Att komma i puberteten

För många är puberteten en rolig och spännande tid, när det händer många nya saker både med dig själv och med annat omkring dig. Många gillar att växa och få en mer vuxen kropp och vuxet utseende. En del kan längta efter att få mens eller skäggväxt medan andra tycker att det känns jobbigt.

Prata med någon om det känns jobbigt

Ibland kan puberteten kännas som en jobbig period. Det kan vara förvirrande att kroppen förändras och du kan känna att du inte riktigt hänger med. Det kan kännas som du befinner dig lite mittemellan, att du varken är barn eller vuxen.

Humöret kan snabbt förändras. Du kan bli mer lättirriterad och bli arg snabbt.

Ibland kan det kännas som att det finns tankar och krav, till exempel på hur du ska vara och se ut. Vuxna kan ha idéer om hur tonåringar "är", som att tonåringar är jobbiga och bråkiga. Du ska komma ihåg att ingen har rätt att behandla dig oschyst och att du har rätt att vara den du vill vara. 

Det kan vara bra att prata med någon om det känns jobbigt. Det kan till exempel vara skolsköterskan, skolkuratorn, eller någon på en ungdomsmottagning.

Hur länge håller puberteten på?

För tjejkroppar brukar puberteten börja när de är mellan 8 och 13 år och för killkroppar mellan 11 och 14 år. Men det kan hända både tidigare och senare.

Du kan inte själv styra om du kommer i puberteten tidigt eller sent. Hur gammal du är när du kommer i puberteten är till stor del ärftligt. Det kan också ha att göra med hur du mår.

Hela puberteten brukar ta fyra till sex år och under den tiden har alla olika takt. 

Vad händer i puberteten?

Puberteten sätts igång av hormoner. Hormoner är ämnen som bildas i olika körtlar i kroppen. Hormonerna påverkar hur kroppen fungerar på många olika sätt. Det är till exempel hormoner som bestämmer hur och när kroppen utvecklas. Det finns också hormoner som styr sömnen, blodtrycket, humöret och hur mycket vatten du har i kroppen.

Bröst

På tjejkroppar är det första tecknet på att du kommit i puberteten att brösten börjar växa. Det kan du känna genom att du får små hårda knölar bakom bröstvårtorna. Det är körteln i brösten som utvecklas. När brösten växer kan de klia och ömma. Det är också vanligt att det gör ont när brösten stöter i något. Oftast börjar det ena bröstet växa före det andra. Det är vanligt att brösten fortsätter att växa i olika takt.

Många killkroppar får också förstorade bröstkörtlar i sina bröst. Det kan både synas och kännas som en liten knöl under ena eller båda bröstvårtorna. Bröstkörtlarna kan även kännas lite ömma, det är helt ofarligt. Efter ett tag brukar bröstkörteln bli liten igen. Det kan ta upp till två eller tre år.

Flytningar

Du som har snippa börjar få flytningar. Det märker du genom att det blir lite gulvitt i trosorna. Flytningarna gör så att slemhinnorna i slidan hålls fuktiga, de håller också slidan ren och skyddar mot infektioner.

Hår på kroppen

I puberteten får du mer hår på kroppen. Könshåret börjar växa, utanpå könet och ut mot ljumskarna.

Du får också hår under armarna och det är vanligt att du får mer hår på andra ställen på kroppen också, till exempel på armar och ben. Killkroppar kan få hår på bröstet och ryggen.

Killkroppar får skäggväxt. Den brukar starta på överläppen och sprider sig till kinderna och hakan. Hos en del kan hårväxten fortsätta att öka och bli kraftigare långt upp i vuxen ålder.

Under puberteten blir håret på huvudet snabbare fett än tidigare. Det beror på att talgkörtlarna tillverkar mer fett.

Huden

Precis som håret snabbare blir fett så blir även huden det. Det beror på att talgkörtlarna producerar mer fett än tidigare, ibland mer än vad som egentligen behövs. Du kan märka det genom att huden blir glansig, särskilt runt näsan och i pannan, men också på kinderna och ryggen. Att huden blir fetare kan göra till att du får finnar och pormaskar.

Under puberteten kan du också få strimmor i huden, så kallade hudbristningar. Det beror på att huden sträcks ut snabbare än den hinner anpassa sig. På tjejkroppar är det vanligast med bristningar på brösten, höfterna och låren. På killkroppar är det vanligast på ryggen och axlarna. Bristningarna bleknar oftast med tiden.

Kroppen växer och förändras

I samband med puberteten börjar du också din tillväxtspurt. Det betyder att du kan växa flera centimeter på bara några månader.

Kroppen växer inte bara på längden utan ändrar också form. Tjejkroppar brukar få bredare höfter och killkroppar bredare överkropp.

När du kommer ur puberteten har du vuxit färdigt på längden.

Mens

Att du får mens innebär att ägglossningen har kommit igång. Det betyder att du är könsmogen, alltså att du kan bli gravid och få barn.

Första mensen brukar komma ungefär två år efter att brösten har börjat växa. Oftast börjar det med att det bara kommer lite blod i trosorna eller på pappret när du torkar dig.

Det är vanligt att ha brunaktiga flytningar innan du får din första mens. Det är kroppens sätt att tala om att mensen är på väg. Blodblandade flytningar brukar vara mörka och brunaktiga.

I början är det vanligt att mensen är oregelbunden. Du kan till exempel få mens en gång och sen kan det dröja flera månader innan nästa mens kommer.

Rösten

Precis som resten av kroppen utvecklas rösten under puberteten. Struphuvudet växer och stämbanden blir längre vilket gör att rösten mörknar och blir djupare, det är det som brukar kallas för målbrottet. Det sker oavsett vilket kön du har. Men killröster förändras mer än tjejröster och det kan göra att du som har en killröst får svårt att kontrollera den. Den kan ibland låta lite skrovlig eller växla mellan ljusare och mörkare ett tag, innan den mörknar och djupnar.

Sexlust

Du kan vara kåt, onanera eller ha sex på annat sätt och få orgasm redan innan du är könsmogen. Men när du blir könsmogen kan du få mer lust och längta efter sex. Även om du har onanerat tidigare är det oftast under puberteten som de flesta börjar onanera mer medvetet. Kanske tänker du oftare på sånt som har med sex att göra och funderar på hur det kommer att kännas första gången du ska ha sex med någon annan.

För dig som har penis kan tankarna på sex göra att du lätt får stånd. Ibland händer det utan att du själv förstår varför. Det kan till exempel vara när du sitter på en buss som skakar eller när du cyklar på en grusväg. Skakningarna gör att det går signaler direkt till penisen, utan att de går förbi hjärnan. Det kan kännas pinsamt och du kan lätt tro att du är ensam om att få stånd fast du inte vill, men det är väldigt vanligt.

Sperma

När testiklarna börjar växa är det ett tecken på att puberteten börjat. Då börjar även spermier att bildas. Du är könsmogen om det kommer sperma när du får utlösning. Då kan du göra någon gravid om du har slidsamlag. Under puberteten är det vanligt att du får utlösning på natten när du sover. För en del händer det bara någon enstaka gång medan andra får nattliga utlösningar under flera års tid.

Svett

Du börjar också svettas mer under puberteten och många börjar tvätta sig varje dag. Du kan också använda deodorant under armarna om du tycker att det behövs.

Underlivet

Underlivet förändras under puberteten, både storleken och färgen. Talgkörtlarna börjar synas tydligare vilket gör att du kan upptäcka prickar och knottror som är naturliga och ofarliga. Svett och vätskor som börjar bildas gör att underlivet också luktar annorlunda än tidigare. Under förhuden och i vecken mellan blygdläpparna bildas smegma. Det är talg, ett fett som är kroppens eget smörjmedel och bildas av talgkörtlarna.

Hos dig som har snippa blir både de yttre och inre blygdläpparna kraftigare och mörkare. Ofta växer de inre blygdläpparna så att de syns utanför de yttre. Även klitoris växer. Livmodern och äggstockarna som sitter inne i kroppen blir större. Ägglossningen börjar.

Hos dig som har penis växer penisen. Hur mycket penisen växer är olika från person till person. Förhuden vidgas och blir större och under förhuden börjar smegman, en vitaktig smörjande vätska, bildas. Pungen får en mörkare färg.  Även testiklarna och de inre könskörtlarna som kallas prostata och sädesblåsorna växer.

Tidig och sen pubertet

Att komma väldigt tidigt i puberteten, innan du fyllt åtta år om du har tjejkropp eller nio år om du har killkropp, är ovanligt.

Sen pubertet kallas det om du inte har fått några pubertetstecken när du som har tjejkropp är 13 år, och du som har killkropp är 14 år.

Kontakta skolsköterskan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral om du är sen eller tidig i puberteten. Puberteten kan sättas igång med hjälp av mediciner om det behövs. Den kan också stoppas om den är för tidig.

Det kan kännas skönt att prata med någon om du tycker att det känns jobbigt att inte utvecklas i samma takt som dina jämnåriga eller om du har andra funderingar kring din utveckling. Det kan till exempel vara skolsköterskan. Det går också att få hjälp på en ungdomsmottagning eller en vårdcentral.