Panik - lämna sidan!

Att vara adopterad

Att vara adopterad innebär att man har en eller två föräldrar som inte är genetiska föräldrar. Du kanske inte tänker på att du är adopterad särskilt mycket. Eller så funderar du ofta på det och vill veta mer om din bakgrund. Det är olika för olika personer hur det är att vara adopterad.

En ung person med två vuxna personer bredvid sig. Illustration
Alla barn behöver vuxna som tar hand om dem, och ett hem att växa upp i.

Många barn får nya föräldrar och ett nytt hem om de genetiska föräldrarna inte kan ta hand om dem. Då kan barnet bli adopterat av en eller två nya föräldrar.

En del blir adopterade av en styvförälder som bor ihop med en av de genetiska föräldrarna, så att båda blir föräldrar till barnet. En del barn blir adopterade av släktningar, och en del blir adopterade från ett annat land. Det kan vara på många olika sätt. 

Du kanske undrar över ditt ursprung

Du kanske funderar över varför du blev adopterad. Eller undrar hur adoptionen gick till. Du kan undra varför du ser ut som du gör, och om du är lik andra i din genetiska familj.

Kanske tänker du ibland på hur det skulle vara om du inte var adopterad. Det är olika hur mycket det påverkar någon att vara adopterad. En del tänker nästan aldrig på det, andra tänker mycket på det.

Om du vill veta mer om dina genetiska föräldrar

Enligt barnkonventionen och svensk lag har du som är adopterad rätt att få veta vilka dina genetiska föräldrar är. Om det går att ta reda på. Här är några förslag på hur du kan göra för att få veta mer:

Att försöka få kontakt med en genetisk förälder

Vill du försöka få kontakt med en genetisk förälder? Det kan kännas viktigt att göra det, och ni kanske kommer bra överens, och vill fortsätta att hålla kontakten. Men det kan också bli annorlunda och du kanske blir besviken. Ibland kan eller vill inte genetiska föräldrar träffa sina barn.

Är du adopterad från ett annat land och vill försöka hitta din genetiska familj? Många tycker att det känns bra att resa till det landet och lära känna kulturen. För en del personer kan det vara ett sätt att bearbeta en sorg eller känsla av övergivenhet. Men det kan påverka olika personer på olika sätt. Hur det kommer att kännas för dig kan bero på vem du är, vad du hoppas på och vad som händer under resan.

Du bestämmer hur du beskriver dig själv

Du bestämmer själv vem du kallar mamma, pappa eller syskon, och om du vill eller inte vill berätta för andra att du är adopterad. Det kan vara olika hur du vill göra i olika situationer, och det kan förändras med tiden.

Ibland syns det inte utanpå att du är adopterad. Då kanske andra personer inte frågar så mycket om dig och din familj. Men många adopterade med mörk hudfärg har fått frågan ”Varifrån kommer du egentligen?”. Det är du som bestämmer om du vill svara på såna frågor eller inte. Ibland kanske du vill berätta allt, ibland kanske du bara vill berätta så lite som möjligt. Det är okej hur du än väljer att göra.

Person med en flagga  bredvid sig. Illustration
Du bestämmer om du vill kalla dig svensk eller något annat. Du kanske också identifierar dig med ditt ursprungsland och känner dig både svensk och till exempel koreansk, etiopisk eller colombiansk.

Blir du mobbad eller dåligt behandlad på grund av att du har en mörk hudfärg? I så fall ska du berätta det för någon du litar på, till exempel i skolan, hemma eller på jobbet. Det är brottsligt om någon diskriminerar dig eller utsätter dig för rasism på grund av ditt ursprung eller din hudfärg.

Om du vill prata om din adoption

Det kan vara bra att prata med de föräldrar du bor med om du ofta funderar över din adoption. Eller om du tänker mycket på en genetisk förälder som du inte har kontakt med.

I vissa familjer kan det vara svårt att prata om adoptionen. Dina adoptivföräldrar kanske inte kan eller vill prata så mycket om det som du skulle vilja. Då kan du pröva att prata med någon annan som du litar på, till exempel en kompis eller någon annan vuxen. Det kan till exempel vara en lärare, en släkting eller någon som jobbar på en ungdomsmottagning eller elevhälsan.

Du kan också få samtalsstöd på telefon eller video om du är adopterad och är över 15 år. Läs mer på Mfof:s sajt. De som svarar där är utbildade i att stötta unga som är adopterade.

Det kan vara bra att prata med andra som är adopterade

Känner du ibland att andra personer har svårt att förstå dina tankar och känslor om att vara adopterad? Då kan det vara skönt att prata med andra som också är adopterade. Du kanske kan känna igen dig i vad de tänker och känner.

Det finns föreningar för adopterade om du vill få kontakt med andra. Du kan du hitta länkar till flera olika föreningar på Mfofs sajt

Du kan också hitta grupper, forum och konton på nätet som handlar om adoption. Men ibland finns det inte någon som är ansvarig för såna grupper. Då är det bra att vara försiktig med vad du skriver. Du kan använda ett anonymt konto om du berättar saker som du vill hålla hemliga. Här kan du läsa fler tips om att umgås på nätet.

Du kan få stöd om du mår dåligt

Du kan till exempel kontakta en ungdomsmottagning, en skolsköterska eller skolkurator om du mår dåligt eller om något känns svårt. Det kan du göra oavsett om det handlar om adoptionen, familjen eller något annat.

Här hittar du ställen du kan ringa, mejla eller chatta med om du vill vara anonym. 

Vad tyckte du om den här texten?

Till toppen av sidan