Autism

Autism är inte en sjukdom utan ett sätt att vara. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket brukar förkortas NPF. Det finns ingen medicin mot autism och det försvinner inte när du blir äldre.

Om du har autism funkar din hjärna annorlunda så du har svårare för vissa saker. Det kan också innebära att du är extra intresserad av en del saker och väldigt bra på vissa saker.

Det är ganska vanligt att ha andra svårigheter samtidigt som autism. Till exempel adhd, tics, epilepsi, sömnproblem eller ångest. Du kan du läsa mer om tics och om epilepsi på 1177.se.

Tidigare kunde man få diagnosen asperger, som är en slags autism. Nu kan man bara få diagnosen autism, vilket är ett kortare namn för autismspektrumtillstånd, AST. 

Nedanför är exempel på sådant som du kan känna igen dig i om du har autism. Men de här sakerna kan också bero på annat än autism. Autism visar sig även på olika sätt hos olika personer.

Du har svårt att förstå andra personer

• Du kan ha svårt att prata med andra.
• Du kan ha svårt att förstå sådant som inte sägs rakt ut med ord. Till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, ironi eller vissa skämt.
• Andra personer kan ha svårt att förstå dig. Det kan göra att du känner dig missförstådd.
• Du kan ha svårt att veta hur du ska bete dig med andra, särskilt med personer i din egen ålder.
• Du är hellre ensam eller med personer som är yngre eller äldre än du.

Du behöver tydliga vanor och rutiner

• Du kan bli stressad när planer ändras eller är otydliga.
• Du kan få svårt att kontrollera dina tankar och känslor i nya situationer.
• Du kan ha problem med att kontrollera hur du beter dig om kraven på dig blir för stora.
• Du vill göra samma saker vid samma tid varje dag.
• Du vill göra saker på samma sätt. Som att alltid vilja sitta på samma plats på bussen eller i skolan.
• Du vill bara äta viss mat.

Du fokuserar på några få intressen

• Du kan ha ett intresse som du håller på med väldigt mycket.
• Du kan vara väldigt bra på något särskilt. Till exempel ett språk, matte eller att lära dig saker utantill.

Din känsel, syn, lukt och hörsel kan påverkas

• Du kan tycka att vissa ljud, ljus och lukter känns obehagliga.
• Du kan tycka att konsistensen på viss mat eller vissa material mot kroppen känns obehagliga. 

Du har autism hela livet, men det är vanligt att autism märks mer när du är barn. När du blir äldre blir det lättare att veta vad du kan göra för att funka bättre. Då brukar det inte märkas lika mycket.

Nej, det finns inget enkelt test som visar om du har autism, det måste utredas av vården. Så du kan inte lita på snabba test som du gör själv på nätet.

Autism gör vissa saker i livet svårare, men samma svårigheter kan också bero på andra orsaker. För att få veta om du har autism behöver du träffa en läkare eller psykolog som gör en första bedömning.

Om läkaren eller psykologen tycker att det behövs kan du få göra en så kallad neuropsykiatrisk utredning. Det är resultatet av den utredningen som avgör om du får diagnosen autism. Du kan läsa mer om hur utredningen går till längre ner i den här texten.

För att få diagnosen autism ska du ha svårt att få livet att funka. Tecknen på autism ska ha också märkts redan när du var liten. Det är vanligt att autism börjar märkas när du börjar i förskolan eller skolan.

Så här kan du, en förälder eller annan vårdnadshavare göra om du tror att du har autism:

Om du är under 18 år eller går i gymnasiet

• Boka en tid hos en läkare eller psykolog på elevhälsan eller en vårdcentral. Personalen där kan se till att du får göra en utredning om behövs.
• Kontakta bup, barn och ungdomspsykiatrin om du är under 18 år och fråga om du kan få en tid hos dem. Det kan funka olika på olika bupmottagningar. På vissa mottagningar kan du boka en tid direkt, på andra behöver du en remiss för att boka tid.

Om du är över 18 år

• Boka en tid hos en läkare eller psykolog på en vårdcentral för en första bedömning. Personalen där kan se till att du får göra en utredning om det behövs.

Ni kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få hjälp med vem ni ska kontakta. Det spelar ingen roll hur gammal du är, alla kan ringa 1177 och få råd.

Om du har svårt att få vardagen att funka eller mår dåligt är det bra att prata med någon och få stöd, oavsett om du har autism eller inte.

Det kan kännas skönt att få en förklaring till varför du kan känna dig annorlunda än andra. Men det kan också kännas jobbigt att få en diagnos.

Du som har autism får ett intyg från vården som förklarar vad som är svårt för dig och vad du är bra på. I intyget står det också vilket stöd du behöver för att funka. Du kan till exempel få stöd och hjälp hemma, och anpassningar i skolan och på jobbet. 

Läs mer här: Stöd för dig som har autism.

Det finns inget säkert svar på vad autism beror på. Eftersom det är ärftligt så har ofta föräldrar och släktingar liknande svårigheter. Men autism beror inte på hur du vuxit upp eller hur du har det hemma.

Risken för att ett barn ska få autism kan till exempel öka om den som är gravid får vissa infektioner, sjukdomar eller vissa mediciner.