Killars bröst

Killars bröst är ganska lika tjejers, även om de ofta är mindre. Brösten är till exempel känsliga för beröring och kan vara sköna att ta på. Det kan dessutom bildas mjölk även i killars bröst. Alla kan också oroa sig för hur brösten ser ut och känns.

I samhället är inställningen till killars och tjejers bröst olika, även om det egentligen finns många likheter. Ibland är det som att killar inte ens skulle ha bröst. Tjejers bröst kan det pratas mycket om, i samband med sex eller som något som hör ihop med att skaffa barn. Men killar kan till exempel visa brösten utan att andra tänker att man är naken, medan tjejer inte förväntas visa brösten på offentliga platser.

Många kan fundera på om brösten ser ut på ”rätt” sätt. Man kanske inte vill vara annorlunda. Det är viktigt att tänka på att precis som vi alla ser olika ut i ansiktet är också brösten unika. Alla bröst ser olika ut. Vissa är små, andra stora. Det ena bröstet kan vara större än det andra och de kan kännas olika att ta på. För de flesta är brösten en kroppsdel som kan väcka sexuella känslor, oavsett hur de ser ut. Det kan vara skönt att smeka både sina egna och någon annans bröst och det är vanligt att man blir kåt av det.

Bröstets delar

Tecknad bild på hur ett bröst ser ut inuti

Närmast bröstkorgen finns en bröstmuskel och utanpå den sitter fettväv. I denna fettväv finns bröstkörteln som består av flera delar, så kallade lober. Från loberna går mjölkgångar till bröstvårtan.

Utanpå brösten syns bröstvårtor och runt bröstvårtorna syns så kallade vårtgårdar med mörkare hud. Också bröstvårtorna och vårtgårdarna ser olika ut från person till person. Vissa har stora bröstvårtor eller vårtgårdar, andra små. En del har hår runt vårtgårdarna.

Bröstvårtorna kan stå ut men för många gör de inte det. Särskilt när man är ung är det vanligt att bröstvårtorna är platta eller indragna. Men bröstvårtorna och vårtgårdarna är känsliga för kyla och berörig. Därför brukar de dra ihop sig och bröstvårtorna stå ut när man fryser, om man tar på dem eller om man är kåt.

Bröstvårtorna kan bli torra och nariga precis som annan hud på kroppen. Då kan de klia. I så fall kan man smörja in dem med en mjukgörande kräm så brukar det kännas bättre. Man kan också försöka använda kläder som inte skaver mot bröstvårtorna. Skaver det när man blir svettig så kan man skydda bröstvårtorna med plåster eller liknande istället för kräm.

Förstorade bröst, svullna bröstvårtor och knölar

Ungefär hälften av alla killar får något ofarligt som kallas gynekomasti under puberteten. En eller båda bröstkörtlarna förstoras och bröstet eller brösten kan alltså bli större. Det gör att bröstvårtan kan svullna och man kan känna körteln som en knöl under bröstvårtan. Brösten kan kännas lite ömma. 

Svullna bröstkörtlar har att göra med hormonförändringarna i kroppen under puberteten. Om man är överviktig får man mer fettväv i brösten och lättare svullna bröstkörtlar. Det kan också hända om man använder anabola steroider som är ett farligt och olagligt sätt att försöka skaffa mer muskler.

Efter ett tag brukar bröstkörteln bli liten igen. Det kan ta upp till två eller tre år, men är man överviktig så går svullnaden sällan ner även om man går ner i vikt. Om bröstkörteln inte blir liten av sig själv, och man mår dåligt av det, så går den att operera. Det bästa är att vänta tills man är ungefär 20 år eftersom det oftast ordnar sig av sig själv innan dess. Man ska vänta tills man gått igenom puberteten för att inte göra ingrepp i kroppen när den går igenom många förändringar.

Många som känner knölar i brösten blir oroliga. Men knölarna är alltså mycket sällan cancer, varken på tjejer eller killar. Män kan få bröstcancer, men det är väldigt ovanligt, särskilt hos unga killar. De flesta män som får bröstcancer är äldre än 60 år.

Vart kan man vända sig?

Om man vill prata med någon om problem med sina bröst så kan man kontakta en ungdomsmottagning, skolhälsovården eller en vårdcentral för en första undersökning och diskussion. Där kan man också få mer information om hur man kan gå vidare om det behövs.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Pär Wiktorsson
  • Manusunderlag:

    Annelie Nordner, sjuksköterska, Göteborg
  • Faktagranskare:

    Carin Lewenhaupt, barnläkare, Barnspecialistmottagningen, Enköping
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson