Livet kan kännas skit och ändå bli bra!

Till alla er som någonsin känner er annorlunda, här är jag! Som 12 åring kom första slaget - jag blev deprimerad, medicinerad men värst av allt blev jag dömd av min omgivning. Jag som liten var självsäker, pratglad och glad, men efter depressionen blev jag osäker, jag blev rädd och tyst. Jag blev känslig för min omgivning, jag klarade kortare perioder sen bröt jag ihop och grät 2 dagar i sträck för att sedan bygga upp mig igen och invänta nästa gång som jag skulle bryta ihop igen.

Jag växte upp och gick vidare med dessa perioder hängandes över mig. Jag blev utfryst och fick inga vänner eftersom ingen ville umgås med någon som inte visste när hon skulle gå sönder på nytt. Hela högstadiet och gymnasiet var jag bland människor som lät mig vara med men ingen gillade egentligen mig, det var i alla fall den känslan jag fick.

Efter studenten flyttade jag från den ort jag växt upp och startade ett nytt liv och började plugga på universitet och för första gången började jag bli accepterad. En helt ny värld öppnades för mig. Jag var fri.

Med detta vill jag säga att du som mår dåligt och inte tror på dig själv så vill jag bara säga att jag finns här och jag vet att livet känns skit just nu. Men det kommer bli bra. Puss och kram <3

/ JJ