Vardagslivet påverkas av Aspergers syndrom. Hur mycket det påverkas beror till stor del på omgivningens krav och förväntningar. Ju mer man själv och andra får lära sig om hur man funkar och vad man behöver, desto lättare brukar vardagslivet bli.
Aspergers syndrom har inte med intelligens att göra, och är inte en sjukdom.
Vad innebär det?
Det är olika för olika personer, men Aspergers syndrom innebär att man har någon eller några av de här egenskaperna:
- Att man har svårt att förstå hur andra tänker och upplever saker. Det brukar ge svårigheter i sociala sammanhang.
- Att man tar in precis den information som orden ger, bokstavligt. Om någon säger ”Kan du öppna fönstret?”, kanske man svarar ”ja” på frågan men utan att förstå det som en uppmaning att öppna fönstret. Man brukar också ha svårt att förstå ironi och sarkasm. Men med tiden brukar man lära sig sånt som att alla inte alltid uttrycker sig bokstavligt.
- Att man har svårt både att själv använda sig av ansiktsuttryck, gester, röstläge och andra sorters kroppsspråk, och att förstå när andra använder det. Därför kanske man inte vet när det till exempel är läge att säga något eller att sluta prata.
- Svårighet att organisera och planera sin vardag.
- Man kan ha väldigt lätt att lära sig mycket om vissa saker, men väldigt svårt att lära sig annat. En del med Aspergers syndrom har något ”specialintresse”, ett eller några ämnen som man är särskilt intresserad av och lär sig mycket om.
- Man kan vara väldigt bra på att koncentrera sig, fokusera och vara uthållig när det gäller sånt man är intresserad av.
- Att man är bra på att lära sig och förstå detaljer, men har svårare för helheter och att använda teoretisk kunskap i vardagliga sammanhang. Man kan till exempel ha alla rätt på matteprovet i skolan men få svårt med samma typ av räkning när man ska betala i en affär.
- Att man har annorlunda perceptionsförmåga, alltså uppfattning om hur saker känns, låter eller smakar. Man kan till exempel vara väldigt känslig för ljud eller lukter, eller smak och konsistens på mat. Eller så tycker man att kläder i vissa material eller tajta kläder är obehagligt. Det kan också påverka vilken sorts beröring man tycker om; man kanske tycker att det gör ont att klippa naglarna, eller ogillar lätt beröring.
- Att man har svårt med relationer till andra, som till exempel kompisar, familj och i kärleksrelationer.
Det är vanligt att flera så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar går in i varandra. Man kan till exempel ha både Aspergers syndrom och adhd.
Förväntningar att funka på ett visst sätt
Aspergers syndrom påverkar hjärnans sätt att hantera information, men syns inte på utseendet. Funktionsnedsättningen kan ge problem i ens vardag, till exempel om man har svårt att komma igång med saker eller om man blir stressad av att behöva välja mellan olika alternativ eller av nya situationer.
Om ens svårigheter är så stora att de blir ett hinder, kan det kallas funktionshinder. Ett funktionshinder uppstår när man möter en omgivning som inte är anpassad efter hur man funkar. När det gäller Aspergers syndrom handlar det om sociala förväntningar och mötet med andra. Man kan förväntas förstå saker på ett visst sätt, eller klara av vissa situationer för att man är en viss ålder. Det kan vara svårt för andra att förstå varför man reagerar på ett eget sätt.
Därför är det viktigt att andra känner till vad man har svårt eller lätt för. Ju mer familjemedlemmar, klass- eller jobbkamrater, skolpersonal och andra lär sig och förstår, desto lättare brukar livet bli. Att man själv får hjälp att förstå och acceptera hur man funkar och vad man behöver är också viktigt.
Vad beror Aspergers syndrom på?
Aspergers syndrom är en avvikelse i hjärnans funktion, som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Det är idag oklart exakt vad det beror på.
Aspergers syndrom är delvis ärftligt. Därför är det vanligt att flera i en familj eller släkt har liknande svårigheter. Men det kan vara stor skillnad i hur det yttrar sig.
Noggrann utredning
Om man har Aspergers syndrom brukar man få veta det när man går i grundskolan, eftersom det är just i skolan som det brukar bli tydligt. Det kan vara att man lär sig på ett annorlunda sätt, att man har svårt att samarbeta eller att umgås med andra. För att veta om det är Aspergers syndrom görs en noggrann utredning. Då får man träffa bland annat läkare och psykolog, och föräldrar och personal i skolan får svara på frågor om hur man är. Att få rätt diagnos gör det lättare att få den hjälp man behöver.
En del får veta att de har Aspergers syndrom först när de är vuxna. Många tycker att det är skönt att få en förklaring till svårigheter och varför man kanske känner sig annorlunda.
Bättre med tiden
Tonåren är en tid när det händer mycket, både omkring en och i den egna kroppen och tankarna. Med Aspergers syndrom brukar det bli extra mycket tankar och press, det kan till exempel kännas svårt eftersom det är en tid då sociala relationer brukar spela stor roll.
Men för många blir det mindre jobbigt med tiden. Det kan bero på att man själv förstår och accepterar de svårigheter man har, och att man hittar strategier för att hantera olika situationer. Man brukar också få lättare att se och utveckla de positiva egenskaper som beror på Aspergers syndrom. Man lär sig också oftast med tiden om sånt som sociala koder och om hur andra personer tänker och uttrycker sig. Att andra lär sig om hur man funkar är också en hjälp. När man är vuxen brukar man också ha lättare att välja vilka sammanhang man vill vara i.
