Det är bara Sarah och jag nu

Jag står på kullen med den ganska svala sommarvinden i håret. Känslan av frihet är överväldigande. Jag tar av mina ytterplagg en efter en. Först koftan följt av skorna. Äntligen sommar. Tillslut ligger jag där i min klänning och stirrar upp mot himmeln.

Plötsligt sätter någon sig bredvid mig.

– Hej.

Då ser jag att det är Sarah från min klass. Hennes mörka hår föll naturligt vackert över hennes axlar.

–  Hur fryser du inte?
–  Det är ju hur varmt som helst!, svarar jag.

Vi stannar upp, och i ett ögonblick kollar vi in i varandras ögon. Hennes ögon är mörka och har en nyfikenhet i sig. Jag känner rodnaden sprida sig över mitt ansikte och kollar iväg. Sarah avbryter tystnaden

–  I alla fall, din syster undrade vart du var och beordrade mig att hämta hem dig så….. kommer du?
–  Jaja, sa jag och kränger på mig koftan och skorna.

Vi börjar gå i en pinsam tystnad. Plötsligt säger Sarah

–  Hur kommer det sig att vi har gått i samma klass sen i dagis men aldrig pratat?
–  Ingen aning.

Mobilen vibrerar och jag ser att mamma har smsat mig "Kom hem, maten är klar", "Ok, ses snart."

Vi fortsätter i tystnad tills vi kom till busshållplatsen. Vi skulle på samma buss och det skulle dröja en halvtimme innan den kom. En av nackdelarna med att bo ute på landsbygden. Sarah är allt som jag nånsin velat vara. Hon är smal och vacker, och hon kan säga vad som helst utan att någon börjar fnissa. Sarah börjar med att prata igen.

– Du?
– Vad är det?
– Du verkar ju jättesnäll.
– Varför skulle jag inte vara det?, frågar jag med ett lätt skratt.
–  Angela sa alltid att du var värsta bitchen.

Jag nickar bara till svar. Hon drar bak håret bakom öronen och ler. Hennes hand lägger sig plötsligt över min. Hennes andra hand letar sig till min kind. Vi tittar in i varandras ögon och bara njuter av varandras sällskap. Plötsligt lutar hon sig framåt och kysser mig lätt på munnen. Hon avbryter kyssen och kollar på mig. Hela världen stannar upp för ett ögonblick och jag vill bara skrika ut av glädje. Sedan inser jag att jag bara sitter helt stelt. Jag lutar mig framåt och kysser henne igen.

Sarah och jag faller in i en rytm och det är bara vi. Hennes smala armar håller mig runt nacken medans mina letar innanför Sarahs tröja. I detta ögonblick är det inget annat som betyder nått. Det är bara Sarah och jag nu.

/Hej Kompisar!

Till toppen av sidan