Alternate Text

Adhd - stöd och hjälp

Det är olika vad man har lätt och svårt med när man har adhd. Därför finns det flera sorters stöd och hjälp som kan göra livet enklare. 

Illustration av en äggklocka.

 

 

Olika personer med adhd behöver olika sorters stöd. Några vill ha hjälp att planera vardagen. Andra behöver stöd av någon som kan mycket om adhd. 

Hur får jag hjälp?

När du får veta att du har adhd, får både du och andra, som de du bor med och skolpersonal, lära er om adhd. Ni får råd om hur ni kan göra när något är svårt. Det är viktigt att andra förstår hur du funkar. Då kan de hjälpa dig med sånt som du tycker är jobbigt.

Det är vuxnas ansvar att ta reda på vad du behöver om du är under 18 år. Du kan gå till elevhälsan eller en ungdomsmottagning om du själv har frågor om din adhd. De som jobbar där kan hjälpa dig att få rätt sorts stöd.

Om du är myndig och pluggar eller jobbar, bestämmer du själv vad andra ska få veta. Det kan vara bra om någon känner till att du har adhd, till exempel en lärare eller arbetsledare, om det finns saker du har svårt med.  

Du kan själv kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning för vuxna, om du är över 18 år och vill ha en utredning för att ta reda på om du har adhd.

Skolan

Det är viktigt att dina lärare vet att du har adhd, så att undervisningen kan anpassas till vad du har svårt eller lätt med. Du har rätt att få stöd som passar just för dig. Det spelar ingen roll vilken skola eller klass du går i, du har alltid rätt att få det stödet.

Skolan ska se till att du får rätt sorts stöd. Du kanske behöver extra tid till vissa uppgifter. Då ska du få det. Eller du kanske behöver få en uppgift i taget om det är jobbigt att hålla reda på flera uppgifter samtidigt. Det kan också vara att du får göra vissa saker i en mindre grupp, eller får en lärare eller stödperson som du träffar ensam.

I en del skolor finns särskilda klasser eller grupper för dem som har adhd. Det är olika vad som passar en bäst.

Två listor med saker man ska göra på morgonen och när man kommer hem. Äta frukost, stänga av kaffebryggaren, kolla mailen, laga middag.

Att skriva att-göra-listor kan hjälpa att skapa struktur och ordning.

Hjälpmedel

Det finns särskilda hjälpmedel som kan vara bra om du har adhd. Till exempel kalendrar och alarmklockor som kan hjälpa dig att passa tider eller komma ihåg vad du ska göra under dagen. Eller en sorts timer som till exempel stänger av spisen automatiskt, om du har svårt att komma ihåg det.

Du kan få hjälpmedel genom en arbetsterapeut eller en hjälpmedelscentral. De kan skriva ut det på ett recept. Då betalar du mindre än om du skulle köpa dem själv. Det kan kosta olika i olika delar av landet. På vissa ställen behöver du inte betala något alls för hjälpmedlet.

Oftast behöver du en remiss från en läkare för att få tid hos en arbetsterapeut. En remiss är ett meddelande som läkaren skriver till arbetsterapeuten.  

På 1177 Vårdguiden, Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hjälpmedel, och hitta vilken hjälp som finns att få där du bor.

Annat stöd


Många har nytta av att få en så kallad stödperson. Stödpersonen kan hjälpa dig när du är vuxen också. Till exempel med ekonomin eller kontakter med sjukvård eller myndigheter. Du kan diskutera vilken hjälp du ska få med dem som gjorde utredningen av din adhd. Ibland kan du få stöd i vardagen av Socialtjänsten.

En del som har adhd får medicin som gör det lättare att koncentrera sig. Du kan få det om du har provat annat sorts stöd, till exempel i skolan, och det inte räckte. Det är en läkare som bedömer om du behöver medicin.

Bra att prata med någon

Det kan vara bra att träffa och få stöd av en person som du inte känner, men som vet mycket om adhd. Till exempel kan du prata med en stödperson eller en psykolog eller terapeut om vad som är särskilt svårt eller lätt för dig. Du kan också få hjälp att träna på hur du ska göra i olika situationer.

Med den personen kan du också diskutera stress, kärlek, kompisar, familjen med mera, eller jobba med att få bättre självkänsla. Du kan också få hjälp med hur du ska ta tillvara det som du är bra på.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Niklas Borell, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, BUP och Stockholms läns landsting
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling