Panik - lämna sidan!
Egna berättelser

Kände press att ha sex

Jag tror att vi många ungdomar någon gång upplever en slags sexuell press. Nåt i hjärnan som säger att vi borde vilja, att det ska va skönt o najs, att detta är normalt, och om vi inte njuter så är vi inte normala. En ungdoms största rädsla.

sex för första gången

Jag kan definitivt känna igen mig i dessa tankar iallafall. Jag är 16 år och i somras hade jag sex för första gången. Jag var på språkresa och hade träffat en fransk kille under några dagar. Låter kanske drömmigt, och det ville jag säkert tro, men nu i efterhand tvivlar jag starkt på om det faktiskt var någonting jag ville.

Jag ville va vuxen, jag ville ha en historia att komma hem med, och det var ju trots allt hans sista kväll; inte vågade jag göra honom besviken. Jag ville väldigt gärna vilja. Så dessa pressande tankar tryckte bort allt som sa nej, och sa ja istället.

han brydde sig bara om sin egen orgasm

Direkt efter var jag fylld med energi och chock över vad som nyss hade hänt. Jag ringde några kompisar och tyckte detta var det sjukaste nånsin. Men nu, i efterhand, var det inte bra alls. Jag var nervös, inte särskilt upphetsad och han brydde sig bara om sin egen orgasm. Jag får en klump i magen när jag tänker på det.

Jag blir besviken på mig själv för att jag inte insåg att det var fel, men samtidigt, hur hade jag kunnat se det? Jag var alldeles för uppe i vad som förväntades av mig. Vad jag ville vilja. Men jag ångrar det inte riktigt, trots allt. Det har fått mig att nu i efterhand, efter mycket ångest och skam, att det inte är nåt jag vill ha igen.

ja, det skedde i en hall

Jag har nu insett att jag måste lyssna på vad jag faktiskt vill, vara mer bekväm i situationen, och inte skynda. Mycket hellre vill jag ha en emotionell relation där samlag sker med omtanke och kärlek snarare än en hastig quickie i en hall (hehe ja, det skedde i en hall).

Så nej, jag ångrar det inte riktigt eftersom att jag i efterhand blivit klokare av det. Men. Jag vill verkligen uppmana er alla fina, killar som tjejer som ickebinära, att ni ska stå emot den här presskänslan. För alla glömde också bort min episka sex-story fem minuter senare. Och jag kände mig verkligen inte med normal efter min upplevelse.

lyssna på dig själv

Det är inte värt att skynda sig. Det är heller inte värt att gå igenom allt det här, för att efter några månader av ångest och skam, inse vad du faktiskt vill. Ta the easy way, och lyssna på dig själv från början. Hoppas ni får grymt mysigt ömsesidigt sex i framtiden, puss!

/Hallen

Till toppen av sidan