Har jag en ätstörning?

Jag är en tjej som mår skit just nu. Mina veckor börjar med att jag bantar och sedan går bantningen överstyr och det slutar med att jag äter rätt mycket på helgen. Jag kan äta trots att jag inte är hungrig och det går inte att sluta.

Efter att jag har ätit mår jag jättedåligt och tränar så gott jag kan och börjar banta igen.

Jag hatar min kropp och jag hatar mig själv rent allmänt. Varje dag läser jag bantningstips för att gå ner i vikt. Jag tror att min besatthet av att bli smal och känsloätandet kommer från låg- och mellanstadiet för då var jag ordentligt mobbad. Dock förstår jag att det här beteendet inte är normalt.

Har jag en ätstörning? Jag är ju inte underviktig, och jag spyr inte. Jag är bara en helt vanlig normalviktig tonårstjej.

Utifrån det du beskriver låter det som att du kan ha en ätstörning och att du behöver få hjälp.

Ätstörning syns inte utanpå och de flesta som har en ätstörning är inte underviktiga. Vem som helst kan utveckla en ätstörning.

Det finns massor av olika anledningar till att få en ätstörning, men det börjar ofta med svält eller bantning.

Eftersom du inte skriver någonting om vad eller hur mycket du äter, vet jag inte om du äter för mycket under helgen. Ibland kan det kännas som att man äter alldeles för mycket, fast det inte är så.

Att du äter för mycket under helgen kan beror på att du äter alldeles för lite under veckan, så att du är vrålhungrig till helgen.

När du svälter dig själv kräver kroppen till slut näring. När du då börjar äta är det svårt att sätta stopp efter en lagom mängd mat. Det handlar alltså inte om brist på disciplin och självkontroll eller att du inte kan skilja på känslor och hunger. Det är kroppens normala reaktion på energibrist.

Det första du behöver göra för att få ordning på ditt ätbeteende är att sluta banta. Det är här du stör balansen och ditt ätstörningsbeteende börjar.

Det är ganska vanligt att de som har en ätstörning har varit utsatta för mobbning. Mobbning gör att självkänslan blir sämre och det känns som att man inte duger.

Att försöka kontrollera mat och vikt kan vara ett sätt att känna sig mer lyckad och nöjd med sig själv. Det kan funka under en period, men efter ett tag mår man sämre, både kroppsligt och psykiskt.

Det är väldigt svårt att ta sig ur en ätstörning själv, därför behöver du prata med en vuxen. Du kan till exempel prata med en förälder eller vuxen hemma. Du kan också prata med skolsköterskan, skolkuratorn, en lärare, någon på en ungdomsmottagning eller någon annan vuxen du litar på.

Du kan också skriva ett meddelande, mejl eller brev om det känns svårt att berätta. Det är bra om du söker hjälp så snart som möjligt.

Med vänliga hälsningar
Anna Karlsson, dietist