungdomsjour eller tjejjour, måste inte anmäla. Men alla som är oroliga kan göra en anmälan till soc.

Anmälningsplikt är viktigare än tystnadsplikt

Anmälningsplikten går före tystnadsplikten. Det betyder till exempel att skolkuratorn kan bryta tystnadsplikten och kontakta socialtjänsten om hen tror att du far illa.

Tystnadsplikten kan också brytas för att polisen ska kunna kontaktas om det finns risk för att du har blivit utsatt för ett allvarligt brott. Eller om du har utsatt någon annan för ett allvarligt brott.

Vad händer efter en anmälan?

Här är några exempel på hur det kan gå till:

  • Först brukar soc ta reda på om du behöver få hjälp och skydd direkt. Så kan det till exempel vara om du blir misshandlad, hotad, utsatt för övergrepp eller inte får mat hemma.
  • Om du inte behöver hjälp direkt kan soc vilja ta reda på mer om hur du har det. Då kan de prata med dig, den som har gjort anmälan och dina föräldrar eller vårdnadshavare.
  • Soc måste starta en så kallad utredning om de behöver prata med fler personer, till exempel din lärare eller en läkare. De får aldrig prata med fler personer än vad som behövs för att ta reda på hur de kan hjälpa dig på bästa sätt. Under utredningen har du rätt att få prata med soc utan att dina föräldrar eller vårdnadshavare är med, om du vill.

Det är socialtjänsten som bestämmer vad du kan få för hjälp för att få det bra. Det kan till exempel vara att dina föräldrar får stöd att ta hand om dig på ett bra sätt, att du får hjälp att sluta ta droger eller att du får bo någon annanstans tills det har blivit bättre hemma.

Läs mer om vad som händer efter en anmälan på Socialtjänstens sajt Koll på soc.

Mer på UMO

Rättigheter och lagar

Här hittar du innehåll om rättigheter och lagar.

Svara varandraNågon med bra upplevelser från soc?

Jag har nyligen fått veta att en orosanmälan har gjorts angående min familj och jag känner mig osäker på hur jag ska hantera mina föräldrar när de får veta detta, jag tror att de kommer bli arga. Jag känner också skuldkänslor för att jag inte har berättat om anmälan för dem.

ArtikelVem kan man prata med?

Alla har det jobbigt och behöver stöd ibland. Ofta brukar det hjälpa att prata med någon. Du kan till exempel prata med någon du känner, någon som jobbar med unga eller med en stödverksamhet på nätet.

Tips för att må bättre

Här hittar du tips för att må bättre.

Till toppen av sidan