Förenta Nationerna (FN) antog barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter som den egentligen heter, 1989. Den gäller barn och unga upp till 18 år.
Politiker ska se till att barnkonventionen följs
Barnkonventionen gäller nästan alla barn och ungdomar i världen, men inte alla eftersom några länder inte följer den. Politikerna som styr Sverige har lovat att följa det som står i den.
Barnkonventionen är ingen lag i Sverige. Det betyder att ingen kan dömas i domstol för att ha brutit mot barnkonventionen. Men den är ändå viktig därför att de svenska politikerna ska se till att myndigheterna följer reglerna i den. Sverige måste också berätta för FN vad som görs i landet för att följa barnkonventionen.
Barnombudsmannen
I Sverige har alla barn och unga upp till 18 år en egen ombudsman, Barnombudsmannen. Barnombudsmannen ska utbilda och informera om barnkonventionen, och bevaka hur till exempel kommuner och myndigheter följer den. Barnombudsmannen lämnar också förslag till regeringen på hur svenska lagar kan ändras så att barnkonventionen följs bättre i Sverige.
Vad står det i barnkonventionen?
Barnkonventionen är uppdelad i 54 avsnitt som kallas artiklar. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 innehåller viktiga grunder, som också andra artiklar ska tolkas utifrån, om barns och ungas olika rättigheter:
I artikel 2 står att inget barn får bli diskriminerat. Man ska inte behandlas olika för att man till exempel är tjej, kille, från ett visst land, religiös eller inte religiös, homosexuell, bisexuell, heterosexuell eller transperson, eller har någon funktionsnedsättning. Alla unga har samma rättigheter och är lika mycket värda. Barn får inte heller bli diskriminerade jämfört med vuxna.
I artikel 3 står att barns och ungas bästa alltid ska komma i första hand vid beslut och åtgärder som rör dem. Det betyder till exempel att om en familj inte klarar ekonomin och därför behöver hjälp från socialtjänsten, ska socialtjänsten särskilt tänka på vad som är bäst för barnet. Och om man är omyndig och inte kan bo hemma, ska det boende som socialtjänsten ordnar påverkas av vad som är bäst för en själv.
I artikel 6 står att alla barn har rätt till ett bra liv och att få utvecklas till en trygg person.
I artikel 12 står att alla barn och unga har rätt att bli tagna på allvar och att vuxna måste lyssna på dem. Barn och unga ska vara med och påverka i frågor som rör dem, utifrån sin ålder och mognad.
I andra artiklar står bland annat att den som är under 18 år
- ska skyddas mot våld och att tvingas göra saker mot sin vilja
- har rätt att tänka vad man vill, tro vad man vill, säga vad man tycker, och vara med i vilka föreningar man vill
- har rätt till ett privatliv
- har rätt att träffa båda föräldrarna om föräldrarna skiljer sig
- ska få vara hos sina föräldrar när det går
- har rätt att få veta vilka som är ens biologiska föräldrar
- har rätt att leka, vila och vara ledig
- har rätt att gå i skolan.
Vad betyder det?
Vad betyder då det som står i barnkonventionen för den som är ung? Det betyder till exempel att
- ens föräldrar och andra vuxna måste försöka göra det som är bäst för en själv
- ens föräldrar och andra vuxna måste lyssna på en
- man har rätt att diskutera och vara delaktig i beslut som rör en själv
- lärarna i skolan måste lyssna på vad man tycker
- föräldrar eller vårdnadshavare inte har rätt att läsa ens brev och dagböcker
- man har rätt att träffa båda sina föräldrar om de är skilda
- ingen får slå en eller behandla en illa
- politiker och andra vuxna som fattar beslut som påverkar unga måste försöka göra det bästa för dem.
Om man behöver hjälp
Om man har varit med om något kränkande och vill prata med någon kan man kontakta en ungdomsmottagning eller skolhälsovården.
Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa någon av de telefonjourer som finns.
