Skyddade personuppgifter och skyddad identitet
Du kan få skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas, om du eller någon i din familj är utsatt för ett allvarligt hot. Då blir det svårare för andra att ta reda på var du bor. Det är Skatteverket eller polisen som beslutar om du får skyddade personuppgifter.
Varför kan man behöva skyddade personuppgifter?
Du kan till exempel behöva skyddade personuppgifter om du eller någon i din familj är hotad och därför inte vill att andra ska veta var du eller ni bor.
Hotet kan till exempel komma ifrån
- någon i familjen eller släkten
- en partner eller tidigare partner
- ett kriminellt gäng
- någon som du har vittnat mot i en rättegång
- någon du inte vet vem det är.
Det är vanligt att ni är flera som behöver skyddade personuppgifter om ni bor tillsammans.
Vad betyder det att ha skyddade personuppgifter?
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter:
Sekretessmarkering
Sekretessmarkering betyder att det är svårare för andra att hitta information om dig. Vanligtvis är allas namn, personnummer och adresser offentliga. Men inte om du har en sekretessmarkering. Då går det till exempel inte att hitta din adress på nätet.
Skyddad folkbokföring
Skyddad folkbokföring är ett starkare skydd än sekretessmarkering. Det betyder att din adress inte syns i några register. Du kan vara skriven i en annan kommun än där du faktiskt bor. När du flyttar registreras inte din nya adress, och den lämnas inte ut till någon myndighet.
Myndigheter som du har kontakt med får inte heller lämna ut uppgifter om dig till någon annan. Det gäller till exempel sjukvården, Försäkringskassan och kommunen.
För att få skyddad folkbokföring behöver man oftast flytta.
Fingerade personuppgifter
Fingerade personuppgifter betyder att du får ett nytt namn och ett nytt personnummer.
Det här skyddet används bara i undantagsfall eftersom det kan innebära en stor förändring i ditt liv. Det används bara efter att man testat andra typer av åtgärder först. När du är utsatt för så allvarliga hot eller brott brukar det oftast också betyda att du måste flytta till en ny, hemlig ort.
Hur får man skyddade personuppgifter?
Du behöver inte själv veta vilken typ av skydd du har behov av, det kan den som du pratar med hjälpa dig med.
Du ansöker om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring hos Skatteverket. Tillsammans med din ansökan brukar du få skicka med något som bevisar att du behöver skyddad identitet. Det kan vara ett intyg från socialtjänsten, en brottsofferjour, din chef, en förening, skolan, vårdpersonal eller någon annan som kan bekräfta att du är utsatt för hot. Det kan också vara dokument från en rättegång, polisen eller sjukvården.
Det finns flera som kan hjälpa dig med ansökan. Till exempel polisen, socialtjänsten i din kommun, en tjejjour eller någon på en ungdomsmottagning. Du kan också kontakta någon stödverksamhet om du vill ha hjälp eller stöd med detta. Sök stöd och hjälp här.
Om du tror att du behöver fingerande personuppgifter eller har frågor om det ska du kontakta polisen.
Att leva med skyddade personuppgifter
Det kan kännas tryggare när du har fått skyddade personuppgifter. Men det kan också göra vissa saker svårare. Här är några saker som kan bli svårare:
- Du kan behöva flytta, byta skola eller jobb om den eller de som hotar dig vet var du brukar vara.
- Det kan bli svårare att skaffa sånt som mobilabonnemang och Mobilt BankID.
- Du behöver vara försiktig med dina uppgifter och inte lämna ut dem till vem som helst.
- Du behöver vara försiktig med vad du delar på sociala medier och andra ställen på nätet.
Skatteverket kan ge dig en lista med saker som är bra att tänka på för att skydda dina personuppgifter.
