Tjejers bröst

Precis som vi alla ser olika ut i ansiktet är också brösten unika. Alla bröst ser olika ut. Vissa är små, andra stora. Några bröst är hängiga andra stå rakt ut. Det ena bröstet kan vara större än det andra. De kan vara mjuka eller knöliga.

För de allra flesta är brösten en kroppsdel som kan väcka sexuella känslor, oavsett hur de ser ut. Det kan vara skönt att smeka både sina egna och någon annans bröst och det är vanligt att man blir kåt av det. Och oberoende av hur brösten ser ut, funkar det för de allra flesta att amma ett barn om man blir gravid.

Bröstets delar

Inuti brösten

Närmast bröstkorgen finns en bröstmuskel och utanpå den sitter fettväv. Tjejers bröst består till största delen av fett- och bindväv. I fettväven finns bröstkörteln som består av flera delar, så kallade lober. Här i bildas mjölk under en graviditet eller om man precis har fött barn. Från loberna går mjölkgångar till bröstvårtan.   

Illustration av hur en tjejs bröst ser ut inuti.

Bröstvårtorna och vårtgårdarna

På brösten sitter bröstvårtorna och runt dem vårtgårdarna. Också bröstvårtorna och vårtgårdarna ser olika ut från person till person. Vissa har stora bröstvårtor eller vårtgårdar, andra små. En del har hår runt vårtgårdarna.

Bröstvårtorna kan stå ut men för många gör de inte det. Särskilt när man är ung är det vanligt att bröstvårtorna är platta eller indragna. Men bröstvårtorna och vårtgårdarna är känsliga för kyla och berörig. Därför brukar de dra ihop sig och bröstvårtorna stå ut när man fryser, om man tar på dem eller om man är sexuellt upphetsad, kåt.

Bröstvårtorna kan bli torra och nariga precis som annan hud på kroppen. Då kan de klia. I så fall kan man smörja in dem med en mjukgörande kräm så brukar de bli bättre. Man kan också försöka använda kläder som inte skaver mot bröstvårtorna.

Bröstutveckling

Att brösten börjar växa är något av det första som händer när man kommer in i puberteten. Det man först brukar känna är små hårda knölar runt bröstvårtorna. Det är körtlarna i brösten som utvecklas. Det händer någon gång mellan att man är 8 och 13 år. Oftast börjar det ungefär två år innan man får mens.

Illustration av en tjejs bröst.

Brösten kan fortsätta att utvecklas fram till att man är i 20-årsåldern. När brösten växer kan de kännas ömma och en del tycker att det gör ont eller kliar.

Det är vanligt att brösten växer i olika takt och att det ena bröstet börjar växa före det andra. Även när brösten är färdigutvecklade är det vanligt att det ena bröstet är lite större än det andra.

När brösten utvecklas och växer kan man få strimmor och streck i huden på brösten. Det beror på att kroppens hormoner påverkar huden. Förändringarna bleknar och försvinner så småningom av sig själv.

Även när brösten är färdigutvecklade fortsätter de att förändras. Till exempel blir brösten annorlunda när man är gravid och efter att man att man fött barn.

Stora eller små bröst?

Hur stora bröst man har hänger ofta ihop med hur man ser ut i övrigt. Eftersom brösten till stor del består av fett har den som är smal eller tränar hårt ofta små bröst medan den som är kraftigare brukar ha större bröst. Men hur stora bröst man har kan också bero på ärvda anlag som inte har att göra med hur mycket fett man har på kroppen.

Illustration av en tjejs bröst.

Större bröst av p-piller eller andra graviditetsskydd?

Det finns inga piller eller krämer som gör brösten större eller mindre. P-piller och andra graviditetsskydd som innehåller hormonet östrogen kan göra att brösten blir större, men det är inte alls säkert. Vissa tycker att brösten växer medan andra inte märker någonting.

Anledningen till att brösten kan bli större av graviditetsskydd är att östrogen är ett hormon som påverkar hur brösten växer. Om man blir gravid ökar till exempel mängden östrogen i kroppen och då växer även brösten. Det samma gäller när man använder ett graviditetsskydd som innehåller österogen. Men mängden östrogen i graviditetsskydd är då mycket mindre och därför blir brösten bara lite eller inte alls större av det. Efter en graviditet eller när man slutar använda graviditetsskydd med östrogen går brösten tillbaka till sin vanliga storlek igen.

Fysiska problem av stora bröst

Stora bröst kan göra att man får ont i ryggen, nacken och axlarna. Om man tycker att det är ett problem och är överviktig kan man börja med att försöka gå ner i vikt. Eftersom brösten till stor del består av fett kan de bli mindre om man går ner. För vissa kan också operation vara till hjälp. Om man har problem på grund av stora bröst ska man börja med att vända sig till en vårdcentral och prata med en läkare där.

Ömma bröst

Östrogen och progesteron är hormoner som finns i kroppen. De finns också i graviditetsskydd som till exempel kombinerade p-piller, p-plåster och p-ring. Ibland är brösten extra känsliga för kroppens östrogen och progesteron och det påverkar brösten så att de kan kännas spända och ömma.

Illustration av en tjejs bröst.

Det kan till exempel hända när brösten utvecklas, när man har ägglossning, dagarna innan mens, när man är gravid eller om man använder något graviditetsskydd som innehåller östrogen eller progesteron.

Knölar i brösten

Bröst är knöliga i sig själva. Det beror på att de innehåller körtlar som kan svullna upp. Det kan de göra vid flera tillfällen under menscykeln men framför allt dagarna innan mens. Om man upptäcker en knöl i bröstet kan man bli orolig och börja tänka på cancer. Men det finns också många andra orsaker till att man kan få nya, helt ofarliga knölar i brösten. Till exempel kan det bero på att en del av bröstet växer snabbare än den omgivande vävnaden och då kan det bildas knölar i bindväven. Eftersom en stor del av bröstets volym är fett kan man också känna att bröstet blir knöligt om man går ner i vikt. Det beror på att den lite mer oregelbundna bindväven då känns tydligare. Knölar i brösten kan också vara ofarliga cystor.

Men en knöl i bröstet kan också vara en cancertumör även om bröstcancer är väldigt ovanligt när man är ung. Det är också därför som mammografiundersökningar inte görs regelbundet på yngre kvinnor. Upptäcker man en förändring i brösten ska man ändå ta det på allvar och gå och göra kolla upp det. Det kan man göra genom att gå till en ungdomsmottagning, skolhälsovården, en vårdcentral eller en gynekolog. På vissa större sjukhus finns det också särskilda bröstmottagningar.

Illustration av en tjejs bröst.

För att lära sig hur brösten känns och om det är något som är annorlunda med dem är det bra själv undersöka dem då och då. En bra dag att göra det kan vara efter mensen eftersom de då brukar vara mjuka och lätta att undersöka. Ett tips är att känna igenom brösten i duschen eftersom det är lättare att känna ojämnheter om man är intvålad.

Vätska ur brösten

Det händer att det kommer mjölkliknande vätska ur bröstvårtan. Det kan ibland bero på att det bildas för mycket av ett hormon som påverkar produktionen av bröstmjölk. Någon enstaka gång betyder det att man måste undersökas och få medicin. Om det kommer vätska ur brösten ska man fråga någon en ungdomsmottagning eller vårdcentral om man behöver bli undersökt.

Bh

Bh, eller behå som det ibland skrivs, är en förkortning för bysthållare. Syftet med en bh är att hålla upp brösten, ge dem stöd och tillfälligt forma dem.

Illustration av en tjejs bröst.

Att använda bh kan vara skönt, särskilt om man har stora bröst eller när man sportar eftersom det håller brösten på plats. Men tycker man att det är skönare att inte använda bh behöver man inte göra det. Brösten påverkas inte på något sätt av en bh. Man får till exempel inte hängigare bröst om man inte använder bh, eller mindre bröst om man använder en för liten bh.

Frågor om bröst

Om man känner sig orolig för något eller har frågor om sina bröst kan man alltid vända sig till skolhälsovården eller till en ungdomsmottagning. På ungdomsmottagningen kan man till exempel få träffa en barnmorska eller en gynekolog. Det är sjukvårdsutbildad personal som är specialiserad på tjejers kroppar. Personalen som jobbar på ungdomsmottagningar har tystnadsplikt vilket betyder att de inte får berätta för någon vad man pratat om.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Åsa Sandler
  • Faktagranskare:

    Lene Chidekel, gynekolog, gynmottagningen Eriksberg, Göteborg
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson