Har du varit med om ett sexuellt övergrepp eller våldtäkt?

Många tänker att sexuella övergrepp begås av en okänd person och det sker med våld, men så behöver det absolut inte vara. Det är tvärtom vanligt att personen som utsätter en är någon man känner och till och med tycker om som en partner, en kompis eller någon i ens familj.

Du har rätt till hjälp oavsett hur det gick till eller vem som utsatte dig för övergreppet. Har någon gjort något med din kropp är det bra om du blir undersökt så snart som möjligt. 

För att bli undersökt kan du kontakta något av följande ställen:  

• en akutmottagning, på vissa sjukhus finns särskilda akutmottagningar för våldtagna  
• en ungdomsmottagning 
• en vårdcentral. 

Spara gärna kläder, meddelanden eller bilder som kan användas som bevis, även om du inte vill anmäla vad som hänt till polisen. Du kanske ändrar dig och vill göra det senare. 

Efter ett sexuellt övergrepp är det vanligt att känna skuld eller skam. Du kanske tänker att du inte var tillräckligt tydlig, gjorde något för att uppmuntra personen eller var skyldig att göra saker du inte ville. Men det är aldrig ditt fel. Det är alltid den som utsätter någon för ett övergrepp som gör fel oavsett vad som hände innan, under eller efter. 

Det spelar ingen roll om du: 

• följde med personen hem 
• haft sex med personen tidigare 
• var påverkad av alkohol eller droger 
• inte sa nej eller gjorde motstånd 
• först sa ja men sen ändrade dig 
• tog initiativet från början 
• anförtrott dig till personen online 
• har en relation med personen. 

Ibland kan du vilja ha sex på ett sätt men inte ett annat. Till exempel hångla men inte ha samlag, eller ha sex i slidan men inte sex analt. Så även om du velat göra vissa saker kan du fortfarande vara utsatt för ett övergrepp om någon gjort andra saker med dig som du inte ville. Den du har sex med har alltid ett ansvar att kolla av så att allt känns okej för dig och att det finns samtycke hela tiden, inte bara under en del av sexet.

Många tänker att man ska göra motstånd, dra sig undan eller skrika för att visa att man inte vill, men det är vanligt att inte göra det. Den vanligaste reaktionen vid övergrepp är tvärtom att bli tyst och stelna till. Det kan göra att det är svårt att förstå att det är övergrepp du varit med om.  

Vi väljer inte aktivt våra reaktioner och inget sätt att reagerar är mer rätt eller fel än något annat.  

Kom ihåg 

• Du är inte ensam. 
• Det som har hänt definierar inte dig, och det går att må bättre igen. 
• Du har alltid rätt till trygghet, stöd och respekt. 

Det är vanligt att må dåligt efter sexuella övergrepp, även långt senare. Det är inte ens säkert att du kopplar ihop dina känslor med vad du har varit med om. 

Du kan till exempel känna oro, ilska, ångest, skam eller ha svårt att sova. Det kan vara svårt att sluta tänka på det du har varit med om. Du kan få problem med självkänslan och känna dig ansvarig för det som har hänt. Du kanske får svårt att lita på andra och svårt med nya sexuella relationer. 

Det är också vanligt att få ont i kroppen eller ont i slidöppningen. 

Du kan söka hjälp även om det har gått lång tid sen du utsattes. Det spelar ingen roll om du har anmält övergreppet eller inte. Det brukar kännas bra att berätta om det som har hänt. Det kan minska känslor av skam och skuld. 

Du kan alltid kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller vårdcentral för att få stöd och hjälp. 

Ge inte upp om du inte får bra hjälp första gången du söker hjälp. Kontakta någon annan tills du fått prata med någon som förstår vad du är med om och vilket stöd du behöver. 

Är du i fara eller skadad och behöver få hjälp på en gång? Ring 112 eller ta dig till ett akutsjukhus. 

Det finns också gruppbehandlingar som hjälper många att må bättre. I gruppbehandling kan man träffa andra som varit med om liknande händelser. Gruppbehandlingar kan du hitta bland ideella verksamheter och du kan också fråga på en ungdomsmottagning om det finns och hur det funkar.  

Det kan kännas jobbigt att anmäla ett sexuellt övergrepp men en anmälan kan också göra att du mår bättre. Det kan vara bra att veta att det är lättare att säkra bevis om du gör en polisanmälan så fort som möjligt efter att du har blivit utsatt. Men det går också bra att göra en polisanmälan flera år senare. Polisen kan också ge råd kring polisanmälan och om du behöver skydd. Brottsofferjouren kan också stötta och ge råd.

Du kan också ha rätt till skadestånd. På Brottsofferguiden kan du läsa mer om hur en rättegång går till och vad du kan ha rätt till för ersättning. Ibland blir inte personen som har utsatt dig dömd eller så läggs förundersökningen ner, det betyder inte att du inte blivit utsatt. Att någon inte blir dömd är inget bevis för att den är oskyldig.

Det kan vara svårt att veta vad du ska säga eller göra om någon du känner berättar att hen har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp, Men det viktigaste du kan göra är att lyssna och tro på personen. 

Många som har utsatts för sexuella övergrepp är rädda för att berätta och tänker att den som lyssnar kommer tycka att de borde vetat bättre eller döma en. Var tydlig med att det aldrig är den utsattas fel.  

Om du misstänker att någon du känner har utsatts för ett övergrepp – våga fråga! Du behöver inte veta säkert det viktigaste är att visa att du bryr dig. Du kan till exempel säga: ”Jag märker att något inte känns bra. Vill du prata?” 

Som vän kan du vara ett stöd på flera sätt. Du kan lyssna och hjälpa den som utsatts att söka stöd, anmäla eller få annan hjälp.  

Även om den som utsatts inte vill berätta för någon annan kan du behöva göra det. Till exempel om personen fortsätter att utsättas eller mår mycket dåligt. Det är inte ett svek. Du gör det för att hjälpa personen och du som vän kan inte ta ansvar för situationen helt själv.  

Det kan vara tungt och svårt att vara nära någon som blivit utsatt. Du kan också behöva stöd för egen del. Föreningen Storasyster och RFSL Stödmottagning ger stöd även till dig som känner någon som utsätts för sexualbrott. Du kan även prata med någon på en ungdomsmottagning eller kuratorn om du går i skolan.