Aspergers syndrom - stöd och hjälp

Om man har Aspergers syndrom brukar man må bra av att ha rutiner och ordning i vardagen. Det är viktigt att både man själv och andra lär sig och förstår hur man funkar, så att man kan få det stöd man själv behöver och slippa jobbiga situationer. Man har rätt till hjälp och stöd enligt en lag som heter LSS.

Det är olika vad man har svårt och lätt för, och därför olika vilket stöd man behöver, och hur mycket. En del behöver hjälp att planera vardagslivet och att passa tider. Andra kan behöva träna på att förstå eller umgås med andra människor eller få olika sociala ”osynliga regler” förklarade för sig. 

Hjälp med sånt som städning och disk kan göra vardagslivet lättare.  

Struktur och förberedelser

Det brukar vara bra med tydlig planering, som utgår ifrån vad man själv har lätt och svårt för. Många med Aspergers syndrom mår bra av att göra saker på samma tid varje dag, och kanske vill man ha ett schema för dagen där det står precis vad man ska göra och var man ska vara.

Det underlättar mycket om personer omkring en är tydliga och har tålamod och inte har orimliga förväntningar. 

Om man ska vara med om en förändring eller något nytt, brukar det vara bra om man får tid att vänja och förbereda sig. Om man till exempel ska byta skola, kanske man får besöka den nya skolan innan och veta mycket om hur den ser ut och hur dagarna kommer att vara.

Skolan

En del med Aspergers syndrom går i vanliga klasser i skolan och en del går i mindre klasser. Det finns också särskilda grundskolor, och gymnasieskolor som har särskilda program för elever med Aspergers syndrom. Det är olika vad som passar en bäst.

Oavsett i vilken skola man går, har man rätt att få en så kallad individuell plan, som utgår från de behov man har. Skolan måste se vad den kan göra om man behöver extra stöd, och tillsammans med lärarna kan man bestämma om skoldagarna eller undervisningen ska anpassas på något sätt. Man kanske kan få extra tid till vissa uppgifter, få använda dator, få göra vissa saker i mindre grupp eller får en resursperson eller en lärare som man träffar själv.

Högskolan

Att plugga på universitet eller högskola kan vara tufft för alla, särskilt i början. Det kan vara mycket nytt att vänja sig vid. Om man har Aspergers syndrom kanske man behöver lång tid att förbereda sig.

Om man har det svårt på något sätt, kan man få hjälp av studievägledaren att lägga upp studierna så att de passar en bättre, eller så att man får samma förutsättningar som sina studiekamrater. När man har en funktionsnedsättning har man också rätt till stöd och hjälpmedel. Studievägledaren har mer information om detta och det ska finnas särskilda kontaktpersoner för personer med funktionsnedsättningar. 

Det finns också utbildningar, bland annat på folkhögskolor, som är anpassade till studenter med Aspergers syndrom. En del folkhögskolor har särskilda kurser för den som har Aspergers syndrom. Där får man förbereda sig för vuxenlivet genom att träna på sånt som att planera vardagen och sin ekonomi.

Jobb

Det är bra om man kan hitta ett jobb med arbetsuppgifter som passar ens intressen. Då kan man få användning av egenskaper som Aspergers syndrom kan medföra, som till exempel att man är pålitlig, noggrann och bra på att se detaljer. Det kan också vara jobb som kräver att man har smal och djup kunskap inom något område. Det finns konsultföretag och arbetsförmedlingar med såna jobb, som riktar sig särskilt till personer med Aspergers syndrom.

Det är viktigt att ens chef, eller arbetsledare vet hur man funkar. Då kan hon eller han ge tydliga instruktioner om vad man ska göra, och anpassa arbetet efter ens behov. Det kan till exempel gälla hur långa arbetsdagar man har, och i hur stor grupp man jobbar.

Man bestämmer själv vad andra får veta

I skolan är det viktigt att personalen vet att man har Aspergers syndrom och vad det innebär. Men man bestämmer själv vad klasskamrater eller kollegor på ett jobb ska få veta om en.

Rätt till stöd och hjälp

Aspergers syndrom ingår i en lag som heter LSS. Det innebär att man kan ha rätt till olika sorters stöd. Exempel:

  • Praktiskt stöd, som en handdator eller andra hjälpmedel, eller att man får hjälp i sitt hem.
  • En resursperson som kan hjälpa en att söka jobb eller hitta boende som passar en. Man kan också få hjälp med till exempel ekonomin eller att ha kontakt med myndigheter. 

När man är under 18 år är det vuxnas ansvar att se till att man får det man behöver, men om man själv har frågor eller vill ha hjälp kan man ta kontakt med skolhälsovården eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Om man är över 18 år och vill ha en utredning kan man kontakta en vuxenpsykiatrisk mottagning.

Habilitering

Habilitering är en verksamhet som ordnar träning och stöd för personer med medfödda funktionsnedsättningar. Tillsammans med en person från habiliteringen kan man komma fram till vilken sorts hjälp eller stöd man själv behöver.

Bra att prata med någon

Det kan vara bra att träffa och få stöd av en person som inte är familj eller tillhör ens skola eller jobb. Det kan till exempel vara en psykolog eller terapeut. Med den personen kan man prata om stress, ens relationer till andra, självförtroende och självkänsla. Tillsammans kan man komma på sätt att utveckla och få användning av det man är bra på. Det kan också vara att man får träna på vad man ska göra i situationer som är svåra för en.

Både man själv och andra kan få lära sig mer

På många platser i landet finns särskilda ställen där man själv och personer omkring en, som till exempel föräldrar och syskon, kan få stöd och lära sig mer om Aspergers syndrom. Det brukar vara föreläsningar eller gruppträffar, där man får information och får träffa andra som själva har Aspergers syndrom eller som har närstående med det. Det finns också forum om Aspergers syndrom på nätet.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Niklas Borell, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, BUP och Stockholms läns landsting
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson