Många förväntas vara heterosexuella cispersoner om man inte berättar att man är något annat. När man kommer ut berättar man att man är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer, eller helt enkelt att förväntningarna inte passar in på en. Man kallar sig själv för det man vill kalla sig.
Uttrycket ”att komma ut” kommer från början från det längre uttrycket ”att komma ut ur garderoben”. Det kallas ibland att man tvingas leva instängd i en garderob om man inte kan berätta att man är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. Man kan känna sig hotad eller är rädd för hur andra ska reagera om man berättar. Att komma ut kan därför handla om att man vill känna sig fri och stolt över sig själv, oavsett vad andra förväntar sig eller tycker.
Vem kommer ut och varför?
Man behöver oftast inte komma ut om man är heterosexuell cisperson. Själva orden heterosexuell och cisperson används sällan just för att det handlar om något som är så självklart förväntat att det inte behöver förklaras. Särskilt cisperson är ett ovanligt och nytt ord för många.
Queer kan också vara ett nytt ord, men orden homosexuell, bisexuell eller transperson syns och hörs ibland. Man kan läsa om orden i tidningar, höra och se dem på TV eller kanske höra någon prata om dem i skolan eller på jobbet. Men många homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera är med om att de inte beskrivs som några som faktiskt finns överallt och är närvarande till exempel i klassrummet, i fikarummet eller på släktträffen. En förälder kan se en homosexuell person på TV, utan att tänka på att dottern som sitter i soffan bredvid också skulle kunna vara homosexuell. Därför kanske dottern aldrig får frågor om hon till exempel träffat en annan tjej, men föräldern kanske frågar hur det går med killar.
Det kan kännas jobbigt att inte bli sedd och respekterad för den man är och som att man håller på någon sorts hemlighet. Då kan man komma ut. Ibland är det enkelt och ibland kräver det mycket styrka. Ibland kanske man faktiskt inte vet vad man ska komma ut som, man vet bara att det inte känns bra att andra tar saker för givet. Man bestämmer alltid själv vad man vill kalla sig, man kan alltid ändra sig och man behöver inte kalla sig för något som man inte vill.
Komma ut steg för steg
Att komma ut kan vara något man gör i flera steg. Det kan börja med en känsla av att inte känna igen sig i förväntningarna om att vara heterosexuell cisperson. Det kanske känns fel när andra frågar om man träffat en kille om man är tjej eller tvärtom, eller när man måste gå på en tjejtoa trots att man känner sig som en kille. Man kanske inte känner igen sig när huvudpersonerna i boken eller filmen är en ”tjejig” tjej och ”killig” kille som blir kära i varandra. Eller när andra tänker att ens namn förklarar vilket kön man har.
Man saknar ofta ord för känslorna. För att ta reda på mer om sina känslor surfar många runt på nätet och hittar information eller andras berättelser. Man kan också ringa anonymt till olika jourtelefoner eller använda frågetjänster på nätet. Nästa steg kan vara att man vill träffa någon som känner likadant, för att prata om sina tankar och känslor men också för att bli tillsammans, älska och ha sex med. Någon besöker ett ställe som vänder sig till homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers, någon annan bestämmer en träff med någon.
När man själv känner sig mer bekväm med sina känslor berättar man ofta för någon som står en nära om att man är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. Många börjar med en kompis och tar kanske föräldrar senare. En del väljer att komma ut för så många som möjligt, medan andra kommer ut för några utvalda.
Det tar olika lång tid för olika människor att bestämma sig för att komma ut och hitta ett sätt att göra det på som känns bra. Det kan gå mycket snabbt eller så kan det ta flera år. Oftast räcker det inte att komma ut en gång. Man träffar alltid nya människor som förväntar sig att man ska vara på ett visst sätt. Det brukar bli lättare att komma ut ju fler gånger man gjort det.
Bra och dåliga reaktioner
Det går väldigt bra för de allra flesta som väljer att komma ut. Vänner, familj och alla som tycker om en vill att man ska må bra och bli respekterad.
Men man kan också möta dåliga reaktioner. En del har väldigt svårt att förstå att någon kan vara homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. En del kan till och med säga att det är sjukt eller förbjudet. Trots att de har fel, och ofta kommer på det senare, så kan det förstås vara väldigt jobbigt att höra. Det sättet att tänka kan också göra att man hamnar i farliga situationer. Man kan utsättas för våld eller hot om våld.
Om man är orolig för att behandlas illa kan man noga tänka efter vem man kommer ut inför och börja med någon som man verkligen litar på eller söka stöd hos till exempel en ungdomsmottagning eller en förening för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers.
Om man kommer ut och personer i ens omgivning behandlar en illa så är det viktigt att tänka på att man har rätt att vara den man vill och att känna sig trygg. De kan göra sig skyldiga till något olagligt, vare sig det handlar om kompisar, arbetskamrater eller familj. Bor man hemma hos sin familj och de behandlar en illa så kan man ta hjälp av socialtjänsten i sin kommun som då ska se vad de kan göra för att man ska få det bättre. I yttersta fall kan man få skyddat boende.
Bra att tänka på om man ska komma ut
- Det finns många som är glada att ha kommit ut, som har det bra och som gärna stöttar andra som funderar på att komma ut, till exempel på communityn eller i föreningar.
- För de allra flesta som berättar för andra att man är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer så går det väldigt bra.
- De flesta som man kommer ut för ser det som ett förtroende, även om en del kan bli överraskade och vilja ställa frågor. Vanliga frågor är hur länge man tänkt på det, om man är säker och varför man inte berättat tidigare.
- En del kan reagera på ett dåligt sätt och vara taskiga. Man kan försöka komma ut för dem som man tror tar det bäst först och ta svårare personer senare.
- Om vänner inte kan respektera en när man kommit ut så är de inga bra vänner. Om familj och släktingar inte kan respektera en när man kommit ut så är det de som har problem. Kan de inte hantera problemen så finns det hjälp att få på olika sätt.
- Man kan få hjälp från en ungdomsmottagning, en skolkurator eller socialtjänsten om man till exempel behöver skyddat boende.
