Stress – så funkar det

Varför finns stress?

När du blir stressad skickar hjärnan signaler till resten av kroppen.

Det gör att du blir snabbare och får extra energi eller fokus en stund, när du behöver klara av något svårt. Det är okej att ha det stressigt ett tag.

Stress finns för att hjälpa oss att prestera bättre, till exempel under en tävling, ett prov eller en presentation. Men att vara stressad för länge utan paus kan vara skadligt för kroppen och hjärnan. Du behöver få tid att vila och samla ny kraft.

Vad gör dig stressad?

Stress kan bero på många saker. Hur vi reagerar på nya situationer eller utmaningar är olika för olika personer. Vi reagerar också olika starkt på stress.

Det finns saker som kan skapa mycket stress, men som vi inte kan påverka själva. Till exempel att lärare planerar in flera prov samma vecka, eller att föräldrarna ska skilja sig. Men det finns också sånt som vi faktiskt kan påverka, till exempel vilka krav du ställer på dig själv eller om du tackar ja till för många aktiviteter.

Börja med att fundera kring vad som stressar just dig och vad du behöver för att bli lugn eller få ny energi. Ju mer du vet om vad som gör dig stressad och hur det påverkar dig, desto bättre kommer du kunna ta hand om dig.

Ibland kan det vara svårt att veta vad det är som gör en stressad. Har du svårt att hinna med allt du behöver eller vill göra? Har du själv eller andra för höga krav på dig?

Vad kan du göra åt stressen?

Av det du kan påverka själv, vad kan du göra?

• Be om praktisk hjälp att genomföra det jag behöver göra.
• Prata med någon för att få känslomässigt stöd.
• Dela upp uppgifter i mindre “bitar”.
• Göra det viktigaste först och låt det andra vänta.
• Sänka kraven på mig själv.
• Planera in saker som gör dig lugn och avslappnad, och roliga aktiviteter som ger dig energi.
• Öva på att säga nej och sätta gränser.
• Planera in fysisk aktivitet, om du orkar och om det ger dig mer energi.

Tänk dig att till exempel en vän eller familjemedlem var i samma situation som du. Vad skulle du säga till hen?

Prioritera och gör en plan

Nu har du kanske fått syn på vad som gör dig stressad och vad du har möjlighet att påverka själv.  

Gör en lista på det du behöver göra, och sätt en siffra på hur viktiga de olika sakerna är. Du kan till exempel sätta en siffra mellan 1–5, där 1 inte är så viktigt, och 5 är jätteviktigt.

Gör det som är viktigast att göra nu, och prioritera bort det som kan vänta. Fundera sen på om det finns något i ditt liv du kan förändra. Du kanske har för många aktiviteter och saker att göra, så att du inte har tid för återhämtning?  Eller så har du bra balans i ditt liv, men upplever en stressig period just nu. 

Mina föräldrar vill att jag ska plugga och så skriker de eller skäller på mig och det känns asdåligt att jag e typ den bästa i klassen o har så bra betyg men det är aldrig tillräckligt

/Siuuu

Roliga saker kan också skapa stress

Saker du gör kan antingen fylla på med energi eller ta energi från dig. Även om du gör sånt du tycker är roligt eller oftast mår bra av, kan det ibland ta mer energi än det ger. Till exempel kan träning, aktiviteter och att umgås med kompisar vara bra för att återhämta dig från stress. Men du kan också aktivera dig för mycket, så att du inte hinner återhämta dig emellan. Ibland behöver du kanske bara vila och inte göra någonting särskilt. Andra gånger kan du samla ny kraft och energi genom att träna eller umgås med kompisar. Försök att känna efter vad du behöver just nu.

Be om hjälp om du mår dåligt av stressen

Du kan få hjälp av vården om du ofta är stressad eller mår dåligt av stress. Ju tidigare du får hjälp, desto snabbare kan du må bättre igen.

Kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan en vårdcentral eller studenthälsan.

Då kan du få hjälp att förstå dina känslor och om du mår dåligt på grund av stress, eller om det beror på något annat. Du kan få hjälp att förstå varför du är stressad, och vad du behöver för att må bättre.  Den du träffar kan också hjälpa dig att få kontakt med någon som är specialist på stress om det behövs.

När jag väl spelar så tycker jag ofta att det är roligt men har ganska mycket ångest över fotbollen i vardagen.

/Anonym

Utmattningssyndrom – att bli sjuk av stress

Att vara stressad en längre tid kan göra att kroppen och hjärnan påverkas mer allvarligt. Då kan stressen göra dig sjuk. Utmattningssyndrom är ett exempel på en så kallad stressjukdom. Det känns oftast både i kroppen och i ditt psykiska mående. Du kan känna att du inte har någon energi kvar för någonting, och att du inte kan vila eller sova bort din trötthet.

Med rätt stöd och behandling kan du återhämta dig från utmattningssyndrom, även om du kan vara mer känslig för stress efteråt. Att återhämta sig tar olika lång tid för olika personer. Det bästa är att söka hjälp så snart som möjligt, om du har varit stressad länge. Det finns olika typer av hjälp och stöd att få, men det är vanligt att det är till exempel något eller några av följande:

• Samtalsstöd hos till exempel en kurator eller psykolog.
• Fysioterapi för att arbeta med kroppen.
• Läkemedel mot sömnproblem eller depression.

Stress som beror på sånt du inte själv kan påverka

Ibland är vi i situationer som inte är bra för oss och som skapar stress. Då kan stressen vara ett symtom på den dåliga situationen, och kanske inte något du själv kan förändra genom avslappning, att säga nej eller att prioritera annorlunda.

Då behöver du hjälp och stöd att ta hand om det först, innan du kan må bättre.  

Du kanske känner dig stressad och orolig utan att veta varför.

Exempel på såna situationer som kan skapa stress:

• För höga krav från andra.
• Att känna att man inte kan påverka sitt liv.
• Press och förväntningar på vad du ska göra, hur du ska vara eller se ut.
• Att flytta, byta skola eller gå igenom föräldrars skilsmässa.
• Bråk hemma eller i skolan.
• Att ha varit eller vara utsatt för mobbning.
• Att se någon annan utsättas för våld eller övergrepp.
• Att själv bli utsatt för våld eller övergrepp.
• Att ha en familjemedlem eller vän som är svårt sjuk eller har problem.
• Att vara ensam.
• Att uppleva en osäker omvärld, till exempel krig och klimatförändringar.