Att göra en polisanmälan

Det finns flera sätt att göra en polisanmälan:

• Prata med poliser som du ser i närheten.
• Ring 112 om det är bråttom eller om brottet fortfarande pågår.
• Ring 114 14 om du vill anmäla ett brott som är mindre allvarligt, eller om det har gått en tid sen det hände.
• Anmäl på en polisstation. Du kan ta med dig någon du litar på om du vill ha stöd och sällskap.
• Anmäl online, vissa brott som till exempel stöld kan du anmäla på nätet. Men en del brott går inte att anmäla på nätet, till exempel olika typer av våld eller sexualbrott.

Du har alltid rätt att göra en polisanmälan. Om någon försöker hindra dig bryter de mot lagen.

Här hittar du mer information om hur det funkar med polisanmälan för olika brott: Anmäl brott, Polisen.se.

Här är några exempel på varför det är bra att göra en polisanmälan:

• Du kan få hjälp om du är rädd för någon som har gjort dig illa eller hotat dig.
• De som är skyldiga kan dömas och stoppas från att begå fler brott.
• Du har större chans att få tillbaka saker som du har blivit av med.
• Det blir lättare att få ekonomisk ersättning om du har rätt till det. Läs mer här: Ersättning och skadestånd, Polisen.se.

Ett brott är alltid ett brott. Det spelar ingen roll om du känner den som har begått brottet. Eller om det hände hemma, på nätet, i skolan eller någon annanstans.

Det här brukar polisen alltid vilja veta:

• Ditt namn, var du bor och hur de kan få kontakt med dig.
• Vad som har hänt. Samt var och när det hände.
• Om det kan finnas personer som såg eller hörde något.
• Till vem eller vilka du har berättat om det som hände .

Polisen ställer också olika frågor beroende på vilket brott det handlar om. Till exempel vilka skador du har om någon har misshandlat dig eller märke och modell på din mobil om den har blivit stulen. 

Du berättar så gott du kan. Du kan lägga till saker i anmälan om du kommer på saker senare.

Berätta för polisen om du är rädd eller känner dig hotad av den eller dem du anmäler. Polisen behöver få veta om du behöver bli skyddad från någon.

Gör en polisanmälan så snart som möjligt. Då ökar chansen att polisen ska ta fast den eller dem som är skyldiga. Allvarliga brott som till exempel rån eller våldtäkt ska helst anmälas samma dag. Annars kan viktiga bevis försvinna.

Men det går att anmäla ett brott även om det har gått lång tid. Ju allvarligare ett brott är, desto längre tid efteråt kan den som är misstänkt bli åtalad.

Du kan också kontakta polisen innan något har hänt, om du tror att någon kommer att begå ett brott. Till exempel om du är rädd för att bli tvingad att gifta dig eller om du har hört att någon planerar ett allvarligt brott.

Städa eller ändra inte på saker där brottet hände. Du ska inte heller tvätta eller slänga dina kläder om du har blivit misshandlad eller utsatt för sexualbrott. Polisen kan vilja leta spår och bevis efter brottet. Det ökar chansen att de får tag på den eller dem som är skyldiga och kan åtala dem.

Vissa bevis kan du spara själv. Till exempel skärmdumpar och chattar om någon har hotat dig eller spridit bilder nakenbilder på dig mot din vilja.

Polisen och en åklagare bestämmer om de ska starta en så kallad förundersökning. När de har tagit reda på mer avgör en åklagare om det finns tillräckligt med bevis för att åtala.

Här kan du få veta mer om hur det funkar före och efter polisanmälan:

• Brottsofferguiden, Brottsoffermyndigheten.se
• Rättsprocessen, Brottsofferjouren.se

Polisen berättar inte om din polisanmälan för vem som helst. Men en polisanmälan kan inte heller hållas helt hemlig.

Här är några exempel på vilka polisen kan behöva berätta för:

• En åklagare. Många förundersökningar leds av en åklagare.
• Den eller dem som är misstänkta för brottet. De får veta vem som har polisanmält dem när de ska förhöras. Du kan be att få veta när polisen kommer att berätta det.
• Föräldrar eller andra vårdnadshavare om du är under 18 år. Men inte om det finns en risk att de hotar eller skadar dig om de får veta att du har gjort en polisanmälan.
• Socialtjänsten om du är under 18 år. Polisen har så kallad anmälningsplikt om de tror att du behöver få skydd eller hjälp. Till exempel om du är i fara, inte kan bo kvar hemma eller behöver skyddad identitet.