Äntligen pratar jag och min kompis igen!

Jag var bästa vän med en tjej som var som min syster sen dagis, jag är idag 15 år och saknar henne lika mycket varje dag. Hon började röka och vara med en annan slags ”folkgrupp” elr vad man säger i skolan och jag fortsatte att vara med resten av tjejerna i klassen...

Jag har gråtit flera nätter över hur mycket jag saknar henne ... vi var verkligen som systrar. Vi var 12 sista året som vänner oså började hon skolka och röka och jag vågade inte sånt. Jag ångrar verkligen inte att jag inte började röka men en sak jag ångrar är att jag började behandla henne annorlunda ... det var fel av mig.

Men idag har vi, tro det eller ej, lite kontakt och vi går ju fortfarande på samma skola men inte i samma klass. Jag tror hon saknade mig med men det var lite svårt att tolka eftersom hon inte är så känslosam av sig. Hon är den starkaste jag känner även idag, och jag beundrar henne sjukt mycket.

Jag är väldigt ledsen att vi förlorade alla dom åren, men nu pratar vi iaf med varandra igen!:) Har veeeerkligen saknat henne och det var sjukt i början när man fick vänja sig vid att inte träffa henne varje dag elr sova över 7 dagar i rad. Det kommer aldrig bli som förr men jag är väldigt tacksam att hon finns i mitt liv igen iaf<3

Mitt tips är till dig som förlorade kontakten med din bästa vän är, skriv till hen! Du kommer inte ångra att du försökte, det är iaf bättre och kunna tänka att man försökte än att sitta 3 år senare och ångra att man inte gjorde ngt.

Och om din bästis blivit ”rebellisk” så uppmuntrar jag dig verkligen inte till att välja samma väg, men du behöver inte sluta prata med hen, hen är fortfarande samma person, jag lovar :) <3

/emelie