Alternate Text

Att ha självmordstankar

Ibland kan livet kännas hopplöst och det kan vara svårt att tro att det någonsin kommer att bli bättre. Du ska inte hålla det för dig själv om du känner att du inte orkar leva längre. Prata med någon du litar på, sök vård eller kontakta en stödlinje. Självmordstankar är vanligt och det finns bra hjälp att få.

En ung person som säger till en äldre person: Det känns så mörkt och tungt i mig. Den äldre svarar: Vad bra att du berättar.

När man är nedstämd är det vanligt att tro att inget kommer att bli bättre. Allt kan kännas meningslöst. Du kanske känner dig väldigt ensam och att ingen förstår hur du har det.

Att tänka på självmord behöver inte vara samma sak som att verkligen vilja dö. Ibland kan tankar på självmord göra att det känns lättare för stunden. Men i längden behövs oftast andra sätt för att hantera de jobbiga känslorna. Det är viktigt att ta hjälp av andra om tankarna kommer så ofta att du till sist tror att självmord är den enda lösningen.

Det går att hitta andra lösningar än självmord. Och det går att känna glädje igen. Det är många som har tänkt och känt som du, och som efter ett tag mår bättre och vill leva igen.

Berätta för någon

Om du har tankar eller planer på att ta ditt liv behöver du ta det på allvar och prata med någon. Du ska inte vara ensam med dina tankar.

När man mår dåligt brukar det vara svårt att hitta lösningar själv. De negativa tankarna kan lätt ta över. Att prata med någon kan göra att du hittar nya sätt att se på dina problem och hur du kan hantera dem.

Det är bra att ta hjälp så fort som möjligt för att komma ur negativa tankar och ensamhet. Var tydlig med att du behöver hjälp. Till exempel kanske du behöver sällskap om du har svårt att vara ensam eller behöver hjälp med att kontakta vården.

Vem kan hjälpa mig?

Det kan finnas många människor runt omkring dig som vill hjälpa till utan att du vet om det. Du kanske kan få hjälp och stöd av till exempel din familj, dina kompisar eller andra personer i din närhet. Men du kan också behöva prata med någon som jobbar inom vården och som är van att träffa unga som mår dåligt. De kan hjälpa dig att komma vidare och må bättre.

Har du redan kontakt med någon i vården kan du berätta hur du mår för den personen. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller studenthälsan. Du kan även kontakta en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Beroende på var du bor kan det också finnas psykiatriska mottagningar för unga vuxna. Du kan också kontakta vuxenpsykiatrin om du är över 18.

Du ska söka vård direkt om du mår så dåligt att det känns outhärdligt och du har allvarliga planer på att ta ditt liv. Då kan du ringa 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning.

På 1177.se kan du söka efter psykiatriska akutmottagningar för barn och unga och för vuxna. Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Ibland kan det kännas lättare att prata utan att ses. Det finns telefon- och chattjourer med personer som är vana vid att lyssna och ge råd. Där kan du vara anonym om du vill. Här är några jourer du kan kontakta:

Varför har jag självmordstankar?

Vem som helst kan få problem eller hamna i en situation som känns omöjlig att ta sig ur. Då kan döden kännas som en möjlig väg bort. Men det går inte alltid att förklara varför man får självmordstankar. Exempel på vad som kan göra att du får såna tankar:

  • Du har mått dåligt och känt dig nedstämd, varit deprimerad eller haft ångest under en lång tid.
  • Du har haft många motgångar, känner dig ensam eller misslyckad.
  • Du har hamnat i en kris eller känner sorg. Till exempel för att någon du tycker om har dött, ett förhållande har tagit slut eller du eller någon i din närhet har fått en svår sjukdom.
  • Du har blivit utsatt för till exempel sexuella övergrepp, mobbning, våld eller andra kränkningar.
  • Du grubblar över vem du är eller är osäker på vad du vill.
  • Du oroar dig för framtiden. Till exempel kanske du väntar på besked eller har fått avslag på din ansökan om uppehållstillstånd, eller är orolig hur livet kommer att bli när du blir vuxen.
  • Du har andra svårigheter som gör att du har det jobbigt. Till exempel kanske du har en ätstörning eller adhd och får inte tillräcklig hjälp kring det.

Vad kan jag göra själv?

  • Det är viktigt att du inte är själv med dina tankar. Försök att berätta för någon hur du mår trots att det kan kännas svårt. Det brukar vara skönt och kan hjälpa dig att se situationen på ett annat sätt.
  • Be någon du känner att hjälpa dig att söka professionellt stöd om du inte orkar kontakta vården själv. Du kan behöva stödsamtal, mediciner eller få annan behandling för till exempel ångest, depression eller sömnproblem.
  • Ta hand om dig själv. Se till att röra på dig, äta bra och få tillräckligt med sömn. Be gärna någon att hjälpa dig att komma ut på en promenad så att det blir av. Att få igång kroppen brukar göra att du både äter och sover bättre.
  • Försök att vara vaken på dagarna och sova på nätterna. Det är bra att vara ute i dagsljus en stund varje dag.
  • Gör saker du brukade tycka om att göra. Även om det just nu känns meningslöst och du inte alls känner för att göra något.
  • Umgås med andra som inte är nedstämda, vare sig det är på nätet eller IRL (in real life). Om du har människor omkring dig som tänker på självmord, kan det få dig att också göra det.
  • Undvik alkohol och andra droger. Även om det kan kännas bättre för stunden, gör det ofta att ångest, depression och självmordstankar blir värre.

Kommer jag att kunna må bättre?

När man mår dåligt kan det vara svårt att tro på att något kommer att förändras. Det kan kännas som att det alltid kommer att vara så här. Men både du själv och tillvaron ändras hela tiden. Till och med om du har haft starka dödstankar kan du en dag känna att livet är spännande, och att du verkligen vill vara med och se vad som händer.

Det går att ta sig igenom svåra livskriser med rätt hjälp och stöd. Många som tidigare har velat ta livet av sig har berättat att de så småningom har lärt sig att tänka på ett nytt sätt som gör att de känner att livet är bra igen.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mimmi Wänseth
  • Faktagranskare:

    Moa Gisterå, psykolog, bup, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling