Panik - lämna sidan!
Sexuell läggning och könsidentitet

Könsbekräftande vård och behandling

Du kan ändra på ditt utseende och din kropp, för att få den att stämma bättre överens med det kön du känner dig som. Att ändra på sin kropp med till exempel hormoner brukar kallas för könsbekräftande behandling.

Person som tittar på sig själv i spegeln. I en tankebubbla står det: "Det här stämmer inte!"
Det finns många olika sätt att vara på. De stämmer inte alltid överens med hur du förväntas vara för att du är tjej, kille eller något annat.

Det är inte säkert att din kropp stämmer överens med det kön du känner att du är. Du kan använda vissa kläder, ha en särskild frisyr eller göra något annat för att vara den du är. Du kanske vill byta namn eller pronomen. Du får hitta det sätt som känns bra för dig.  

Det kan kännas bra och tillräckligt med de saker du kan göra själv. Men kroppen kan också kännas så fel att du önskar hjälp att förändra den. Den här texten handlar mest om sån behandling som vården ger.

Det är viktigt att ta dina funderingar på allvar, eftersom de handlar om vem du är och hur du mår bäst. Du kanske kommer fram till att du behöver någon behandling, eller att du mår bättre av att göra något annat. Du har rätt att kalla dig vad du vill och känna som du gör, oavsett vad andra säger.

Du kan ha könsdysfori om du mår dåligt och vill ändra på din kropp

Det kan vara mycket jobbigt att känna att kroppen inte stämmer med din könsidentitet. Det kan till exempel handla om att andra personer inte ser eller kallar dig för det kön du har. Du kan tycka att din kropp är för maskulin eller för feminin, må dåligt av det och vilja förändra kroppen. Om du känner så kan du ha könsdysfori.  

Utredning före könsbekräftande behandling

Du behöver göra en utredning om du tänker att du vill ändra på din kropp. Då får du träffa flera experter inom sjukvården. De ska stötta dig och se vad du behöver, och vilka lösningar som är möjliga. Experterna ingår i ett så kallat utredningsteam.

Utredningen innebär att du får prata om dina tankar och känslor med teamet. Du får prata om hur du ser på dig själv och din könsidentitet. En viktig del i utredningen är att få prata om vad en behandling kan göra och inte göra, och att diskutera fördelar och nackdelar med behandling.

Syftet med utredningen är att ta reda om det är könsdysfori som gör att du känner som du gör. Utredningen ska också visa om du behöver hjälp med fler saker än med könsdysforin.

Om du är under 18 år behövs samtycke från dina föräldrar eller vårdnadshavare för att du ska få göra utredningen. En vårdnadshavare ska också vara med i utredningen.

Du kan få börja med könsbekräftande behandling om utredningen kommer fram till att du har könsdysfori.

Det kan vara bra med stöd från andra under utredningen

Under en utredning brukar det vara skönt att prata med andra än dem som är med i utredningen. Det kan vara en kompis, en kurator på en ungdomsmottagning, andra som är trans, en fritidsledare eller någon annan du känner dig trygg med.

Personer omkring dig kan vilja ha information och stöd

Personer som är viktiga i ditt liv kan vilja vara delaktiga i vad som händer. De kan själva behöva prata med någon eller få information. Ibland kan utredningsteamet hjälpa till med det. Det finns föreningar, organisationer och forum både på nätet och utanför, där man kan få prata och lyssna på andra som har liknande erfarenheter.

Hur gör jag för att få en utredning?

Du kan börja med att kontakta någon inom elevhälsan, ungdomsmottagningenbarn- och ungdomspsykiatrin (bup), vårdcentralen eller psykiatrin i regionen där du bor. De kan förklara hur du ska göra för att komma till en utredning.

Det kan kännas läskigt att prata med någon professionell om dina tankar om din könstillhörighet. Men de som jobbar inom vården är vana vid den här typen av frågor. Det finns flera olika ställen du kan kontakta, välj det som känns bra för dig.

Du kan behöva en remiss för att komma till en utredning. Till vissa utredningsteam behöver du en remiss från bup eller vuxenpsykiatrin, till vissa utredningsteam går det bra med en remiss från en vårdcentral eller ungdomsmottagning. Till vissa utredningsteam kan du göra en så kallad egenremiss. Kontakta mottagningen för att få veta vad som gäller, eller be någon på till exempel en ungdomsmottagning hjälpa dig att ta reda på det.

Du har rätt att välja vilken mottagning du vill komma till. 

Behandlingar för att anpassa kroppen till könsidentiteten

Här beskrivs olika behandlingar som kan göra att din kropp passar bättre med din könsidentitet. Utredningen måste vara klar innan du kan få någon behandling.

De flesta av de behandlingar som beskrivs behöver du ha fyllt 18 år för att få. Men du har alltid rätt att bli tagen på allvar, bli bedömd för att kunna börja en utredning och att få stöd och information, även om du är under 18 år.

Hormonbehandling

Du som är över 18 år och har fått diagnosen könsdysfori kan få könsbekräftande hormonbehandling. Personer under 18 år kan i undantagsfall få behandling för att bromsa pubertetsutvecklingen och hormonbehandling. Prata med läkaren som ansvarar för utredningen, om du vill veta mer om det här.

Hormonbehandlingen gör att kroppen börjar ändras så att den stämmer bättre med din könsidentitet. Hormonbehandling kan du få som till exempel spruta, plåster eller tabletter.

Du som är transkille får hormonet testosteron. Det gör att du slutar få mens, att könsorganet växer, att rösten blir mörkare, att musklerna blir större och att du får mindre underhudsfett. Du får finnar, skäggväxt och mer hår på kroppen. Det kan också göra att sexlusten ökar, och du kan tappa håret på huvudet, såsom andra män gör.

Du som är transtjej får bland annat hormonet östrogen. Det gör att du får mer underhudsfett och att brösten växer, så att du blir kurvigare. Din muskelmassa minskar och du får inte stånd lika lätt. Håret på kroppen slutar växa och håret på huvudet kommer att stanna kvar längre än det hade gjort annars.

Ägg och spermier kan frysas in för att användas senare

Innan du börjar med hormonbehandling ska du bli erbjuden att spara spermier eller ägg. De kan användas om du senare i livet vill försöka skaffa barn.

Förstora brösten

Det är olika från person till person hur brösten påverkas av hormonbehandlingen. Om du efter minst två års hormonbehandling inte har fått så mycket bröst kan du göra en bröstförstoring. Då sätts bröstimplantat av silikon eller koksalt in.

Operera bort brösten

Du kan få operera bort brösten. Ofta behöver bröstvårtornas storlek och placering justeras. Det brukar behövas mer än en operation för att resultatet ska bli som du önskar.

Ta bort hårväxt

Du kan få hjälp att ta bort skägg och annan hårväxt som du vill bli av med.

Rösten och struphuvud

Du kan få träffa en logoped, en röstspecialist som hjälper dig att träna rösten så att du låter som många andra tjejer eller killar gör.

Hormonbehandling brukar göra att struphuvudet syns mindre. Annars kan en operation göra ditt struphuvud lite mindre.

Byta personnummer och ändra könsorgan

Enligt svensk lag behöver du ansöka till Socialstyrelsens rättsliga råd om du vill ändra personnummer eller opereras i könsorganen. För att din ansökan ska kunna godkännas behöver du ha fyllt 18 år, vara folkbokförd i Sverige och ha ett intyg från en läkare på att du har gjort en könsutredning.

I lagen står också att du ska ha levt i det kön du känner dig som i alla sammanhang, i ungefär ett år. Det kallas real life experience.

En del har redan visat för omgivningen att de är en tjej eller kille, till exempel genom kläder, smink, kroppsspråk eller genom att byta namn eller pronomen. För en del blir det första gången. Det kan vara i skolan, på jobbet, för vänner och personer du inte känner, genom att till exempel gå på toa eller omklädningsrummet för ditt rätta kön.

Byta personnummer

Det finns bara två juridiska kön i Sverige, tjej och kille. Det går att se i ditt personnummer vad du är registrerad som. Du får byta personnummer utan att ändra ditt könsorgan. Men du får inte ändra ditt könsorgan utan att byta personnummer.  

Ändra könsorgan

Du kan få ditt könsorgan opererat efter att Socialstyrelsen har godkänt din ansökan. Det krävs så kallade synnerliga skäl för att få operationen om du är under 23 år. Det är Socialstyrelsen som bestämmer om de tycker att det finns synnerliga skäl.

Men det finns inget krav på att du måste göra den här förändringen, och det är viktigt att du själv tänker efter om du vill det. För många är inte operationen av könsorganen det viktigaste, utan det viktigaste är att känna att man blir sedd som den man är.

På 1177.se kan du läsa om hur operationen går till, för dig som har fötts med penis och för dig som har fötts med snippa.

Sex med en förändrad kropp

Chansen att du trivs med att ha sex ökar om du trivs med din kropp. Det kan ta tid att komma fram till hur det är skönast att använda din kropp efter könsbekräftande vård. Eller också funkar det direkt. Du kan lära känna din nya kropp och vad som är skönt själv, eller tillsammans med någon eller några du känner dig trygg med.

Om det inte blev som du hade tänkt dig

Ibland blir inte behandlingen helt rätt, utifrån hur man önskar och känner.

Behandlingen kan ge så kallade biverkningar, alltså oönskade effekter. Den kanske inte heller ger de resultat man önskat. Hela behandlingen eller delar av den kan kännas fel.

Ett fåtal personer väljer att avbryta delar av behandlingen eller hela behandlingen. Vissa väljer också att återgå till att leva i enlighet med könet de tilldelades när de föddes. Det här brukar kallas att detransitionera. Ibland kallas det ånger.

Det är viktigt att kontakta ett utredningsteam för att få stöd och hjälp att komma fram till det som känns rätt nu. Du kan få psykologiskt stöd och medicinsk och kirurgisk hjälp att ändra kroppen. Det finns möjlighet att ansöka om att ändra juridiskt kön en gång till.

Mer på UMO

Sexuell läggning och könsidentitet

Här kan du läsa innehåll om sexuell läggning och könsidentitet.

ArtikelAtt prata om sin könsidentitet på en ungdomsmottagning

Här kan du se en film om hur det är att prata om sin könsidentitet med någon på en ungdomsmottagningen.

UMO-poddenJag är kille men känner mig som tjej

05. "När jag berättade det första gången blev det liksom verklighet. Det var väldigt befriande, för det var så sant."

Fråga UMOJag tror jag är transperson, hur kan jag få hjälp?

Jag har en killkropp men känner att jag är en tjej egentligen. Jag vill ha ett annat namn och se ut som en tjej. Vad ska jag göra?

Svara varandraHen, han eller hon - hur frågar jag om någons pronomen?

Det känns alltid lite som att jag går på tunn is bland transpersoner och icke binära, just eftersom jag är så rädd att säga fel pronomen eller verka otrevlig på nåt sätt.

ArtikelSnippans delar

Snippan gör det möjligt för kroppen att kissa, ha samlag, bli gravid och föda barn. Storlek, utseende på blygdläpparna, venusberget och klitoris skiljer sig från en person till en annan. Det finns också många varianter på färg, doft och behåring.

ArtikelPenisens och pungens delar

Penisen gör det möjligt för kroppen att kissa, ha samlag och få utlösning. Pungen ansvarar för att producera sperma. Både penisen och pungen kan vara i olika storlek, utseende, färg, doft och behåring. Det är också vanligt att ha prickar på olika delar av dem.

ArtikelTransfobi

Transfobi är när någon tycker att det är fel eller konstigt att vara transperson eller att se ut på ett annat sätt än hur man tycker att en tjej eller kille ”borde” se ut. Transfobi kan finnas både hos enskilda personer och i ett helt samhälle. Det är förbjudet att behandla någon illa på grund av personens könsidentitet eller könsuttryck.

ArtikelTrans och cis

Det går att fundera mycket på om man är kille, tjej eller något annat. Och om man vill kalla sig trans, cis eller något annat.

Till toppen av sidan