Panik - lämna sidan!

Adhd - stöd och hjälp

Här får du som har adhd tips på saker som kan göra livet lite lättare, och information om olika sorters stöd som du kan få. Det kan till exempel handla om att du får lära dig att hantera jobbiga situationer, eller att skolan anpassar sig mer utifrån hur du funkar.

Två personer sitter i en soffa och tittar på en skärm. Illustration.
Det är viktigt att du och personer omkring dig lär er mer om hur du funkar, och vad som kan göra saker lättare för dig.

Det kan ta mycket energi och vara jobbigt att leva i ett samhälle som inte är anpassat efter hur du funkar. Hur mycket ditt liv påverkas av adhd beror inte bara på dig, utan också på vad andra personer förväntar sig av dig. 

Livet kan bli lättare om du och personer omkring dig lär er mer om adhd, och om hur olika sorters stöd kan göra att vardagen funkar bättre.

Olika personer behöver olika stöd

Olika personer med adhd har lätt eller svårt för olika saker. Det finns också olika former av adhd, till exempel add. Därför kan man behöva olika tips och stöd.

En del personer vill få hjälp att planera vardagen eller få stöd i skolan. Andra vill få samtalsstöd eller lära sig att hantera känslor och relationer. Vissa behöver hjälpmedel eller mediciner för att få vardagen att funka. De som mår dåligt psykiskt eller har andra problem eller sjukdomar, behöver få hjälp och behandling för det också.

Tips på saker du kan göra själv om du har adhd

Här är några saker du kan testa för att se om de hjälper dig:

  • Glömmer du ofta bort saker du skulle ha gjort?
    Gör en lista på vad du ska göra i din mobil, eller skriv på papper och sätt upp listan på ett bra ställe där du ser den. Du kan också lägga in påminnelser i en kalender, eller be andra personer att påminna dig.
  • Har du svårt att hitta saker?
    Försök att ordna saker så det blir lättare att komma ihåg var de är. Ha inte för många grejer omkring dig, och försök att alltid lägga viktiga saker på samma plats. Testa att sortera i lådor och märka upp vad som finns i dem.
  • Har du svårt att passa tider?
    Ställ ett larm för när du ska börja göra dig i ordning för att hinna ta dig någonstans, eller be någon påminna dig i god tid. Scheman över vad du ska göra kan också hjälpa.
  • Har du svårt att koncentrera dig? 
    Testa hörselskydd, eller ha ljud eller musik i hörlurar som hjälper dig att fokusera. Stäng dörrar och fönster. Ta bort saker som du ser omkring dig, om de gör det svårt för dig att fokusera. Försök att ta pauser då och då för att vila hjärnan.
  • Klarar du inte för stora uppgifter?
    Dela upp stora uppgifter i mindre, som är lättare att klara. Gör sen klart en liten uppgift i taget. Välj bort saker som är för stora och svåra om du kan. Säg nej till sånt som kan bli för mycket om du inte har tid och kraft, även om de känns roliga. Be personer du litar på om råd och stöd om du har svårt att bestämma hur du ska göra.
  • Har du svårt att sova eller är du ofta stressad?
    Försök att lära dig att slappna av. Du kan till exempel testa olika appar med avslappningsövningar eller ta en promenad. Testa att skriva upp vad som ger dig energi, och vad som tar energi. Det kan till exempel vara platser, personer eller olika aktiviteter. Försök att hitta en balans mellan det som ger energi och det som tar energi. Här kan du läsa mer om stress och om sömn.

Här kan du läsa fler tips, de kommer från unga som har adhd.

Två lappar där det står saker att göra "På morgonen" och "När jag kommer hem". Illustration.
Att skriva upp vad du ska göra under dagen kan hjälpa dig att komma ihåg, och minska stress.

Stöd från någon som jobbar med adhd

Det är bra att prata med någon som jobbar med unga och adhd. Det kan till exempel vara någon som jobbar på elevhälsan, en ungdomsmottagning, en vårdcentral, på Bup, barn- och ungdomspsykiatrin eller någon annanstans inom vården.

Du kan få lära dig mer om adhd, och vad just du behöver och mår bra av. Du kan få hjälp att träna på hur du ska göra i jobbiga situationer, och hur du minskar risken för att situationer ska bli jobbiga. Ni kan också prata om hur du använder din energi på ett bra sätt. Och hur du kan få ordning i vardagen, och rutiner som gör det lättare för dig.

Ni kan även prata om annat du funderar på eller har problem med. Det kan till exempel handla om stress, kärlek, sömn, alkohol, nedstämdhet, ångest, kompisar eller familjen.

Du kan fråga dem som gjorde din utredning eller någon annan som jobbar i vården, om du vill ha hjälp att hitta en bra person att prata med.

Stöd och anpassningar i skolan

Skolan är skyldig att anpassa saker för att du ska kunna funka bättre. Det spelar ingen roll vilken skola eller klass du går i. Du har alltid rätt att få stöd som passar just dig. Här är några exempel:

  • Du kan få extra tid att göra vissa uppgifter om det behövs.
  • Du kan få en uppgift i taget för att du ska slippa hålla reda på flera uppgifter samtidigt.
  • Du kan få anpassade uppgifter, som du förstår och klarar. Eller få mer information och enklare förklaringar.
  • Du kan få göra vissa saker i mindre grupp om det gör det lättare för dig.
  • Du kan få hjälp av en lärare eller stödperson när ni är själva.
  • Du kan få sitta på en plats som gör det lättare för dig att fokusera.
  • Du kan få anpassningar för raster och luncher.

I en del skolor finns särskilda klasser eller grupper för personer med adhd. Vissa som har adhd tycker att det är bättre att gå i en sån klass men inte alla.

Det är elevhälsan, lärare och rektorn som är ansvariga för att du får de stöd och anpassningar i skolan som du har rätt till. De ska tillsammans med dig, dina föräldrar eller andra vårdnadshavare göra en plan för vad du behöver. Och de ska se till att du får det stödet.

Ungdomar som sitter i ett klassrum och läser eller skriver. Illustration.
Det kan vara lättare sitta långt från fönstret, för att slippa bli störd av saker som händer ute.

Plugga på universitet eller högskola

Du kan du få stöd med rutiner och hjälpmedel av en studievägledare eller studenthälsan om du pluggar på högskola eller universitet.

Det kan till exempel vara att du får stöd av en mentor, får längre tid på dig under tentor eller får välja om du ska tenta muntligt eller skriftligt. Du kan också be en handledare att hjälpa dig att dela in uppsatser eller andra stora uppgifter i mindre delar. Det kan vara lättare att göra lite i taget.

Hitta program och jobb som intresserar dig

Försök att komma på vad du verkligen är intresserad av och vad som funkar bra för dig, när du ska välja program till gymnasiet eller om du ska plugga efter gymnasiet. Det gör det lättare att trivas, och i längden brukar det funka bättre att göra något man gillar. Du kan be en studievägledare i skolan om hjälp om du tycker att det är svårt att komma på vad du tycker om att göra.

Samma sak gäller för jobb. Det finns yrkesvägledare inom Socialförvaltningen och Komvux som kan hjälpa dig att välja jobb som passar för dig. Du kan också få särskild hjälp genom Arbetsförmedlingen när du ska söka jobb eller om du behöver arbetsträna.

Det kan vara bra om till exempel lärare eller arbetsledare vet att du har adhd, om det finns saker du har svårt med. Då kan de anpassa saker så det blir lättare för dig. Men du bestämmer själv vad du ska berätta för andra personer.

Hjälpmedel kan göra det lättare för dig

Det finns olika sorters hjälpmedel som kan hjälpa dig att passa tider, komma ihåg saker, sova, fokusera eller bli mindre stressad. Det kan till exempel vara kalendrar, scheman, timstockar, alarm, bildstöd, tyngdtäcken eller stressbollar.

En läkare kan ordna så du får träffa en arbetsterapeut eller komma till en hjälpmedelscentral om det behövs. Då kan du få hjälpmedel på recept. Det blir billigare än att köpa själv. Det kan kosta olika i olika delar av landet. På vissa ställen behöver du inte betala något för hjälpmedlet.

På 1177 Vårdguiden, Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hjälpmedel, och hitta vilken hjälp som finns att få där du bor.

Habiliteringen kan hjälpa med träning och stöd

Habilitering är ett ställe som jobbar för att göra vardagslivet lättare för personer med bland annat adhd.

Du kan få olika stöd, det beror på vad du behöver. Det kan till exempel vara att få träna på situationer som är svåra för dig. Du kan få träffas i grupp med andra som har adhd. Även dina föräldrar eller andra närstående kan få råd och stöd där, och om du vill kan ni få det tillsammans. Ibland kan en person på habiliteringen också hjälpa dig när du ska ha kontakt med Försäkringskassan eller andra myndigheter.  

Habiliteringen är lite olika organiserad i olika delar av Sverige. Sök på nätet efter ”habilitering” och den region där du bor. Fråga någon som jobbar i vården eller ring telefonnummer 1177 om det är svårt att hitta.

Mediciner kan hjälpa

Det finns flera olika mediciner för adhd. De kan inte göra så att adhd försvinner, men de kan göra det lättare att få bättre kontroll över sina tankar och hur man beter sig. De kan till exempel göra det lättare att koncentrera sig, att man blir mindre rastlös eller mindre impulsiv. Många blir hjälpta av mediciner, men inte alla.

Alla mediciner kan ha så kallade biverkningar, men det är olika för olika personer hur man påverkas av mediciner. Vissa kan till exempel få mindre aptit, må illa eller sova sämre av mediciner som används för adhd.

En läkare bedömer om du kan ha nytta av medicin och vilken sort som kan passa bäst för dig. Läkaren följer också upp hur medicinen får dig att må, och vilken dos du behöver.

Du har rätt att få stöd så länge du behöver det

En del jobbiga saker med adhd kan bli lättare att hantera med tiden, när du blir äldre. Men vissa saker kan fortsätta att vara svåra. En del saker kan också bli jobbigare när du ska ta ett större ansvar, till exempel jobba, bo själv eller bli förälder.

Du har rätt att få stöd att få livet att funka även när du är vuxen. Det kan till exempel handla om jobb, relationer, att sköta hemmet, hålla ordning på ekonomin eller få annat att funka i vardagen.

Om du mår dåligt

Din adhd kan göra att du får det jobbigt på andra sätt också. Det kan till exempel handla om låg självkänsla, ångest, nedstämdhet, sömnproblem eller problem med alkohol eller droger.

Prata med någon du litar på om du mår dåligt, det finns bra hjälp att få. Ju snabbare du får det stöd du behöver, desto bättre. Kontakta till exempel elevhälsan, en ungdomsmottagning en vårdcentral eller dem som gjorde din utredning. Du kan också kontakta bup, barn- och ungdomspsykiatrin tills du fyller 18, efter det kan du kontakta en vuxenpsykiatrisk mottagning.

De som jobbar på de här ställena kan även hjälpa dig att få kontakt med till exempel studievägledare, yrkesvägledare, habiliteringen eller socialtjänsten om du vill ha hjälp med andra saker.

Du kan be dina föräldrar, andra vårdnadshavare eller någon annan du litar på att hjälpa dig om det känns krångligt eller jobbigt att ta kontakt själv.

Till toppen av sidan