Panik - lämna sidan!
Funktionsvariation

Autism

Att ha autism betyder att hjärnan funkar annorlunda jämfört med om man inte har autism. Du kan ha svårt att umgås med andra och behöva följa exakta rutiner.

En tjej sitter vid ett skrivbord framför stora fönster och gosar med en hund hon har i knäet.
Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Förut fanns diagnosen aspergers syndrom eller aspergers som nu heter autism. Du som har autism kan få hjälp för att funka och må bra.

Vad är autism?

Att ha autism betyder att hjärnan funkar annorlunda. Det gör att du har svårare för vissa saker i livet och lätt för andra. Autism är ingen sjukdom utan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och ett sätt att vara. Det finns ingen medicin mot autism och det försvinner inte när du blir äldre.

Vissa saker kan vara svåra för dig som har autism. Det kan göra att livet känns jobbigt. Det är ganska vanligt att ha andra svårigheter samtidigt. Till exempel adhd, tics, epilepsi, sömnsvårigheter eller ångest.

Men du kan också vara extra intresserad av vissa saker och bli väldigt bra på det.

Tidigare kunde man få diagnoserna autism eller aspergers syndrom. Nu kan man bara få diagnosen autism. Asperger eller aspergers syndrom är en slags autism.

Hur märks autism?

Autism märks på olika sätt för olika personer. Här är saker du kan känna igen dig i:

Vara med andra människor

  • Du kan ha svårt att prata med andra.
  • Du kan ha svårt att förstå vad andra menar och känner.
  • Du kan ha svårt att veta vad miner, kroppsrörelser, vissa skämt och osynliga regler betyder.
  • Andra människor har ofta svårt att förstå dig på rätt sätt.
  • Du kan ha svårt att veta hur du ska bete dig med andra i din egen ålder.
  • Du är hellre ensam eller med personer som är yngre eller äldre än du.

Rutiner och intressen

  • Du vill ofta göra samma saker vid samma tid varje dag.
  • Du kan bli stressad när planer ändras.
  • Du kan ha svårt att kontrollera dina tankar, känslor och beteenden i nya situationer och när du känner stora krav.
  • Du har ofta ett intresse som du håller på med väldigt mycket.
  • Du är ofta väldigt bra på en speciell sak, till exempel ett språk, matte eller att lära dig något utantill.
  • Du kan tycka att vissa ljud, ljus och lukter känns obehagliga.
  • Du kan tycka att konsistensen på viss mat eller vissa material mot kroppen känns obehagliga.
  • Du vill ofta bara äta viss mat.
     

Man har autism hela livet, men det är vanligt att autism visar sig tydligare när man är barn. När man bli äldre och vuxen lär man sig hur man ska göra för att funka. Då märks det inte lika mycket.

Har jag autism?

Du behöver ha det svårt att få livet att funka för att du ska få diagnosen autism. Och tecknen på autism behöver ha märkts redan när du var liten.

Du behöver göra en neuropsykiatrisk utredning för att veta om du har autism. Du, din förälder eller en annan vuxen behöver kontakta en vårdcentral för att få hjälp.

Är du under 18 år kan ni kontakta elevhälsan eller bup, barn- och ungdomspsykiatrin.

Hur går en utredning till?

Du får träffa en läkare och en psykolog som ställer frågor om dig och hur du gör, tänker och känner i olika situationer. Du får ofta göra tester för att se vad du är bra på under utredningen.

Dina föräldrar eller vuxna som du bor med får svara på frågor om dig. Personalen i skolan får också svara på frågor om dig.

De som gjort utredningen berättar för dig om du har fått diagnosen autism eller inte.

Läs mer: Neuropsykiatrisk utredning, 1177.se.

Vad händer om jag får diagnosen autism?

Du får ett intyg från vården som förklarar vad som är svårt för dig, vad du är bra på och vad du behöver för stöd och hjälp.

Det kan kännas skönt att få en förklaring till varför man känner sig annorlunda. Men det kan också kännas jobbigt att få en diagnos.

Du som har autism har rätt till stöd och hjälp för att du ska må bra och lära dig saker i skolan. Vuxna ska hjälpa dig att få stödet du har rätt till om du är under 18 år.

Läs mer: Stöd och hjälp för dig som har autism

En elev arbetar själv vid en dator, medan andra elever arbetar tillsammans.
Det är vanligt att börja fundera på om man har autism när man går i skolan.

Varför får man autism?

Det finns inget säkert svar på vad autism beror på. Det är ärftligt och ofta har föräldrar och släktingar liknande svårigheter.

Autism beror inte på hur du vuxit upp eller hur du har det hemma. Men saker som hände när du låg i magen kan påverka om du får autism. Om en gravid person får vissa infektioner eller sjukdomar, tar vissa mediciner eller utsätts för gifter eller bekämpningsmedel kan risken öka att barnet får autism.

Mer på UMO

Funktionsvariation

Innehåll om funktionsvariationer.

Artikel

Adhd

Adhd påverkar hur man tänker, känner och funkar. Du som har adhd kan få hjälp för att livet ska funka bra.

Svara varandra

Har samtalsgrupper hjälpt er med NPF-diagnos?

Känner att jag har många frågor och problem men hjälper verkligen grupp-pratet eller räcker det med läkare och psykologer. Hjälp! Hur har det varit för er?

Artikel

Tourettes syndrom

Tourette kan göra att du får tics. Alltså att det kommer rörelser och ljud utan att du vill det. Du kan få hjälp att minska ticsen.

Egna berättelser

Det blev bra i resursskolan

Det kändes som att allt var mitt fel och att jag förtjänade smärta. Jag kände att hela mitt liv var kört, aldrig skulle jag må bra igen.

Egna berättelser

Livet med adhd, autism och tvångstankar

Tänk dig att du är fem år. Du är fem år precis som alla andra femåringar. Du är en liten varelse, även om du själv mest tycker att de vuxna är stora och det är din ålder som är den helt naturliga åldern att vara i.

Artikel

Vad kan jag göra om jag är stressad?

Här är tips som kan göra dig mer avslappnad och mindre stressad. Några av tipsen har du nog hört förut, medan andra kanske förvånar dig.

Artikel

Ångest

Nästan alla känner ångest ibland. Du kan få hjälp om ångesten gör livet jobbigt för dig.

Artikel

Film: Tips för att må bra

Här är några tips på saker du kan göra själv, för att må bättre.

Till toppen av sidan