Alternate Text

Vaginism

Vaginism betyder slidkramp. Det innebär att det kan göra ont när du försöker föra in någonting i slidan. Du kan göra flera saker själv för att bli bättre och det finns även bra hjälp att få. De allra flesta blir bra efter en kortare eller längre tid.

Illustration av en tjej som sitter och pratar med en annan person.


Vaginism gör att musklerna i slidan drar ihop sig när du försöker föra in något i slidan eller tänker på att göra det. Det kan vara till exempel en penis, ett finger eller en tampong. Det kan också vara svårt att göra en gynekologisk undersökning.

Hur känns vaginism?

Vaginism kan kännas på olika sätt. Slidan kan kännas helt sluten när du försöker föra in något, även om du är upphetsad. Det kan också vara så att du kan du föra in något, men att det gör ont medan du gör det eller efteråt.

Det kan vara svårt att skilja mellan vaginism och smärta i slemhinnan vid slidöppningen. Du kan ha både smärta i slemhinnan och vaginism samtidigt.

Vad händer i kroppen?

Din kropp påverkas av saker som du varit med om tidigare. Kroppen kan komma ihåg om det tidigare har gjort ont när du har fört in något i slidan. Då drar musklerna i slidan ihop sig som ett skydd mot att något ska komma in. Samtidigt kan det göra ont.

Det kan hända även om du vill ha sex. Eftersom kroppen kommer ihåg att det gjorde ont förra gången kan slidan dra ihop sig av sig själv, redan innan du försöker föra in något i slidan.

Det kan leda till att du börjar tänka på sex som något som gör ont istället för något som är skönt.

Vad kan jag göra själv?

Nästan alla som får kramp i slidan kan lära sig att hitta sätt att undvika att få kramp. Det är viktigt att tänka på att bara föra in något i slidan när du känner att du vill det och det inte gör ont.

Här är några tips på saker du kan pröva att göra själv:

  • Pröva att smeka dig själv i lugn och ro, gärna med glidmedel eller olja.
  • Du kan till exempel pröva att föra in ett finger om du tycker att det känns bra.
  • Knip hårt precis innan du slappnar av och för in till exempel ett finger.
  • Träna på att knipa och på att slappna av i slidan. Det tränar musklerna i bäckenbotten och i slidan och gör att du lättare kan kontrollera dem och få dem att slappna av.

Tips på vad du kan göra om du har sex med någon:

  • Prata med den du har sex med. Det är oftast bättre att prata om hur det känns istället för att låtsas att allt är bra.
  • Ha munsex eller smeksex istället för att föra in något i slidan.
  • Vill du föra in en penis eller något annat i slidan? Knip rejält några gånger, och för sen in det du vill föra in en bit i taget.
  • För inte in något i slidan om det gör ont.

Tips till dig som är ihop med någon som har vaginism

Det finns mycket du kan göra för att underlätta om du är ihop med någon som har vaginism. Här är några exempel:

  • Tillfredsställ hen utan att föra in någonting i slidan och hitta på andra sätt att själv bli tillfredsställd på.
  • Låt din hen bestämma hur ni ska ha sex, och avbryt alltid om det gör ont.
  • Stöd din hen och följ med på vårdbesök om hen vill det.
  • Var med och gör de övningar som din partner får om hen får behandling, om hen vill det. Det kan till exempel vara att träna på att föra in ett finger i slidan.

Var kan jag söka hjälp?

Kontakta en ungdomsmottagning eller en vårdcentral om du tror att du har vaginism. De kan hjälpa dig eller hänvisa dig till en gynekologisk mottagning, en vulvamottagning eller en sexologisk mottagning. Du kan också kontakta en gynekolog direkt.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

En gynekolog kan ta reda på om du har vaginism

En gynekolog undersöker dig försiktigt för att för att se att smärtan i slidan inte beror på något annat. En del personer kan till exempel kan ha en medfödd flik av slemhinna i slidans öppning. Fliken beror inte på vaginism och kan tas bort genom en operation.

Vid undersökningen tittar gynekologen på slemhinnan och undersöker musklerna i bäckenbotten. Hen undersöker om du kan knipa och slappna av och om det går att föra in något i slidan.

Du ska själv få styra undersökningen. Till exempel säga till när du är redo att börja, och kunna avbryta om det gör ont.

Vilken behandling kan jag få?

Det vanligaste är att du får behandling med samtal och övningar. Du kan få hjälp med att lära dig avslappning, prata om dina tankar och känslor och lära dig att föra in något i slidan utan att det gör ont och utan att du blir rädd. Behandlingen kan du få på en vulvamottagning, sexologisk mottagning eller ungdomsmottagning.

Är du ihop med någon kan hen följa med om ni båda vill det. Du har möjlighet att få en tolk om du inte talar bra svenska.

Du kan även få medicinsk behandling om det behövs.

De allra flesta som har vaginism blir bra men det kan variera hur lång tid det tar.

Varför får jag vaginism?

Vaginism kan bero på många olika saker. Här är några exempel:

  • Du har tidigare varit med om sex som har gjort ont eller varit obehagligt.
  • Du har blivit skrämd eller varit med om sex som kändes obehagligt.
  • Du har inte varit tillräckligt upphetsad eller våt när du har haft sex.
  • Du har haft sex när du har haft en irritation eller svampinfektion i underlivet.
  • Du har gått igenom en skrämmande eller smärtsam undersökning av underlivet eller urinvägarna.
  • Du har haft sex på ett sätt eller vid en tidpunkt när du egentligen inte ville, eller hade sex med någon du inte ville ha sex med.
  • Du har varit utsatt för våldtäkt eller ett sexuellt övergrepp.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Ida Friedmann
  • Faktagranskare:

    Lene Chidekel, gynekolog och förlossningsläkare, Göteborg
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling