Att må dåligt

Alla mår dåligt ibland. Man kan inte alltid vara glad, och man behöver tillåta sig själv att känna det man känner. Det kan ofta kännas bättre om man vilar, tar en promenad, gör något man tycker om eller pratar med någon om hur man har det.

Det tillhör livet att det ibland känns tungt och trist. Ibland finns det tydliga orsaker till att det känns så. Andra gånger kan man känna sig nere utan att riktigt förstå varför.

En del saker kan man påverka själv

En del saker som påverkar hur man mår kan man styra över själv, som hur man äter, sover, rör på sig, umgås med andra och gör saker man tycker om. Andra saker kan vara svårare att påverka, som om man till exempel känner sig utanför, har det jobbigt i skolan, har svårt att få jobb, har många svåra val att göra, är med om en olycka eller utsätts för brott.

Man kan känna sig nedstämd för att man är stressad eller utmattad, och då kan det hjälpa att sova, koppla av eller göra något som man tycker är roligt. Ibland behöver man längre tid för att må bättre igen, till exempel om man är med om stora förändringar eller att någon i ens närhet dör. Då är man ofta inte redo att ta in vad som har hänt med en gång, utan kan behöva bearbeta det lite i taget. Så småningom brukar man må bättre.

Det finns mycket man kan göra själv om man mår dåligt. Det brukar hjälpa att röra på sig, som att gå promenader eller på träningspass, och att göra sånt man tycker om. Man kan pröva att skriva om hur man känner sig, eller rita och måla. Det finns också olika tekniker och övningar där man tränar att slappna av på olika sätt, till exempel så kallad mindfulness.

Det är bra att prata med en kompis eller någon annan om hur man har det. Om man känner sig ledsen eller orolig under en längre tid är det bra att ta hjälp av någon vuxen som man litar på. Det kan hjälpa en att förstå sig själv bättre, och göra det lättare att se om det finns några problem som behöver lösas. Man kan till exempel gå till en lärare, en kurator på ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Man kan också söka hjälp via en vårdcentral. Om det är en mer akut situation för en själv eller någon man känner kan man kontakta en psykiatrisk akutmottagning.

» Ungdomsmottagning

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Ingrid Molander, socionom och psykoterapeut, Ungdomsmottagningen Öster, Göteborg
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling