I regnet i skogen

Våra blöta läppar möts hastigt. Hans hand rör sig sakta över mitt huvud samtidigt som jag känner hans hår glida lätt mellan mina fingrar. Kyssen är intensiv och vi andas genom varandra. Jag tappar balanssinnet och omvärlden blir en dimma. Det är bara han som existerar.

Lyssna på novellen här:

Läs novellen här:

Regnet slår tungt mot fönstret. Jag betraktar regndropparna när de skyndsamt glider nedför rutan och klumpar ihop sig. Den heta solen har försvunnit bakom moln men det är ändå för varmt för att ha fönsterna stängda.

Jag kollar på klockan som visar 14:31, stänger igen boken och ställer mig upp. Alla andra gör likadant. Jag går först ut genom dörren, lägger böckerna i skåpet, tar på mig ryggsäcken och den tunna jackan och rusar sen iväg före alla andra. Kollar på klockan igen. Måste hinna med bussen, samma buss som han kommer att ta.

I dag kan vara sista chansen. Sen kanske jag aldrig kommer se honom igen. Jag börjar springa. Det svala vattnet sugs upp av mina kläder och skorna blir genomvåta. Nära hållplatsen ser jag honom sitta på en bänk i regnet. Hans chokladbruna hår har blivit ännu mörkare av vattnet och lockarna har slätats ut något.

Han vänder sig om när jag kommer springande, och hans ögon lyser upp när han får syn på mig. I någon sekund ser han på mig innan han vänder bort blicken och tittar ner på sina fötter. Under bussresan iakttar han varje rörelse jag gör och tror att jag inte lägger märke till det. Precis som han gjort de senaste två åren. Som jag antar att jag också gjort.

Vi går av på samma hållplats som vi alltid gör. Det är ungefär tio meter mellan oss. Vi går i några minuter innan vi kommer bort från alla hus och vägar och börjar gå genom skogen. Det har börjat regna mer nu och jag bestämmer mig för att gå ikapp honom.

Stigen vi går på är smal. Runt omkring är skogen grön och tät. Mitt hjärta bultar hårt när jag börjar öka farten. Hela jag känns som en stor blöt klump, fylld med stenar som trycker mot magen och bröstet. Han är ungefär fem meter framför mig nu. Han ser sig om för ett kort ögonblick men saktar inte in.

– Vänta, ropar jag försiktigt åt hans håll.

De gröna hundvalpsögonen stirrar förvirrat på mig när han vänder sig om och jag kommer närmare honom. Han står stilla och rör sig inte, håller hårt i remmarna hängandes från hans ryggsäck.

Jag stannar när vi står mindre än en meter ifrån varandra. Regnet rinner ner i våra ansikten. Vi står tysta och granskar varandra i vad som känns som en evighet men som egentligen bara är några sekunder, innan jag går närmare honom och rör vid hans hand utan att släppa honom med blicken.

Min beröring får honom först att rycka till men efter någon sekund tar han min andra hand som skakar lätt. Jag rör vid hans hår, som jag fantiserat om att göra varje dag i två år. Jag trär av mig ryggsäcken, låter den falla mot marken. Vi kollar fortfarande på varandra och min kropp förs plötsligt bakåt av hans kraftiga armar och jag stödjer mig mot trädet bakom mig.

Jag känner värmen från hans mun när den endast är en decimeter från min. Våra blöta läppar möts hastigt. Hans hand rör sig sakta över mitt huvud samtidigt som jag känner hans hår glida lätt mellan mina fingrar. Kyssen är intensiv och vi andas genom varandra. Jag tappar balanssinnet och omvärlden blir en dimma. Det är bara han som existerar.

Jag fortsätter att kyssa honom, trycker ner honom mot marken. Det vanligtvis gröna gräset har blandats med jord och vatten och blivit till en sörja som kletas in i våra kläder.

Han rullar runt och lägger sig över mig. Pressar fortfarande sina mjuka läppar mot mina. Min jacka knäpps upp och han drar sig ifrån mig när han noggrant trär av mig jackan och t-shirten under. Vattendropparna träffar min bröstkorg. Han tar av sig sin tröja medan jag kollar på.

Regnet vräker ner och sikten skyms av den täta nederbörden. Med bar överkropp dyker han ner mot mig igen. Vi rullar runt. Hans händer glider omkring mot min hud. Sekunder blir till minuter som känns som ett ögonblick och en evighet på samma gång.

Jag slutar kyssa honom och vi ser på varandra. Hans gröna ögon lyser fortfarande av upphetsning och han ler stort.

– Du är så vacker, säger jag till honom och han börjar kyssa min nacke, min hals och min mage.

Mina händer drar sig till slut till hans shorts och jag drar hastigt ner blixtlåset. Han gör detsamma med mig. Jag börjar skratta, allt känns overkligt. Vi rullar runt, skrattandes och kysser varandra. Jag känner hela honom över mig, i mig.

Vad tyckte du om den här texten?

Till toppen av sidan