Adhd - stöd och hjälp
Det finns stöd och hjälp för att livet hemma, i skolan och på jobbet ska funka och du ska må bra. Hjälpen ska anpassas efter vad du behöver. Du kan få hjälp med saker som är svåra även om du inte fått diagnosen adhd.
Vad behöver du för att funka bra?
Personer med adhd eller add har lätt eller svårt för olika saker och behöver olika hjälp. Här är några tips som hjälper de flesta.
Lär dig hur du funkar
Det är viktigt att du lär dig vad du har svårt för så att du förstår dig själv bättre. Det här är jobbiga saker för många som har adhd:
1. Du är stressad, rastlös och blir trött av att anpassa dig och funka som andra.
2. Du oroar dig för att andra ska bli besvikna eller hamnar i konflikter.
3. Du har andra diagnoser som läs- och skrivsvårigheter, ångest, sömnsvårigheter, autism/asperger eller Tourettes syndrom.
Berätta för andra att du har adhd
Ingen kan se på dig att du har adhd. För att andra ska förstå dig behöver du berätta det. Så här kan du göra:
1. Tänk på vilka personer som behöver veta.
2. Säg eller skriv till dem att du har adhd och vad du behöver för att funka.
3. När de vet kan de vara på ett sätt som gör det lättare för dig.
Ta hand om dig själv
Att leva hälsosamt är bra för alla som har adhd, oavsett vad i livet som är svårt:
1. Sov tillräckligt mycket. Läs om hur mycket sömn som behövs för att må bra.
2. Rör på dig. Läs om hur mycket man ska träna och röra på sig.
3. Ät hälsosam mat. Läs om vad man ska äta.
Gör saker du gillar
Försök att hitta saker du tycker om att göra. Då kan du lättare använda dina egenskaper på ett bra sätt.
UMO-podden: Hur påverkar adhd förhållandet?
Andras tips: Hur berättar jag för kompisarna om min diagnos?
Hur får jag hjälp om jag har adhd?
Du som har gjort en adhd-utredning kan prata med dem som gjorde utredningen. Be en förälder eller annan vuxen om hjälp om du inte vill ta kontakt själv. Det här är andra ställen där du kan få hjälp:
- Elevhälsan
- Studenthälsan
- Ungdomsmottagningen
- Vårdcentralen, 1177.se
- Bup, barn- och ungdomspsykiatrin, på 1177.se, om du är under 18 år.
- Vuxenpsykiatrin, på 1177.se, om du är över 18 år.
Den du pratar med kan hjälpa dig att få träffa någon som kan ge dig stöd och hjälp.
Du som får hjälp från både vården och kommunen kan få en plan där det står vem som gör vad. Det kallas SIP, samordnad individuell plan.
Läs mer: Har samtalsgrupper hjälpt er med NPF-diagnos?
Hur funkar adhd-medicin?
Medicin kan göra det lättare att kontrollera tankarna och göra dig mindre rastlös och impulsiv. Medicin hjälper många som har adhd, men funkar inte för alla.
En läkare avgör om du ska få adhd-medicin, vilken sort som passar dig och hur stor dos du ska ta. Du kan inte bli beroende om du följer läkarens instruktion för hur du ska ta medicinen.
Du kan få biverkningar av medicinen som gör att du mår illa, sover sämre eller får mindre matlust. Prata i så fall med den som skrivit ut medicinen och har ansvaret för din behandling.
Läs mer: Kan jag ta körkort om jag har adhd?
Finns det terapi mot adhd?
Du som är vuxen och har adhd kan få KBT, kognitiv beteendeterapi, som är särskilt anpassad för adhd. Den som ansvarar för din behandling kan hjälpa dig med vad som passar dig.
Kan jag få hjälpmedel om jag har adhd?
Det finns flera olika hjälpmedel som kan göra det lättare att passa tider, fokusera och stressa mindre. Här är några exempel:
- Kalendrar och scheman.
- Timstockar som visar med en linje eller prickar hur lång tid som gått.
- Bildstöd som ger instruktioner genom bilder.
- Alarm som ger en påminnelse en viss tid.
- Tyngdtäcken som hjälper dig att bli lugn när du ska sova.
- Stressbollar som är sköna att klämma på när du lyssnar fokuserat.
- Appar och program i mobilen för att till exempel planera, varva ned eller sova.
Du kan köpa olika hjälpmedel själv och testa eller prata med vården om vad som kan passa dig. Vissa hjälpmedel kan du få utskrivet på recept av en läkare och betala mindre eller inget alls för det.
Hur kan skolan och jobbet hjälpa till när man har adhd?
Du ska få hjälp med anpassning om du går i skolan, studerar på högskola eller jobbar.
I skolan
Elevhälsan, lärare och rektor ska göra en plan tillsammans med dig och dina föräldrar eller vårdnadshavare för att du ska lära dig saker och må bra. Det här är exempel på anpassningar du kan få i skolan:
- Extra tid att göra uppgifter.
- En uppgift i taget för att slippa hålla reda på flera uppgifter samtidigt.
- Uppgifter förklarade på ett sätt som du förstår.
- Jobba i mindre grupp.
- Extra hjälp av en lärare eller stödperson.
- Sitta på en plats där du har lättare att fokusera.
- Möjlighet att ta korta pauser.
På universitetet eller högskolan
Det finns en kontaktperson eller samordnare som du kan kontakta för att få stöd om du har en funktionsnedsättning som påverkar dina studier. Du kan också kontakta studenthälsan. Det här är exempel på stöd:
- Längre tid på dig under tentor.
- Välja muntlig eller skriftlig tenta.
- Hjälp med att dela uppsatser eller stora uppgifter i mindre delar.
- Hjälpmedel och stöd med rutiner.
- Stöd av en mentor.
På jobbet
Berätta för din arbetsgivare att du har adhd och vad du behöver för att funka bra på jobbet. Du kan ta hjälp av riksförbundet Attentions lista Så här funkar jag, där du kryssar i vad som är viktigt för dig för att funka.
Prata med din kontakt i vården eller företagshälsovården om ditt jobb och om du behöver några anpassningar för att funka och må bra.
Läs mer: Riksförbundet Attention tips för den anställda med NPF.
Tips när du ska välja utbildning och jobb
Många som har adhd är väldigt bra på saker de är intresserade av. Försök att komma på vad du gillar och vad som funkar bra för dig när du ska välja gymnasieprogram, utbildning eller jobb.
Du kan få hjälp av en studievägledare i skolan eller en yrkesvägledare på Komvux eller i socialtjänsten att hitta rätt. Du kan få särskild hjälp på Arbetsförmedlingen när du ska söka jobb.
