Alternate Text

Tvångssyndrom (OCD)

Om du har tvångssyndrom, som också kallas OCD, kan du känna väldigt starkt att du måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker. Och att du får ångest om du inte gör det. Om tankarna stör dig kan du få hjälp att bli av med dem.

Illustration av en person som står i ett badrum framför handfatet och ser på sig själv i spegeln.

"Nu kommer de där tankarna igen, men de kommer att gå över."

Alla kan ha tvångsliknande tankar och idéer ibland. Till exempel att kolla att dörren är låst en extra gång eller att ha en låt som har fastnat i huvudet. Det är vanligt och brukar oftast inte vara tvångssyndrom.

Men om du är väldigt upptagen av ditt tvång, om det tar mycket tid eller gör att du inte kommer iväg till skolan eller jobbet kan det vara tvångssyndrom. Den som har tvångsyndrom har oftast både tvångstankar och tvångshandlingar men ibland bara tvångstankar.

  • Tvångstankar kan vara tankar, fantasier och inre bilder som kommer fast du inte vill. De kan kännas obehagliga, ge ångest eller äckelkänslor, eller bara vara irriterande. Tankarna börjar ofta ”Tänk om”. Till exempel ”tänk om jag blir sjuk” eller ”tänk om det börjar brinna”.

Tvångstankarna kan också leda till att du måste göra vissa saker för att få mindre ångest. De sakerna kallas tvångshandlingar.

  • Tvångshandlingar kan vara att upprepa ett visst ord i tankarna, tvätta händerna ofta för att du är orolig för smuts eller bakterier, sortera saker på ett visst sätt eller kolla att spisen är avstängd fast du redan gjort det flera gånger.

Hur mycket tid tvångstankarna och tvångshandlingarna tar är olika för olika personer. Man kan ha mer tvång under vissa perioder och mindre under andra.

Det är ingen som vet exakt varför man får sådana tankar men forskare tror att det kan ha med ens omgivning, livssituation och stress att göra. Det kan också vara ärftligt, men man behöver inte få tvångsyndrom bara för att någon i släkten har det.

Vad kan du göra åt tvångssyndrom?

Det är ett viktigt och bra steg att förstå att de störande tankarna, känslorna och handlingarna är ett problem. Att de har ett namn och att det finns många fler än du som har det.

  • Det är bra om du kan prata om dina tankar och känslor med någon du litar på.
  • Det är också bra att lära sig lite om tvångssyndrom, till exempel genom att leta information på nätet om hur det kan behandlas.
  • Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.
  • Det är också bra att röra på sig. Träning och motion kan göra ångesten och oron mindre och hjälpa dig att stå emot tvångstankarna och tvångshandlingarna.

Tvångstankar och tvångshandlingar funkar så att ju mer du oroar dig eller försöker undvika tankarna och känslorna, desto mer kommer de. Du kan prova att låta tankarna och känslorna komma istället för att försöka bli av med dem.

Då kan de efter ett tag kännas mindre starka och du får mindre ångest. Men det kan vara svårt att göra det själv, och du kan behöva hjälp och stöd för att våga.

Om tvånget gör att du har mycket ångest eller om det begränsar ditt liv mycket, kan du kontakta

  • en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller skolhälsovården
  • barn- och ungdomspsykiatrin (bup) om du är under 18 år
  • en vuxenpsykiatrisk mottagning om du är över 18 år.
Du kan gå till vilken mottagning eller vårdcentral du vill i hela Sverige. Om du inte är nöjd med din mottagning, kan du byta till en annan.

Vilken hjälp finns att få?

Vilken hjälp du får beror på hur dina problem ser ut. En vanlig behandling är en form av terapi som kallas KBT, kognitiv beteendeterapi. Ibland får man också ta mediciner.
Tillsammans med en terapeut får du träna på att steg för steg utsätta dig för det som känns läskigt och försöka låta bli att göra tvångshandlingarna. Det kan till exempel vara att smutsa ner händerna och arbeta mot ångesten genom att inte på en gång börja tvätta händerna.

Efter en stund kan du märka att ångesten minskar utan att du har tvättat händerna. De flesta som tar hjälp för tvångssyndrom blir bättre.

Ibland behöver man hjälp med något mer, till exempel om man samtidigt har depression. Du har alltid rätt att vara med och bestämma om din vård och behandling. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven eller översatt för att läsa den i lugn och ro.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Olga Beletski
  • Faktagranskare:

    Christina Ledin, läkare, specialist i allmänmedicin, Karlstad
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson