Alla som går i skolan har rätt att få kunskap om den egna kroppen, sexualitet och rättigheter. Det ger bra möjligheter att välja hur man vill leva, och hur man kan hålla sig frisk och nöjd. Därför är sex och samlevnad obligatoriskt i skolan.
Med i många ämnen
Det finns inget eget ämne som heter sex och samlevnad, utan det ska ingå i flera ämnen och även i sånt som hur elever och lärare är mot varandra under lektioner och raster.
I de så kallade kursplanerna för grundskolan och i gymnasiets så kallade ämnesplaner står det vad elever ska lära sig i olika ämnen under vissa år. Frågor som handlar om relationer, sex, kropp, känslor, jämställdhet, normer med mera ingår i många ämnen, som biologi, samhällskunskap, historia, religion, idrott och hälsa, historia, hem- och konsumentkunskap, och även i geografi på gymnasiet.
Det kan till exempel vara så att man får lära sig om kroppens utveckling, puberteten, sex och sexuell läggning på biologin, och diskutera förväntningar på till exempel hur en familj ser ut. Det är vanligt att lärare samarbetar med andra, till exempel skolsköterskan eller skolkuratorn eller någon från RFSU eller RFSL. Ofta får man gå och besöka en ungdomsmottagning med klassen.
Sex- och samlevnadsundervisning ska finnas med hela tiden i både grundskolan och gymnasiet. Men det brukar också komma särskild undervisning som heter sex och samlevnad. Det finns ingen regel för när skolan ska ha den, men det är vanligt att det är i åttan.
Ska inte bara vara ett enstaka tillfälle
Sex och samlevnad ska inte bara vara någon enstaka lektion, föreläsning eller filmvisning. Ändå får vissa kanske bara en eller två lektioner med en genomgång av kroppen eller hur man sätter på en kondom, och märker inte att lärarna skulle ha tagit upp det inom olika ämnen. Andra får lära sig om sex och samlevnad vid flera tillfällen och diskutera många olika saker.
Man ska få vara med och bestämma
Forskning om sex- och samlevnadsundervisning visar att det är viktigt att undervisningen utgår ifrån elevernas frågor. Undervisningen ska ha en demokratisk form, alltså till exempel att alla ska få komma till tals och vara med och bestämma.
I skollagen står det att skolan ska arbeta mot all form av kränkande behandling och diskriminering. Det ligger nära sex- och samlevnad, eftersom det handlar om rätten att vara den man är och inte bli utsatt för sexism, rasism eller homofobi.
Slippa undervisningen?
I Sverige är det skolplikt, som betyder att alla elever har rätt till skolans undervisning mellan 7 och 16 års ålder. Att bli befriad från undervisning är mycket svårt, det krävs att man har ”synnerliga skäl”, alltså väldigt starka anledningar. Det är rektorn som ska godkänna, och rektorn får inte låta någon annan besluta om det.
Om man är missnöjd
Om man inte får någon sex- och samlevnadsundervisning eller om man inte är nöjd kan man prata med sin rektor, en lärare eller någon inom elevhälsan, som skolsköterskan eller skolkuratorn. Man kan fråga hur skolan har tänkt ta upp sex och samlevnad i olika ämnen, eftersom det finns skrivet i läroplanen. Ett tips kan vara att gå ihop några stycken eller att ta upp frågan med elevrådet.
Vad tycker du?
Här är kommentarer från några elever som har svarat på frågor i en undersökning som Skolverket gjorde om sex och samlevnad:
- ”Det bästa var att man fick veta vad andra tänkte.”
- ”Det måste vara sånt som får en att fundera mer.”
- ”Lärarna hade en plan… men vi gjorde om det mesta!”
- ”Jag är jätteavundsjuk på deras lärare (i parallellklassen) för de får göra som många roliga saker och diskutera jättemycket. Vi har det bara tråkigt.”
Har du fått sex- och samlevnadsundervisning?
Vi vill gärna veta hur det var i din skola! Här kan du dela med dig av till exempel i vilken klass du fick sex- och samlevnadsundervisning, vad du tyckte, och om eleverna fick vara med och bestämma vad det skulle handla om. Skriv så mycket eller lite du vill!
Se vad andra har svarat!
