Panik - lämna sidan!
Fråga

Vad kan jag göra åt ångest i folksamlingar?

Fråga

Jag har precis börjat högskolan och jag tror att jag har torgskräck. Jag måste pendla till skolan en timme per resväg, men har så svårt att göra det. Det är så mycket folk.

Jag var på en konsert nyligen och då fick jag panikkänslor. Men jag kunde kontrollera det så att det inte syntes. Det var första gången det hände i en folksamling. Jag har känt så här i flera år men det blir mer tydligt nu när jag måste pendla varje dag.

Jag är osäker på varför jag får panik, men det har någonting att göra med att man inte kan inte ta sig ut om något skulle hända. I högstadiet hade jag panikattacker på grund av prestationsångest. Jag hoppas att det inte blir så igen nu, eftersom högskolan är jobbigare än jag trodde.

Vad kan jag själv göra åt min rädsla för folksamlingar?

Svar

Det du själv kan göra är att utsätta dig för folksamlingar så pass länge att ångesten går över. Den gör den till sist. Du kan inte ha ångest hur länge som helst, kroppen orkar inte med det. När kroppen inser att inget farligt händer avtar ångesten till slut.

Ta en dag när du är ledig och åk på det sätt du brukar tills du inte har någon ångest längre. Låt det ta den tid det tar.

Det är bra att veta att panikkänslorna inte är farliga, även om det kan kännas mycket obehagligt i kroppen.

Om du har lätt för att få ångest, ökar den ofta när du är i ett nytt sammanhang. Till exempel när du börjar en ny utbildning eller ett nytt jobb. Kroppen blir mer anspänd och nervös av den nya situationen och då ökar även ångesten. Det är lite dumt och opraktiskt kan man tycka, men det är så det funkar.

Du kan få hjälp av en kurator, psykolog eller psykoterapeut om du tycker att det är svårt att göra det här själv. Du kan till exempel kontakta skolkuratorn eller skolsköterskan om du går i skolan eller träffa en kurator eller psykolog på en ungdomsmottagning.  De kan också hjälpa dig att få kontakt med bup, barn- och ungdomspsykiatrin eller en öppenpsykiatrisk mottagning för dig som är över 18 år, om det behövs.

 

Med vänliga hälsningar
Eva Holmberg, psykolog

Mer på UMO

UMO-poddenReportage: "Jag pratar om ångesten med en psykolog"

28. "Om jag inte hade gått och pratat med någon hade jag blivit deprimerad. Jag hade nog inte ens tagit mig upp ur sängen."

Filmer: Att besöka en ungdomsmottagning

Här kan du se filmer om hur det funkar att besöka en ungdomsmottagning. Till exempel när du har frågor om mensvärk, preventivmedel, penisen eller könsidentitet. Eller när du mår dåligt eller har problem med familjen.

Egna berättelserDet hjälpte att prata med kompisarna och kuratorn

Jag började må dåligt på riktigt, tillslut hamnade jag i en depression. Jag tappade aptiten och gick ner i vikt. Jag drog mig undran från kompisar och fritidsaktiviteter, jag fick oftare migrän och magont. Jag hade även tankar "Vad är det för mening med livet om jag ändå ska må såhär?" Eller " Allt blir bättre om jag dör". Och jag skämdes över det. Jag skämdes något så fruktansvärt över mina tankar. Jag började även dra mig undan från familjen. Jag längtade tills kvällarna då jag kunde vara själv och ingen pratade med mig.

ArtikelAtt prata om sin ångest på en ungdomsmottagning

Här får du se en film om hur det kan vara att prata om sin ångest med någon på en ungdomsmottagning.

Till toppen av sidan