Alternate Text

Adhd

Att ha adhd är olika för olika personer. Många med adhd blir oroliga eller störda om det är livligt runt omkring. Det är också vanligt att ha många tankar och idéer i huvudet samtidigt. Om du har adhd finns det hjälp att få för att vardagen ska funka bättre.

Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är inte en sjukdom. Adhd syns inte utanpå. Det har inte med intelligens att göra.  

Livet påverkas på olika sätt för olika personer som har adhd. Du vet kanske bäst själv vad du behöver för att slippa bli hindrad av att du har adhd. Ju mer du själv och andra får lära er om hur du funkar och vad du behöver, desto lättare blir livet.

Illustration av två personer som skriker olika saker, TJA LÄGET, SKA DU MED OCH SPELA VOLLEYBOLL? och GÅ MED I GREENPEACE, samtidigt som en flygande fågel skriker KRAA och två bilar låter VROOM VROOM och TUUUUT!

Tänk på att många saker som den med adhd tycker är jobbigt, kan vara jobbigt för andra också. Som att sitta stilla länge eller tänka på en sak i taget. Vissa saker kan vara jobbigare för dig, just för att du har adhd. Men du är ju också en person med andra egenskaper än de som har med adhd att göra. 

Vad innebär adhd?

Att ha adhd är olika för olika personer. Vissa upplever bara några av de saker som brukar vara typiska. En del har lätt med vissa saker som andra tycker är svårt. Om du har adhd känner du antagligen igen dig i några av de här sakerna:

  • Du har svårt att koncentrera dig länge på något. Särskilt om du inte är så intresserad.
  • Det är jobbigt att komma igång med saker, eller så tröttnar du fort på något du har börjat med.
  • Ibland är du rastlös och tycker det är jobbigt att sitta stilla. Ibland känner du dig helt slut och orkar knappt röra dig.
  • Du är impulsiv, alltså gör ofta saker direkt, utan att tänka efter.

Det finns också annat som är vanligt vid adhd. Du kan till exempel

  • lätt glömma eller tappa bort saker
  • ha många tankar i huvudet på samma gång
  • tycka att det är svårt att följa instruktioner
  • ha lätt att komma på smarta idéer
  • tycka att det är jobbigt att skriva eller läsa
  • ha svårt att passa tider
  • orka vara fysiskt aktiv länge
  • tycka att vissa rörelser är svåra att göra
  • vara orolig, nedstämd eller ha svårt att sova
  • bli trött av att umgås länge med andra.

Det är vanligt att samma person har flera så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Till exempel adhd och Tourettes syndrom eller adhd och Aspergers syndrom samtidigt.

Vad kan jag göra själv?

Mycket av det som är vanligt när man har adhd, är bra saker. Den som är impulsiv kan vara väldigt påhittig. Den som tycker det är jobbigt att sitta stilla, kan vara fysiskt uthållig och ha lätt att hinna göra många saker. Den som har många tankar i huvudet samtidigt, kan också ha många smarta idéer.

Det är inte konstigt att många med adhd har blivit framgångsrika forskare, idrottare och artister. Det är viktigt att du som har adhd hittar saker som du verkligen gillar att göra. Då kan du använda din energi till något bra.

När du behöver klara saker som är jobbiga, finns det olika hjälpmedel som du kan prova. Här är några tips.

  • Skriv in saker du ska göra i kalendern i din mobil.
  • Använd mobilens alarm, så att det ringer till exempel när du behöver göra dig i ordning för att gå hemifrån.
  • Det kan vara bra att ha hörselskydd när du ska koncentrera dig, om du störs mycket av ljud, till exempel i skolan. Lurar med musik kan också funka.
  • Lär dig mycket om adhd. Då kan du förstå dig själv bättre och det kan göra livet lättare.

Det är också viktigt att du får den hjälp du har rätt till. Här kan du läsa med om stöd och hjälp till den som har adhd.

Bra om andra vet hur du funkar

Ibland kanske andra inte förstår varför du gör som du gör. Till exempel kanske de inte förstår att det är svårt för dig att koncentra dig länge på en sak.

Ju mer de som du känner och de som du träffar i skolan eller på jobbet vet, desto lättare kan det bli för dig. Därför är det bra om de får veta vad du har svårt eller lätt för.  

Vad beror adhd på?

Adhd beror på att vissa delar av hjärnan arbetar på ett annorlunda sätt än hos andra. Bland annat de delar som styr uppmärksamhet, impulser och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Det har att göra med så kallade signalsubstanser, som behövs när signaler skickas mellan olika nervceller i hjärnan.

Adhd är delvis ärftligt och därför är det vanligt att flera i en familj eller släkt har det. Men det kan vara stor skillnad på vad olika personer har svårt eller lätt med.

Utredning

Det finns inget enkelt test eller prov som visar om du har adhd. Det behövs en noggrann utredning. Då får du själv och andra, som föräldrar och skolpersonal, svara på frågor om dig. Du får göra olika tester och uppgifter. Du får också träffa en läkare och en psykolog.

En del får veta att de har adhd när de går i förskolan eller grundskolan. Andra får veta när de är tonåringar eller vuxna. Många tycker att det är skönt att få en förklaring till varför de kanske har känt sig annorlunda.

Illustration av ungdomar i ett klassrum.

Du kan sitta långt från fönstret i klassrummet, för att slippa bli störd av saker som händer ute.


Att ha adhd och gå i skolan

Det kan vara bra om dina klasskompisar vet att du har adhd. Men det är du själv och dina föräldrar som bestämmer om skolan får berätta för andra att du har adhd.

Skolan har ansvar att ge dig det stöd du behöver för att lära dig. Det kan till exempel vara att du får göra vissa saker i en mindre grupp eller att du får en lärare eller stödperson som du träffar ensam ibland. I en del skolor finns särskilda grupper för dem som har adhd.

Lättare när du blir äldre

Du som har adhd kanske känner dig orolig ibland, och tänker att du inte är som andra. Många tycker att det är jobbigt just i tonåren eftersom det är en tid när det händer mycket, både omkring en och i de egna tankarna.

Det är vanligt att det blir lättare ju äldre man blir. Det kan bero på att man accepterar hur man är. Man lär sig olika sätt att till exempel slappna av eller att koncentrera sig.

Det blir också lättare och lättare att utveckla de positiva saker som beror på adhd. När du är vuxen blir det också lättare att välja vad du ska göra.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Niklas Borell, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, BUP och Stockholms läns landsting
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling