Att gå i terapi innebär ofta att man går och pratar med någon i samtalsterapi, men det finns många olika sorters terapi. Målet med terapin kan vara att man vill må bättre, lära känna sig själv bättre eller att man vill förändra något hos sig själv eller i ens situation.
Varför går man i terapi?
Många som går i terapi gör det för att de mår dåligt eller känner att de behöver hjälp för att komma vidare i livet. Ofta har man nått en punkt där det inte räcker längre att prata med familj, kompisar eller andra nära. Eller så är det svårt att prata om problemet med dem man känner. Problemen kan handla om att känna sig ångestfylld eller deppig, eller att känna rädsla för saker utan att det finns någon logisk förklaring till det. Man kan också må dåligt utan att veta precis varför. Man kan också gå i terapi för att lära känna sig själv, sina tankar, känslor och handlingar bättre. Att lära sig mer om sig själv kan ha ett värde i sig och göra att man får bättre självkänsla och känner sig tryggare. Det kan också hjälpa en att förändra ett beteende eller tankemönster som man inte vill ha.
Vad gör man?
Det finns många olika sorters terapi. Man kan gå själv, med sin familj, med sin partner eller i grupp. Det är vanligt att man samtalar, men det finns också olika konstnärliga terapier, då man till exempel målar, dansar eller jobbar med musik eller drama på olika sätt. Det finns också mer kroppsinriktad terapi. En del terapier är mer inriktade på tankar och beteenden och handlar mycket om att träna på att göra olika saker. I sån terapi kan man få saker att öva på själv mellan gångerna. Andra är mer inriktade på att väcka tankar och reflektion kring sånt som man själv inte är så medveten om.
Vilken terapi ska man välja?
Det går inte att säga vilken sorts terapi som är den bästa. Vad som passar bäst för en själv beror på vad man vill jobba med och vem man är som person. Att känna förtroende för sin terapeut har visat sig vara viktigare för att nå resultat, än vilken metod man använder. Oavsett vilken terapi man väljer, är det alltså bra om man känner tillit till sin terapeut. Man kan be att få boka ett par besök till att börja med, för att känna efter om det är något som passar en själv.
Vem går man till?
Vem som helst kan kalla sig för terapeut, samtalsterapeut eller coach. Det gör det svårt att veta vilken bakgrund och utbildning en sån person har. Det försvårar också att ställa krav som patient, eftersom man inte kan anmäla någonstans om man känner sig felbehandlad. Om man vill vara säker på att en person har en viss utbildning inom psykoterapi och att man själv har rättigheter enligt lag, kan man kolla om personen har en legitimation och alltså är legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykolog. ”Auktoriserad”, ”certifierad”, diplomerad” eller ”ackrediterad” terapeut är inte samma sak som legitimerad.
En legitimerad psykoterapeut är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen, utgå ifrån vetenskap i sin behandling och föra journal. De har också tystnadsplikt. Om man känner sig felbehandlad av en legitimerad psykoterapeut kan man anmäla det till sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som kan dra tillbaka legitimationen om personen handlat felaktigt. Om man vill veta om en psykolog eller terapeut är legitimerad kan man ringa Socialstyrelsen.
En legitimerad psykoterapeut kan till exempel vara sjuksköterska, socionom, psykiatriker, psykolog eller präst som har en godkänd vidareutbildning i psykoterapi.
Är psykologer, kuratorer och psykiatriker terapeuter?
Det finns många olika yrkespersoner som arbetar terapeutiskt och det kan vara svårt att hålla reda på vem som gör vad och vem som är legitimerad psykoterapeut.
Psykolog
En psykolog har fem års högskoleutbildning på psykologprogrammet. Psykologi handlar om kunskapen om människans tankar, känslor och beteende. Legitimerad psykolog blir man när man gått utbildningen och därefter arbetat som psykolog med handledning under ett års tid. I psykologutbildningen ingår grundutbildning i psykoterapi men för att bli legitimerad psykoterapeut krävs en vidareutbildning.
Psykiatriker
En psykiatriker är läkare med specialistutbildning inom psykiatri, det vill säga läran om psykiska sjukdomar. Som läkare har man fem och ett halvt års grundutbildning och fem års specialistutbildning. I utbildningen ingår grundutbildning i psykoterapi men för att få legitimation krävs en vidareutbildning.
Kurator
En kurator har ofta gått en socionomutbildning på 3,5 år. Kuratorer finns ofta på skolor, ungdomsmottagningar och på sjukhus eller vårdcentraler. En del kuratorer har kompletterat sin socionomexamen med en grundutbildning i psykoterapi. För att få en legitimation krävs en vidareutbildning.
Vilka krav kan man ställa på terapeuten?
Man har rätt att veta villkoren för terapin: hur mycket det kommer att kosta, var man ska ses och hur länge, hur många gånger man ska träffas, målsättning med terapin och hur terapin kommer att gå till. Ofta gör man upp planeringen tillsammans med terapeuten efter en eller ett par träffar. Man har alltid rätt att fråga vilken utbildning och bakgrund terapeuten har.
Vad kräver terapi av en själv?
Att gå i terapi innebär att man vill jobba med sig själv och möta sånt som man kanske tycker är svårt. Man kan känna motstånd och vilja undvika sånt som känns jobbigt. Därför är det bra att redan innan fundera på vad man vill med sin terapi och berätta det för sin terapeut. Det ökar också chansen att terapin ska ge det man önskar.
Vad kostar det?
Det är väldigt olika hur mycket man får betala för terapi. Går man hos en terapeut som är ansluten till landstinget, betalar man som för ett läkarbesök och högkostnadsskyddet gäller. Detsamma gäller om man går hos en läkare som är terapeut och ansluten till försäkringskassan. För privat terapi kan man få betala runt 500 kronor och uppåt per gång. Ibland kan man få rabatt om man är student eller arbetslös.
Om man är under 18 år och går till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, betalar man ingenting.
Vart vänder man sig?
Om man är under 18 år vänder man sig till BUP. Vissa ungdomsmottagningar som har legitimerade psykoterapeuter kan också erbjuda terapi. Om man är myndig väljer man själv vart man vänder sig. Man kan boka tid på en vårdcentral för att höra om läkaren kan skriva en remiss till en legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykolog. På en del håll i landet finns så kallade unga vuxna-mottagningar som ibland erbjuder terapi till reducerade priser. Annars får man vända sig till öppenvårdspsykiatrin för vuxna. Man kan också söka privatpraktiserande psykoterapeuter och psykologer.
