Att vara adopterad

Vad det innebär att vara adopterad är olika för olika personer. En del funderar mycket på det och vill veta mer om sin biologiska bakgrund. Andra tänker nästan inte alls på att de är adopterade.

En person som står framför brasilien-flagga i en tröja med tre kronor-mönster på. Illustration.

Alla barn behöver någon som tar hand om dem och ett hem att växa upp i. När ursprungsföräldrarna av någon anledning inte kan ta hand om sitt barn, kan barnet adopteras av någon eller några som kan. De flesta adopteras från andra länder men några adopteras också inom Sverige.

Att undra över sitt ursprung

Det är olika hur mycket det betyder för olika personer att vara adopterade. En del tänker aldrig på det, andra funderar mycket.

Du kanske funderar på varifrån du kommer och varför dina biologiska föräldrar inte kunde ta hand om dig. Du kan undra över varför du ser ut som du gör, hur din biologiska familj ser ut och om du är lik dem till utseendet och till sättet.

Kanske funderar du ibland på hur det skulle vara om du inte var adopterad.

Att vilja veta mer

Du kanske är nyfiken på landet du föddes i om du är adopterad från ett annat land. Och du kanske också är nyfiken på andra människor som kommer därifrån.

Du kan börja med att läsa om landet eller gå på en restaurang som serverar mat från det området. För vissa räcker det. Andra vill veta mer. De kanske vill besöka ursprungslandet eller försöka hitta sina biologiska föräldrar.

Enligt barnkonventionen har du som adopterad rätt att veta var du kommer ifrån. Eftersom dina föräldrarna vet hur adoptionen gick till, är det vara en bra start att fråga dem vad de vet. Du kan också få information om adoptionen från socialtjänsten i kommunen du bor. Du kan fråga socialtjänsten vilken sorts stöd och råd som du kan få av dem. Du kan också få information från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF.

Hur ska jag beskriva mig själv?

Du bestämmer hur du vill beskriva dig själv, din familj och varifrån du kommer. Hur du vill göra kan variera i olika situationer och det kan också förändras med tiden.

Ibland syns det inte utanpå att du är adopterad. Då kanske andra inte frågar så mycket om dig och din familj. Men många adopterade har fått frågan ”Varifrån kommer du egentligen?”. Kom ihåg att det alltid är du som avgör vilka frågor du vill svara på.

Det är också alltid du som bestämmer om du vill kalla dig för svensk eller något annat. Du kanske också identifierar dig med ditt ursprungsland och känner dig både svensk och till exempel koreansk, etiopisk eller colombiansk.

Diskriminering och rasism

Det kan hända att du blir behandlad annorlunda på grund av hur du ser ut, om du är adopterad från ett annat land. Att bli diskriminerad eller utsatt för rasism på grund av sitt utseende eller ursprung, är ett brott som kan anmälas. Det gäller alla, vare sig de är adopterade eller inte.

Om du vill prata om din adoption

Om du har tankar kring adoptionen eller dina biologiska föräldrar, kan det vara bra att fråga dina adoptivföräldrar. Det kan kännas lite jobbigt först, men kanske har både du och dina föräldrar väntat på att den andra ska börja prata om det.

I vissa familjer kan frågor som rör adoptionen vara svåra att prata om. Dina adoptivföräldrar kanske inte kan eller vill prata så mycket om det som du skulle vilja. Då kan du pröva att prata med en kompis eller någon vuxen i din närhet. Det kan till exempel vara en lärare, en släkting eller någon på en ungdomsmottagning.

Att höra om andras erfarenheter

Att vara adopterad kan ge värdefulla kunskaper och sätt att se på livet som du inte skulle haft annars. Men du har inte själv bestämt att du skulle bli adopterad. Ofta vet du heller inte så mycket om dina biologiska föräldrar och varför de inte kunde ta hand om dig. Det kan göra att du får känslor och tankar som du inte tycker att andra riktigt förstår.

Då kan det vara bra att prata med andra som också är adopterade. Att få jämföra erfarenheter och utbyta kunskap kan göra stor nytta. Det finns föreningar för adopterade om du vill få kontakt med andra som har liknande erfarenheter. På MFoFs sajt kan du hitta länkar till flera olika föreningar. Du kan också söka efter grupper på facebook.

Det finns hjälp om du mår dåligt

Du kan till exempel kontakta en ungdomsmottagning, en skolsköterska eller skolkurator om du mår dåligt eller om något känns svårt. Det kan du göra vare sig det gäller adoptionen, familjen eller något annat.

Du kan ringa en telefonjour, chatta på nätet eller skriva en fråga till Fråga UMO om du vill vara anonym.

Mer på UMO