Panikångest

Ångest som kommer plötsligt kan vara panikångest. Det kan kännas skrämmande men är inte farligt. Du kan lära dig att hantera panikångest så det inte påverkar ditt liv så mycket. Det finns också bra hjälp att få.

En person som håller händerna mot huvudet och ser rädd ut. Illustration.

Stark ångest som kommer som i attacker kallas panikångest. Panikångest är vanligt.

En panikattack känns tydligt i kroppen. Det beror på att din kropp reagerar på liknande sätt när du får panik, som när du är mycket stressad eller anstränger dig fysiskt.

En panikattack är inte farlig

En panikattack kommer oftast utan att du är beredd på det. Det kan vara obehagligt och skrämmande. Känslorna kan vara så starka att du tror att du ska bli galen, svimma eller till och med dö.

Men du blir inte bli galen, svimmar eller dör av panikångest, och ångesten går över av sig själv.

Panikångest känns i kroppen

Eftersom panikångest känns så tydligt i kroppen är det många som inte förstår att det beror på ångest. Det är lätt att tro att det är något fel i kroppen, till exempel hjärtat eller hjärnan om du inte vet att det beror på panikångest.

Här är några vanliga tecken på panikångest:

  • Hjärtat slår hårt eller snabbt.
  • Det kan kännas svårt att andas.
  • Du får ont i magen eller mår illa.
  • Du blir torr i munnen eller tycker att det känns som att du har en klump i halsen.
  • Du svettas, får frossa eller känner dig yr.
  • Du darrar, skakar, känner dig svag eller får domningar.
  • Det kan kännas overkligt, som att du är i en bubbla.

Se filmen för att få veta mer om hur det är att ha panikångest.

Se filmen när Hampus och Tora träffar personer som berättar om sin panikångest och en psykolog som förklarar mer.

En panikattack går över snabbt

Först kan det kännas som att ångesten blir starkare och starkare, men efter en stund minskar den och går över. En panikattack brukar oftast gå över inom tio minuter.

Det kan kännas som att det håller på mycket längre än vad det gör. Men kroppen orkar inte ha panik särskilt länge.

Panikångest kan bero på olika saker

Panikångest kan komma när du är har haft det stressigt eller har varit med om något jobbigt. Du kan också få en panikattack när du slappnar av efter en sån period.

Det kan vara lättare att få panikångest om du har ätit eller sovit dåligt.

Ibland kan du få en panikattack plötsligt, utan att du vet varför. Ibland kan du få en panikattack för att du har varit med om det förut, och är rädd för att få det igen. Rädslan för en ny attack gör att panikattacken kommer.

Hjärnan säger till kroppen att du är i fara

Ångest är egentligen till för att ge dig extra kraft om du behöver klara av en farlig situation. Till exempel genom att springa fort eller försvara dig. Men ibland tolkar hjärnan ofarliga situationer som farliga. Då kan kroppen dra igång en massa energi fast det inte behövs.

Se filmen för att förstå vad som händer i kroppen när du får panikångest.

I den här filmen får du veta mer om hur en panikattack känns och vad det är som händer i kroppen.

Kommer jag få en panikattack igen?

Många får bara panikångest någon eller några gånger i livet. Att du har fått det en gång betyder inte att det kommer hända igen.

Men ibland kan rädslan för att få en panikattack igen bli så stor att det påverkar dig. Du kanske börjar undvika att göra vissa saker som du tror kan ge dig ångest. Då kan du behöva få hjälp för något som kallas paniksyndrom. Du kan läsa mer om paniksyndrom på 1177.se.

Försök att göra det du vill även om du har ångest

Det bästa är om du kan fortsätta att leva som du vill, trots panikångesten. Ångesten kan bli värre om du börjar undvika sånt som du är rädd för.

Det finns saker du kan göra för att lära dig att hantera och minska din ångest.

Du kan få hjälp av vården

Ta hjälp om ångesten hindrar dig från att göra sånt som är viktigt för dig, eller om du behöver få prata med någon.

  • Du kan kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. Där kan du också bli undersökt och få veta om det är något som är fel i kroppen.
  • Du kan kontakta studenthälsan om du studerar och ångesten har med studierna att göra.
  • Du kan kontakta bup, barn- och ungdomspsykiatrin, om du mår väldigt dåligt av panikångesten eller om den påverkar ditt liv mycket.
  • Du ska söka hjälp direkt om du har så stark ångest att du har svårt att stå ut. Du kan till exempel kontakta en psykiatrisk akutmottagning om vårdcentralen är stängd.
  • Du ska ringa 112 om du har tankar på självmord eller att skada dig själv.
  • Du kan alltid ringa 1177 och få sjukvårdsrådgivning och råd om var du kan få hjälp.
Till toppen av sidan