Alternate Text

Att gå i terapi

Att gå i terapi innebär ofta att gå och prata med någon. Det finns många olika sorters terapi. Du kan gå i terapi för att du vill må bättre, lära känna dig själv bättre eller för att du vill förändra din situation eller något hos dig själv.

Illustration av en person som ringer och ber om hjälp.

Varför går man i terapi?

Många går i terapi för att de har jobbiga tankar eller känslor, eller vill ändra på något i livet. Eller för att de har ångest, ätstörningar eller inte tycker att något känns roligt längre.

Du kan också gå i terapi om du känner att det är svårt att prata med familj, kompisar eller andra du känner. Eller om du behöver mer hjälp än vad de du känner kan ge.

Terapin kan göra att du får bättre självkänsla och känner dig tryggare. Den kan också hjälpa dig att förändra ett beteende eller jobbiga tankar som du inte vill ha. Målet med terapin är att du ska kunna ha det bra i ditt liv.

Hur går terapin till?

Oftast går terapin till så att du samtalar med en terapeut eller psykolog. En del terapier är inriktade på hur du kan förändra tankar och beteenden. Då kan du få saker att öva på själv mellan gångerna.

Andra terapier är mer inriktade på att du får fundera om dig själv och om sånt som du kanske inte är så medveten om. Ibland pratar man om jobbiga saker i uppväxten. Andra gånger pratar man mest om det som är jobbigt just nu. Ofta ställer terapeuten frågor som får dig att se saker på ett nytt sätt.  

Du kan gå i terapi ensam eller till exempel med någon som du bor med. Det finns också gruppterapi. Då går du i terapi tillsammans med andra som har liknande saker som de vill prata om.

Vilken terapi ska jag välja?

Vilken sorts terapi som passar bäst för dig själv beror på vad du vill jobba med och hur du är som person. Att känna förtroende för sin terapeut har visat sig vara viktigare för att nå resultat, än vilken metod som används.

Oavsett vilken terapi du går i, är det alltså bra om du litar på terapeuten och känner att det funkar att prata med den personen. Du kan be att få boka ett par besök till att börja med, för att känna efter om det känns bra.

Vad har terapeuten för utbildning?

Terapeuter kan ha olika utbildningar. Det finns inte en särskild utbildning. Det gör det svårt att ställa krav som patient, eftersom man inte alltid kan anmäla någonstans om man känner sig felbehandlad.

Om du vill vara säker på att en person har en viss utbildning inom psykoterapi, kan du kolla om personen har en legitimation och alltså är legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykolog. (”Auktoriserad”, ”certifierad”, ”diplomerad” eller ”ackrediterad” terapeut är inte samma sak som legitimerad.)

Legitimerade psykoterapeuter är skyldiga att följa hälso- och sjukvårdslagen. De måste utgå ifrån vetenskap i sin behandling och föra journal. De har också tystnadsplikt.

En legitimerad psykoterapeut kan till exempel vara sjuksköterska, socionom, psykiatriker, psykolog eller präst som har en godkänd vidareutbildning i psykoterapi.

Vilka jobbar som terapeuter?

Det finns många olika yrkespersoner som arbetar som terapeuter, till exempel psykologer, psykiatriker och kuratorer.

Psykolog
En psykolog har högskoleutbildning på psykologprogrammet. Psykologi handlar om kunskapen om människans tankar, känslor och beteende.

Psykiatriker
En psykiatriker är läkare med specialistutbildning inom psykiatri, det vill säga läran om psykiska sjukdomar.

Kurator
En kurator har ofta gått en socionomutbildning. Kuratorer finns ofta på skolor, ungdomsmottagningar och på sjukhus eller vårdcentraler.

Vilka krav kan jag ställa på terapeuten?

Du har rätt att veta hur mycket det kommer att kosta, var ni ska ses och hur många gånger ni ska träffas. Du har också rätt att veta målet med terapin och hur terapin ska gå till.

Ofta planerar ni tillsammans efter en eller ett par träffar. Du har alltid rätt att fråga vilken utbildning och bakgrund terapeuten har.

Vad kräver terapin av mig?

Att gå i terapi innebär att du behöver jobba med dig själv och prata om sånt som du kanske tycker är svårt. En del tycker att vissa saker är svåra att prata om. Därför är det bra att redan innan fundera på vad du vill med din terapi, och berätta det för terapeuten. Det ökar också chansen att du blir nöjd med terapin.

Vart ska jag gå?

Om du är under 18 år vänder du dig till barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Vissa ungdomsmottagningar som har legitimerade psykoterapeuter kan också erbjuda terapi.

Om du är myndig väljer du själv vilket ställe du ska kontakta. Du kan gå till en vårdcentral för att få veta om läkaren kan skriva en remiss till en legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykolog.

På en del ställen finns mottagningar för unga vuxna, som ibland erbjuder terapi till lite lägre kostnad. Annars kan du kontakta öppenvårdspsykiatrin för vuxna.

Du kan också gå till privata psykoterapeuter och psykologer. Då får du själv betala för terapin.

Vad kostar det?

Det är väldigt olika hur mycket det kostar att gå i terapi. Om terapeuten är ansluten till landstinget, betalar du som för ett läkarbesök och högkostnadsskyddet gäller. Detsamma gäller om du går hos en läkare som är terapeut och ansluten till försäkringskassan.

Privat terapi kan kosta mellan 500 och 1500 kronor per gång. Om du är student eller arbetslös kan du ibland få rabatt.

Om du är under 18 år och går till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, betalar du ingenting.

Information om sidan

  • Editor:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Karin Enqvist, legitimerad psykoterapeut
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling