Fråga

Borde jag berätta om otroheten?

Fråga

För ungefär ett år sen var jag otrogen mot min pojkvän. Vi hade då varit ihop i cirka två månader. Jag tog inte vårt förhållande på allvar då. Det hände en kväll när jag hade varit på fest. Min kompis ville sova hos en kille hon var på gång med och hon ville att jag skulle följa med.

När vi kom hem till hans lägenhet var det en till kille där, som jag har känt hela livet.

Vi skulle sova där och jag sa till min kompis att jag inte ville sova med den här killen. Men det blev så ändå, för jag kunde inte säga nej. Det slutade med att vi kysstes och att han fingrade mig. Jag ångrar mig så sjukt mycket!

Då i början av mitt förhållande brydde jag mig inte så mycket. Men nu älskar jag verkligen min kille. Jag är rädd att han ska få reda på det. Borde jag berätta för honom nu, efter ungefär ett år? Eller ska jag inte göra det?

Svar

Det är svårt att svara på om du ska berätta för din kille eller inte. Ibland gör man saker som man ångrar och skulle vilja ha ogjort. Men det går inte. 

Jag tror du måste fundera ordentligt på vad som skulle hända med ert förhållande om du berättade, och likaså om du inte berättar. Och utifrån det får du bestämma dig för hur du ska göra.

Man kan se det på olika sätt. En del skulle säga att man måste vara ärlig i sitt förhållande och berätta allt. Andra skulle säga att det skulle förstöra mer än det skulle hjälpa, att berätta om ett misstag som hände för så länge sedan.

Det du gjorde för ett år sen var inte så viktigt för dig, eftersom du inte tog ert förhållande på allvar då. Men nu långt senare är relationen till din pojkvän jätteviktig och därför blir det du gjorde så jobbigt för dig nu.

Jag tror inte att du skulle ha varit otrogen om du hade vetat vad du skulle känna för din pojkvän nu. Men man kan inte veta hur framtiden ska bli och därför blir det så här ibland. Du gjorde en grej som inte betydde så mycket då. Och nu, ett år senare, får det dig att må dåligt.

För att komma fram till hur du ska göra kan du prata med någon utomstående, till exempel med någon på en ungdomsmottagning. De som jobbar där är vana hjälpa till vid den här typen av problem.

Jag tror också att det är viktigt att du försöker vara lite förstående och snäll mot dig själv. Du har begått ett misstag och behöver förlåta dig själv för det.

Med vänliga hälsningar
Eva Holmberg, Psykolog

Till toppen av sidan