Funka olika

Alla funkar olika. Ändå kan det vara svårt att vara med i samhället om du inte pratar, hör, tänker, hör eller går på ett visst sätt. Samhället är nämligen format som om alla funkade likadant. Du har rätt att behandlas lika, oavsett funktionsvariation.

Två personer. En sitter i elektrisk rullstol. En sitter på huk bredvid och säger "Det kanske är svårt för dig att förstå informationen. Jag kan förklara". Personen i rullstol svarar "Jag både hör bra och har A i svenska". Illustration.

Här är några saker som förväntas av dig, i många situationer:

  • Att du har två ben som kan kliva upp på höga kanter.
  • Att du kan se och läsa skyltar.
  • Att du hör vad andra personer säger.
  • Att du förstår informationstexter.
  • Att du förstår ironi.
  • Att du kan koncentrera dig under lång tid.

Men så funkar ju inte alla. Många personer behöver mer tillgänglighet. Ändå är mycket i samhället format som om alla funkade likadant.

Alla har olika funktionsförmåga

Alla har en funktionsförmåga, men den är olika för olika personer. Att funka på något sätt som skiljer sig från det förväntade kan kallas olika saker. Några exempel:

  • funktionsnedsättning
  • normbrytande funktionsvariation
  • funktionsskillnad
  • funkis.

En funktionsnedsättning kan vara fysisk, alltså ha med kroppen att göra, som att du har svårt att använda benen eller har nedsatt syn.

Det kan vara hur du tänker, hur lätt eller svårt du har att koncentrera dig eller hur du funkar med andra personer. Det kan också handla om hur lång tid det tar för dig att förstå och lära dig saker.

Det finns funktionsnedsättningar som syns utanpå, och såna som inte syns alls.

Du får välja ord själv

Det finns många olika ord om hur man funkar. Du har rätt att prata hur du vill om din funktionsvariation, och bestämma själv om du vill kalla dig något särskilt.

För en del personer är det viktigt att skilja mellan funktionsvariationen och vem man är som person. Du kanske säger att du har en funktionsnedsättning, och inte är funktionsnedsatt.

Eller så vill du inte alls kalla dig för något som heter nedsättning, hinder eller skillnad. De orden kan låta som att något är sämre, fast det inte är så.

En del personer kallar sig för funkis, miffo eller crip, eller säger att de har normbrytande funktionsförmåga. Det kan vara ett sätt att visa att du är stolt över dig själv, och inte vill anpassa dig till förväntningarna i samhället.

Du som funkar som människor förväntas funka, kan kallas normat . Men inte så många känner till det ordet, eller kallar sig själva det.

Funktionshinder beror på omgivningen

Ordet funktionshinder beskriver det som händer när omgivningen inte är anpassad efter hur du funkar. Ett exempel: Om inte trottoarkanten var så hög, skulle du som har rullstol inte bli hindrad att ta dig fram.

En person som har två fungerande ben och råkar ut för en olycka, kan behöva använda kryckor. Då märker hen att trottoarkanten är ett hinder.

Att resa med tåg är ett annat exempel. Många personer tycker att det är stressande att hinna i tid, hitta rätt plattform, tågvagn och sittplats. För dig som har svårt att se eller förstå skyltar, meddelanden och tidtabeller kan det innebära mycket stress.

Det som blir jobbigt för en person ett tag, är något som andra personer måste leva med och hitta sätt att hantera. Det tar mycket energi och är jobbigare att leva i ett samhälle som inte är anpassat efter hur du funkar.

Att bli sedd på ett visst sätt

Det är oftast personer utan synlig funktionsnedsättning som syns i filmer, reklam och på tv. Det kan påverka hur många tänker om personer med funktionsnedsättningar. Till exempel kanske många inte tänker på att alla människor har olika intressen, och att alla har känslor och håller på med sånt som vänskap, kärlek och sex.
Andra kan tro att du är på ett visst sätt, för att du har en funktionsnedsättning. Till exempel att du inte kan träna, eller att du inte lyssnar på musik. Det kan göra att du inte får träna det du vill, eller att du inte kan höra ljudet bra på en konsert eller teater.

Andra personer kan tro att du inte har sex eller ens sexlust. Det kan göra att du inte får rådgivning om sex eller att du får sämre sexualundervisning i skolan än andra.

Alla har rätt att vara med i samhället, oavsett hur man funkar. Skolor, arbetsgivare, kommuner, affärer och de som ger vård är ofta skyldiga att försöka göra så att platserna passar alla.

Här är några exempel på saker som kan behöva anpassas och ändras:

  • Du ska kunna få stöd och hjälpmedel i skolan eller högskolan. Det kan till exempel vara längre tid på prov och tentor, eller en stödperson som hjälper dig med studieteknik.
  • Trösklar och andra höjdskillnader kan behöva tas bort eller markeras.
  • Bussar, spårvagnar, tåg och båtar kan behöva ändras så att alla kan åka med.
  • Du ska kunna få hjälp att plocka och packa matvaror i en butik.
  • Du ska kunna få information i ett format som passar dig, till exempel med stor stil eller inläst.
  • Du ska kunna få menyn på en restaurang uppläst.
  • Det ska finnas en lugn plats att prata vid på till exempel myndigheter.

Säg till din skola, ditt jobb eller din kommun om du inte får de anpassningar du behöver. Det kan kallas bristande tillgänglighet, och vara diskriminering.

Funktionsrätt är ett ord som beskriver att det är en rättighet att få leva i ett samhälle som är till för alla, oavsett funktionsförmåga.

Vad tyckte du om den här texten?

Till toppen av sidan