Övning: Känslor
Det här är en övning som kan användas för att prata om känslor. Syftet är att få unga att lära sig identifiera, sätta ord på och förstå syftet med olika känslor. Både positiva och negativa.
Förberedelser för dig som leder övningen
- Övningen utgår från testet Känn känslan. Titta igenom testet i förväg så att du känner till upplägget.
- Bestäm om du vill göra övningen digitalt så att alla deltagare använder sin egen mobil eller dator. Du kan även skriva ut situationerna och dela ut till deltagarna. Här finns situationerna som kort i pdf-format för utskrift (kommer läggas till - just nu se bifogad fil i mail).
- Bestäm om du vill göra flera situationer på en gång eller bara en per träff.
- Skapa en trygg stämning: sitt gärna i ring, på samma nivå, och var tydlig med att det inte finns några rätt eller fel svar.
- Bestäm om du vill göra en eller flera situationer vid samma tillfälle. Om ni träffas vid flera tillfällen kan ni till exempel dela upp det så att ni pratar om en ny situation varje gång.
- Skriv ut förslag på talmanus om du vill använda dig av det: länk till pdf-fil (kommer läggas till - just nu se bifogad fil i mail).
Att göra övningen
1
Inledning cirka 5 minuter
Börja med att förklara övningen innan ni sätter igång. Att veta vad som ska hända brukar skapa trygghet.
Du kan till exempel säga så här:
"Idag ska vi göra en övning som handlar om känslor. Känslor påverkar hur vi mår, hur vi beter oss och vad vi behöver. Vi kommer att titta på olika situationer och prata om hur man skulle kunna känna sig i dem – och varför. Det finns inget rätt eller fel, för vi känner alla olika beroende på vad vi varit med om eller hur vi mår just då."
"Vi gör övningen för att det kan vara hjälpsamt att tänka på vad vi känner, förstå varför och att det kan vara bra att prata om det."
"Vi kommer att läsa om en situation och fundera på vilka känslor som skulle kunna uppstå när det händer. Sen pratar vi om det tillsammans."
2
Påbörja övningen cirka 2 minuter per situation
Låt ungdomarna gå in på övningen "Känn känslan" via sin mobil eller dator. Du kan även visa från en egen skärm. Vill du hellre göra det analogt kan du skriva ut lappar med de olika situationerna. Välj en situation eller låt ungdomarna välja/dra en lapp.
Läs situationen ni har valt, antingen högt eller låt var och en läsa den tyst för sig själv.
Be ungdomarna fundera på vilken känsla man skulle kunna känna i den situationen.
"Nu ska vi börja med själva övningen. Vi kommer att läsa en situation – antingen tillsammans eller var och en för sig."
"Fundera på vilken känsla man skulle kunna få i den här situationen. Det finns inget svar som är rätt eller fel i den här övningen. Vi reagerar olika på olika saker och det är helt normalt."
"Du behöver inte säga något högt direkt – vi börjar med att tänka själva först."
3
Prata om situationerna - cirka 5 minuter per situation
Fråga ungdomarna vilka känslor de tänker att man kan känna i den beskrivna situationen. Tänk på att det kan vara lättare att prata generellt om känslor som kan uppstå snarare än att be någon berätta hur just hen skulle känna.
Kom ihåg att det alltid måste vara frivilligt att dela med sig och att det är okej att inte säga någonting utan bara lyssna.
Läs, eller låt ungdomarna läsa, beskrivningen av de känslor som finns i testet och prata om dem.
Du kan till exempel säga så här:
"Okej, vad tror ni – vilka känslor kan dyka upp i den här situationen?"
"Det går bra att prata generellt, till exempel: ’Man kanske skulle känna sig...’, i stället för att prata om hur just du själv skulle känna. Det bestämmer du helt själv."
"Vill du inte säga något utan bara lyssna går det såklart också bra."
4
Avslutning och reflektion (ca 5 min)
Avsluta med att tacka för att de var med på övningen och fråga om de vill säga någonting om hur det var eller om de har lärt sig något nytt. Berätta att de kan lära sig mer om känslor och göra övningen själva på UMO.se.
Om du planerar att göra övningen igen med nya situationer eller tillsammans med en annan grupp kan du fråga om det är något de skulle vilja göra annorlunda.
Informera också om att om man vill prata med någon om känslor kan man till exempel gå till en ungdomsmottagning, elevhälsan eller höra av sig till en stödorganisation. Kontaktuppgifter till såna finns på UMO.se/stod.
Du kan till exempel säga så här:
"Tack för att ni delade med er – eller bara lyssnade. Det är helt okej att inte säga något om man inte vill. Att bara fundera på sina egna känslor är också värdefullt."
"Har ni lärt er något nytt om känslor? Var det något som kändes intressant, konstigt eller hjälpsamt?"
"Om vi gör övningen igen – är det något ni tycker vi ska göra annorlunda då?"
5
Om du vill fördjupa samtalet
Här är förslag på frågor du kan ta upp om du vill fördjupa samtalet:
- Hur märker du att du är arg/glad/stressad/nervös?
- Vad kan hjälpa när man känner en jobbig känsla?
- Vilka känslor är svårast att prata om, tycker du?
- Vem kan man prata med om känslor?
- Kan känslor få en att göra/vilja göra saker som inte är bra, till exempel om man är arg, ledsen eller stressad?
- Vad kan man göra för att inte agera på ett negativt sätt på en jobbig känsla? Har du förslag på vad man kan göra istället?
- Hur kan man hinna tänka efter innan man reagerar?